2348388 GP0993 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:93 Onsdagen den 10 april 2001/02 93 2002-04-10 00:00:00 Planfrågor B4CA4130-58BF-412F-9F64-FD9E116C3F95 208 PER LAGER (mp) mp Herr talman! Barnens bästa ska ju alltid vara en ledstjärna för oss, inte minst i den fysiska planering- en. Flera har nämnt barnens roll i planeringsarbetet och hur man på något sätt ska kunna ta till vara deras erfarenheter och "enmetersperspektiv", som jag för övrigt tycker är ett fint uttryck. Vi behöver inte gå så långt utanför den här bygg- naden för att inse att det här samhället faktiskt inte är byggt för de små barnen. På trottoaren går mammor- na med sina barnvagnar, där barnen sitter just i höjd med bilarnas avgasrör. Det är totalt olämpligt och farligt, och jag förstår inte varför vi tillåter detta och inte har rättat till en så enkel sak. Hänsynen till barnens perspektiv och intresse krä- ver att vi ser till att barnen inte utsätts för de faror som skapas av oss vuxna. Det gäller framför allt i gatumiljön, där vi självklart skulle ha friliggande gång- och cykelfiler, så att barn och ungdomar kan ta sig fram på ett säkert sätt. De ska helst vara separera- de från biltrafiken för att inte direkt utsättas för ut- släppen. Jag tror att alla kan hålla med om att barnen är vår minsta gemensamma nämnare. Men också våra allra äldsta ingår i vår gemensamma nämnare. Däremellan finns också en stor grupp av olika funktionshindrade, som vi alltid måste ta hänsyn till. När vi t.ex. skapar vackra stadsmiljöer med kullerstenar måste vi tänka på att människor som är beroende av en rullator inte kan ta sig fram där, om vi inte gör en särskild fil för människor som går med rullator. Dessutom kan sam- ma fil hjälpa dem som går med barnvagn och som har små barn som går med. Jag är väldigt mån om vackra stadsmiljöer, men sådana får inte leda till att rullatolsbundna inte kan gå där och att de små barnen inte kan ta sig fram utan att snubbla. Detta är väldigt viktigt. Herr talman! Miljöpartiet har ställt sig bakom fem flerpartireservationer i det här betänkandet. Vi har också en egen reservation som gäller externa köp- centrum. Om jag först ska sammanfatta de övriga flerparti- reservationerna på ett kort sätt vill jag säga att det handlar om barnen. Det handlar också om den tysta miljön och behovet av bullerfria områden. Vi vet att tystnaden i sig är utrotningshotad, och vi behöver helt enkelt skärpa planeringen när det gäller möjligheten att slippa buller. För att göra det mer mänskligt borde vi också sänka bullergränsen från 55 decibel till 40. Det är ett förslag från Miljöpartiet. När det gäller översvämningsriskerna delar vi synpunkten om att räddningstjänsten måste vara in- kopplad på ett tidigt stadium och ingå i remisskretsen för översiktsplanen. Det jag vill säga om grönområden - de gröna lungorna, som jag brukar kalla dem - handlar också om barnen. Det är just de här små områdena som är livsviktiga dels för barnens möjligheter att leka, dels för att skapa fria zoner där inte avgaser och buller direkt påverkar. Därför är dessa små områden, dessa gröna lungor, så viktiga. Det måste ske en skärpning så att vi får ett starkare skydd av dem. Vänsterpartiet och Miljöpartiet har en liknande in- ställning till köpcentrum. Vi står väl på samma sida av vägen, för att travestera det som tidigare har sagts. Det handlar om ett tillfälligt stopp, ett tillfälligt råd- rum för hur man ska kunna återskapa eller ge möjlig- heter för samhället att ge service till alla - då talar jag om de små barnen igen, de äldsta och de funktions- hindrade - och motverka den separation av boende och handel som i dag med rasande fart sker. Vi har en planering på ett trettiotal sådana här stora externa stormarknader i dag. Om man nu tycker att det billiga priset är det som helt avgör så må det ske på det sät- tet, men för mig handlar det om solidaritet och lojali- tet, om att skapa levande stadskärnor och ha kvar den europeiska stadskärnemodellen och om att inte låta oss förändra vårt sätt att leva mer mot den ameri- kanska modellen, där man byggde just på det här med att vara bilburen - en huvudhjuling, som en del kallar det, dvs. man är beroende av bilen för att över huvud taget kunna leva ett normalt samhällsliv. Bilen ska givetvis inte förbjudas, men den ska heller inte vara, som jag tror att Sten Lundström sade, en förutsättning för att få mjölk och bröd. Det är väldigt viktigt. Herr talman! Jag står självklart bakom de gemen- samma reservationerna och yrkar särskilt bifall till reservation 14. 075043103804 N 2010-01-01 00:00:00 152906 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0993/#anf208