<anforande>
<dok_hangar_id>2348388</dok_hangar_id>
<dok_id>GP0993</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:93 Onsdagen den 10 april</dok_titel>
<dok_rm>2001/02</dok_rm>
<dok_nummer>93</dok_nummer>
<dok_datum>2002-04-10 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Planfrågor </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>D992347E-2C0A-4B0A-8C78-C4D5ABC03ECA</anforande_id>
<anforande_nummer>201</anforande_nummer>
<talare>ANNELIE ENOCHSON (kd)</talare>
<parti>kd</parti>
<anforandetext>Fru talman! I betänkandet från bostadsutskottet
behandlas ett antal motioner från allmänna motionsti-
den som rör den fysiska planeringen. Den fysiska
planeringen har stor betydelse för vår levnadsmiljö
och närmiljö och påverkar inte bara vårt boende utan
också vårt sociala liv. Kristdemokraterna lyfter fram
detta i ett antal reservationer, och ett exempel på detta
är vår reservation om brottsförebyggande planering.
En grundläggande förutsättning för att människor
ska känna livskvalitet är att de har en trygg boende-
miljö. Sverige har traditionellt uppfattats som ett
tryggt land, men tyvärr har utvecklingen de senaste
åren visat att denna uppfattning inte har fog för sig i
delar av vårt land. Många människor, särskilt kvinnor
och unga, känner i dag en oro i sin boendemiljö. Det
är nu dags att vidta åtgärder för att åstadkomma ett
effektivt och långsiktigt brottsförebyggande arbete.
Att se till att parkeringsplatser är ordentligt upplysta
och se till att entrédörrar går att överblicka är sådana
positiva brottsförebyggande åtgärder.
Vi vill göra det möjligt för kommunerna att kunna
upprätta en brottsförebyggande policy som bör ingå i
översiktsplanen. En sådan policy kan innehålla prin-
cipiella ställningstaganden om hur stadens struktur
bör utvecklas för att motverka brott och hur bostäder,
arbetsplatser och handel kan planeras på ett brottsfö-
rebyggande sätt. Vidare bör Boverket ges i uppdrag
att utveckla de tankar som förts fram i rapporten
Brott, bebyggelse och planering och utarbeta tydliga
riktlinjer för bebyggelseinriktade hinder mot brott.
En annan viktig fysisk miljöfråga är att planera
för "tysta zoner". Alla människor behöver tystnad och
stillhet, inte minst när tillvaron blir alltmer stressad
och fragmenterad. Tysta områden håller på att bli en
bristvara i vårt samhälle! Det gäller att vi planerar för
att bevara denna "naturresurs" innan det är för sent!
Det borde vara lika självklart att inventera ostörda
områden och planera för att dessa ska fortsätta att
vara det även i framtiden som det är att inventera och
planera för natur- och kulturintressen. Tysta områden
bör markeras i översiktplanerna!
Att planera för framtiden innebär att också ta vara
på den kunskap som fanns bakåt i tiden. De senaste
årens kraftiga översvämningar visar på brister när det
gäller planeringen just utefter sådana drabbade sjöar
och åar. Sedan gammalt har kunskapen funnits om att
större översvämningar av vattendrag återkommer
med jämna mellanrum. Boverket visar i sin rapport
Översvämningsfrågor i översiktsplaneringen att just
översvämningar är en sådan riskfaktor som skulle
behöva markeras i översiktsplanerna. Bättre flödes-
prognoser med en samlad prognosbild är nödvändiga
för att kommunerna ska kunna vidta lokala förebyg-
gande åtgärder. Prognoserna bör samordnas med de
översiktliga översvämningskarteringar som är gjorda.
Att låta räddningstjänsten regelmässigt ingå i remiss-
kretsen för översiktsplanen samt att använda rädd-
ningstjänstplanen som ett av underlagen vid över-
siktsplaneringen skulle kunna öka framförhållningen
för att undvika översvämningar.
Fru talman! Kommunen har genom PBL ett in-
strument för en effektiv och långsiktig planering av
handelsutvecklingen. Ett beslut om etablering av en
stormarknad ska föregås av ett detaljplanearbete. I
detaljplanen ska man ta hänsyn till många olika in-
tressen och väga dessa mot varandra. Framför allt ska
man bevaka det allmännas intressen. Hit räknas mil-
jöhänsyn, estetik, kulturarv, trygghet, trivsel, hälsa
och närhet. Dessa allmänna intressen ska vägas mot
enskilda intressen som etableringsintressen och fri
konkurrens. När det gäller en stormarknadsetablering
bör särskild vikt läggas på hur "tidrika" respektive
"tidfattiga" människor påverkas av etableringen.
Eftersom "tidrika" människor oftare är ekonomiska
svaga medan "tidfattiga" människor oftast är ekono-
miskt starka, så måste bägge dessa aspekter vägas in.
