2348388 GP0993 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:93 Onsdagen den 10 april 2001/02 93 2002-04-10 00:00:00 Byggfrågor 419E5799-35E5-4C23-B9E4-701871D5FBD4 241 EVA ARVIDSSON (s) s Herr talman! Med anledning av utskottets avslag på motion Bo 284, Tillägg i Plan- och Bygglagen om konstnärlig gestaltning av vår gemensamma miljö, känner jag mig föranledd att göra ett kort inlägg i dagens bostadspolitiska debatt, även om timman är sen. Herr talman! Jag vill börja med att säga att jag är besviken. Avslagstexten i betänkandet visar att ut- skottet kanske inte riktigt har förstått poängen i mo- tionen. Att underlätta en plan- och byggprocess så att det totala resultatet av bostadsbyggandet blir både bättre och billigare trodde jag låg i utskottets intresse. Det varken kostar mer eller tar längre tid - tvärtom, det kostar mindre och tar mindre tid att göra rätt från början. För oss motionärer är det här en mycket angelä- gen fråga ur flera perspektiv. Därför tänker jag passa på att här i kammaren klargöra vad vi menar med motionen och varför den är så viktig. Konstnärlig gestaltning, eller offentlig utsmyck- ning som vi tidigare uttryckte det, är en viktig del av kulturutbudet i människors vardag, inte minst för barn och ungdomar. En miljö med konstnärlig gestaltning har en helande effekt. Människor mår bra av möte med konst i sin vardag, i bostadsområdet, vid pen- deltågsstationen, på torget, på arbetsplatser, på skolor osv. En stimulerande miljö höjer livskvaliteten. Män- niskor blir friskare och deltar i samhällsdebatten i större utsträckning. Konsten är för alla. Konsten är en allemansrätt, precis som bostaden, skolan, sjukvården - ja, vår välfärd. Konsten och kulturen är en del av välfärden. Det spelar ingen roll hur vackra hus vi bygger om det inte finns konstnärlig gestaltning i miljön. I dag finns det en riktlinje om att 1 % av bygg- kostnaden avsätts för konstnärlig gestaltning, den s.k. enprocentsregeln. Men flertalet kommuner följer inte riktlinjen över huvud taget. Och även om alla kom- muner, landsting och privata byggherrar avsatte 1 % av byggkostnaden till utsmyckning så är det ett trub- bigt instrument att enbart ha en enprocentsregel. Problemet är att vid planering och projektering av offentliga byggnader avskiljs ofta den del som rör den konstnärliga gestaltningen från den övriga planpro- cessen. Det tekniska regelverkets krav genomförs medan den konstnärliga gestaltningen hanteras vid sidan om i en senare process. Det betyder att plane- ringen av gestaltningen inte är i fas med övrig plane- ring och försvårar och fördyrar genomförandet. Allt som kommer in sent i en process fördyrar. Men det handlar inte bara om pengar. När den konstnärliga gestaltningen först kommer in i slutske- det är det inte heller ovanligt att kommunens tjänste- män inte bara medverkar vid projekteringen av den konstnärliga gestaltningen utan också verkställer den utan medverkan av yrkesverksamma bild- och form- konstnärer. Och det kan jag ju inte tro att utskottet tycker är acceptabelt. Detta är verkligheten i dag, och eftersom det 1998 infördes bestämmelser i Plan- och bygglagen som syftar till att estetiska värden ska beaktas och det enligt utskottets mening är ett värde i att kraven på estetiska värden i bebyggelsen kommer till tydligt uttryck i lagstiftningen kan jag inte förstå att utskottet avslår motionen, vars genomförande skulle göra plan- och byggprocessen enklare, smidigare och billigare. En plan- och byggprocess där hela processen startar samtidigt ger dessutom bättre förutsättningar för bra upphandling och ett ökat brukarinflytande. En annan mycket viktig konsekvens av förslaget är att det skapas fler arbetstillfällen för våra yrkes- verksamma konstnärer, och det behövs. Bestämmelserna, som trädde i kraft den 1 januari 1999, innebär som utskottet skriver bl.a. att en este- tisk utformning av bebyggelsen m.m. uttryckligen anges som ett allmänt intresse som ska beaktas vid planläggning och lokalisering av bebyggelse. Dessut- om ställs krav på att byggnader ska ha yttre form och färg som är estetiskt tilltalande. Anser inte utskottet att det även är ett allmänt intresse med den konstnär- liga gestaltningen? Utskottet skriver i betänkandet att det inte är be- rett att föra dessa krav så långt att det också kommer att omfatta konstnärlig utsmyckning av det slag som motionärerna åsyftar. Jag undrar vad det finns att förlora med en tidig planering? Att vi ska ha konstnärlig gestaltning är vi ju överens om eftersom vi har en riktlinje att 1 % av byggnadskostnaden ska användas till just konstnärlig gestaltning. Strävar vi inte efter ett bättre resultat av hela boendemiljön? Är det bara husens utseende som är viktigt? Som jag tidigare nämnde visar ett antal rapporter att konsten i människors vardag har stor betydelse för välbefinnandet. Tillägget i PBL 1998 gäller arkitektur, formgiv- ning och design. På samma sätt tycker då vi att den konstnärliga gestaltningen mycket enkelt kan föras in i Plan- och bygglagen. Herr talman! Jag tänker inte yrka bifall till motio- nen utan återkommer med frågan i en interpellation senare. 0556854176401 N 2010-01-01 00:00:00 152939 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0993/#anf241