De "tidrika" människorna har kanske ingen bil för att
ta sig till stormarknaden medan de "tidfattiga" oftast
har bil och vill att deras handlande ska ske både
snabbt och effektiv. För att få en balans mellan dessa
olika gruppers behov och intressen är det viktigt att
en konsekvensanalys väger in hur etableringen påver-
kar det sociala livet, hur familjens behov tillgodoses
och hur äldre och funktionshindrade påverkas nega-
tivt respektive positivt.
Kristdemokraterna markerar vikten av att kom-
munerna gör upp en handelspolicy över hur man vill
att kommunens handel ska utvecklas. Denna handels-
policy kan utarbetas parallellt med översiktsplanear-
betet och antas av fullmäktige en gång per mandatpe-
riod. För Kristdemokraterna är det viktigt att inte
rubba det kommunala självstyret utan i stället förstär-
ka kommunernas mandat att utöva sitt planeringsan-
svar. Detta kan man göra genom att verka för mer
omfattande konsekvensanalyser och införandet av en
handelspolicy.
I detta sammanhang bör påpekas länsstyrelsens
ansvar att bevaka att användningen av mark- och
vattenområden som angår flera kommuner har sam-
ordnats på ett lämpligt sätt enligt 12 kap. PBL.
Kommunerna ska inte spela ut varandra genom stor-
marknadsetableringar av rädsla för att missa arbets-
tillfällen eller genom etableringar som drabbar en
annan kommuns centralort på ett negativt sätt.
I reservation nr 17 tar vi upp den minskande an-
delen grönområden i städerna.
Planeringen av dagens Sverige innebär stora skill-
nader jämfört med 1987, när plan- och bygglagen
kom till. Då planerade man framför allt på jungfrulig
mark och staden expanderade i ytterområdena. I dag
komprimeras staden och man bygger på redan ian-
språktagen mark. Detta innebär att de gröna områden
som finns i staden alltmer tas i anspråk för byggna-
tion. Det är dock viktigt att skydda parker och grön-
områden så att de kan vara de andningshål de är även
för kommande generationer.
I stadsmiljöer kan värdefulla naturmiljöer skyddas
genom inrättande av nationalstadsparker. Institutet
nationalstadspark täcker dock inte hela det lagteknis-
ka behovet utan det behövs även ett skydd för de
mindre grönområdena så att inte dessa tas bort, t.ex.
genom ett enkelt planförfarande.
Regeringen bör därför utreda förutsättningarna för
att inrätta ett sådant skydd och även se över reglerna
om kompensationsmark när man tar parkmark i an-
språk.
Fru talman! Det är nu dags att vidga planerings-
perspektivet så att även de röstsvaga grupperna får en
chans att göra sin stämma hörd vid all planering.
Kristdemokraterna vill lyfta fram enmetersperspekti-
vet, som är barnens perspektiv och som måste beaktas
mycket mer än i dag vid all planering. I FN:s kon-
vention om barnens rättigheter står det att barnens
bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder
som rör barn. Det står vidare att det barn som är i
stånd att bilda egna åsikter ska tillmätas betydelse i
förhållande till ålder och mognad. Konventionen
säger med andra ord att den fysiska planeringen ska
ske i samråd med barnen och inte för barnen.
Det är också viktigt att vid all planering lyfta fram
rullatorperspektivet, som innebär att planera för de
äldre och funktionshindrade. Hur planerar vi våra
miljöer för dem som ser dåligt, hör dåligt och går
dåligt?
Fru talman! Jag vill till sist lyfta fram det regio-
nala perspektivet i planeringen. Sverige har sedan
1995 minskat sin befolkning i 208 av landets 289
kommuner. Våra avfolkningsområden blir allt större,
och i dag lever 55 % av befolkningen i kommuner
med bostadsöverskott, överdimensionerade infra-
strukturer och stora ödsliga torg. Våra tillväxtområ-
den har omvänt problem med bostadsbrist, överhettad
infrastruktur och brist på tysta områden och bebyg-
gelsebar mark. Här måste andra åtgärder till för att ge
kommunerna incitament till att öka sitt bostadsbyg-
gande.
Det är nödvändigt att på alla områden söka mot-
verka den regionala klyvningen av landet i en över-
hettad del och en del som kämpar för sin överlevnad.
I detta sammanhang kan även de instrument som den
fysiska planeringen ställer till vårt förfogande ha en
avgörande betydelse. En bättre anpassning till regio-
nens behov kan aktivt bidra till det självklara målet
att hela Sverige ska leva. De skilda förutsättningar för
den fysiska planeringen som råder i olika delar av
landet måste komma till uttryck också i den lagstift-
ning som sätter upp ramarna för planeringen. Krist-
demokraterna anser därför att regeringen bör utreda
hur denna lagstiftning i större utsträckning kan ta
hänsyn till regionala skillnader och behov.
Fru talman! Jag instämmer i alla våra reservatio-
ner men yrkar för tids vinning bifall endast till vår
reservation nummer 3.
</anforandetext>
<intressent_id>045666679112</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>152899</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0993/#anf201</protokoll_url_www>
</anforande>
