2348388 GP0993 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:93 Onsdagen den 10 april 2001/02 93 2002-04-10 00:00:00 Planfrågor D992347E-2C0A-4B0A-8C78-C4D5ABC03ECA 201 ANNELIE ENOCHSON (kd) kd Fru talman! I betänkandet från bostadsutskottet behandlas ett antal motioner från allmänna motionsti- den som rör den fysiska planeringen. Den fysiska planeringen har stor betydelse för vår levnadsmiljö och närmiljö och påverkar inte bara vårt boende utan också vårt sociala liv. Kristdemokraterna lyfter fram detta i ett antal reservationer, och ett exempel på detta är vår reservation om brottsförebyggande planering. En grundläggande förutsättning för att människor ska känna livskvalitet är att de har en trygg boende- miljö. Sverige har traditionellt uppfattats som ett tryggt land, men tyvärr har utvecklingen de senaste åren visat att denna uppfattning inte har fog för sig i delar av vårt land. Många människor, särskilt kvinnor och unga, känner i dag en oro i sin boendemiljö. Det är nu dags att vidta åtgärder för att åstadkomma ett effektivt och långsiktigt brottsförebyggande arbete. Att se till att parkeringsplatser är ordentligt upplysta och se till att entrédörrar går att överblicka är sådana positiva brottsförebyggande åtgärder. Vi vill göra det möjligt för kommunerna att kunna upprätta en brottsförebyggande policy som bör ingå i översiktsplanen. En sådan policy kan innehålla prin- cipiella ställningstaganden om hur stadens struktur bör utvecklas för att motverka brott och hur bostäder, arbetsplatser och handel kan planeras på ett brottsfö- rebyggande sätt. Vidare bör Boverket ges i uppdrag att utveckla de tankar som förts fram i rapporten Brott, bebyggelse och planering och utarbeta tydliga riktlinjer för bebyggelseinriktade hinder mot brott. En annan viktig fysisk miljöfråga är att planera för "tysta zoner". Alla människor behöver tystnad och stillhet, inte minst när tillvaron blir alltmer stressad och fragmenterad. Tysta områden håller på att bli en bristvara i vårt samhälle! Det gäller att vi planerar för att bevara denna "naturresurs" innan det är för sent! Det borde vara lika självklart att inventera ostörda områden och planera för att dessa ska fortsätta att vara det även i framtiden som det är att inventera och planera för natur- och kulturintressen. Tysta områden bör markeras i översiktplanerna! Att planera för framtiden innebär att också ta vara på den kunskap som fanns bakåt i tiden. De senaste årens kraftiga översvämningar visar på brister när det gäller planeringen just utefter sådana drabbade sjöar och åar. Sedan gammalt har kunskapen funnits om att större översvämningar av vattendrag återkommer med jämna mellanrum. Boverket visar i sin rapport Översvämningsfrågor i översiktsplaneringen att just översvämningar är en sådan riskfaktor som skulle behöva markeras i översiktsplanerna. Bättre flödes- prognoser med en samlad prognosbild är nödvändiga för att kommunerna ska kunna vidta lokala förebyg- gande åtgärder. Prognoserna bör samordnas med de översiktliga översvämningskarteringar som är gjorda. Att låta räddningstjänsten regelmässigt ingå i remiss- kretsen för översiktsplanen samt att använda rädd- ningstjänstplanen som ett av underlagen vid över- siktsplaneringen skulle kunna öka framförhållningen för att undvika översvämningar. Fru talman! Kommunen har genom PBL ett in- strument för en effektiv och långsiktig planering av handelsutvecklingen. Ett beslut om etablering av en stormarknad ska föregås av ett detaljplanearbete. I detaljplanen ska man ta hänsyn till många olika in- tressen och väga dessa mot varandra. Framför allt ska man bevaka det allmännas intressen. Hit räknas mil- jöhänsyn, estetik, kulturarv, trygghet, trivsel, hälsa och närhet. Dessa allmänna intressen ska vägas mot enskilda intressen som etableringsintressen och fri konkurrens. När det gäller en stormarknadsetablering bör särskild vikt läggas på hur "tidrika" respektive "tidfattiga" människor påverkas av etableringen. Eftersom "tidrika" människor oftare är ekonomiska svaga medan "tidfattiga" människor oftast är ekono- miskt starka, så måste bägge dessa aspekter vägas in. De "tidrika" människorna har kanske ingen bil för att ta sig till stormarknaden medan de "tidfattiga" oftast har bil och vill att deras handlande ska ske både snabbt och effektiv. För att få en balans mellan dessa olika gruppers behov och intressen är det viktigt att en konsekvensanalys väger in hur etableringen påver- kar det sociala livet, hur familjens behov tillgodoses och hur äldre och funktionshindrade påverkas nega- tivt respektive positivt. Kristdemokraterna markerar vikten av att kom- munerna gör upp en handelspolicy över hur man vill att kommunens handel ska utvecklas. Denna handels- policy kan utarbetas parallellt med översiktsplanear- betet och antas av fullmäktige en gång per mandatpe- riod. För Kristdemokraterna är det viktigt att inte rubba det kommunala självstyret utan i stället förstär- ka kommunernas mandat att utöva sitt planeringsan- svar. Detta kan man göra genom att verka för mer omfattande konsekvensanalyser och införandet av en handelspolicy. I detta sammanhang bör påpekas länsstyrelsens ansvar att bevaka att användningen av mark- och vattenområden som angår flera kommuner har sam- ordnats på ett lämpligt sätt enligt 12 kap. PBL. Kommunerna ska inte spela ut varandra genom stor- marknadsetableringar av rädsla för att missa arbets- tillfällen eller genom etableringar som drabbar en annan kommuns centralort på ett negativt sätt. I reservation nr 17 tar vi upp den minskande an- delen grönområden i städerna. Planeringen av dagens Sverige innebär stora skill- nader jämfört med 1987, när plan- och bygglagen kom till. Då planerade man framför allt på jungfrulig mark och staden expanderade i ytterområdena. I dag komprimeras staden och man bygger på redan ian- språktagen mark. Detta innebär att de gröna områden som finns i staden alltmer tas i anspråk för byggna- tion. Det är dock viktigt att skydda parker och grön- områden så att de kan vara de andningshål de är även för kommande generationer. I stadsmiljöer kan värdefulla naturmiljöer skyddas genom inrättande av nationalstadsparker. Institutet nationalstadspark täcker dock inte hela det lagteknis- ka behovet utan det behövs även ett skydd för de mindre grönområdena så att inte dessa tas bort, t.ex. genom ett enkelt planförfarande. Regeringen bör därför utreda förutsättningarna för att inrätta ett sådant skydd och även se över reglerna om kompensationsmark när man tar parkmark i an- språk. Fru talman! Det är nu dags att vidga planerings- perspektivet så att även de röstsvaga grupperna får en chans att göra sin stämma hörd vid all planering. Kristdemokraterna vill lyfta fram enmetersperspekti- vet, som är barnens perspektiv och som måste beaktas mycket mer än i dag vid all planering. I FN:s kon- vention om barnens rättigheter står det att barnens bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn. Det står vidare att det barn som är i stånd att bilda egna åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till ålder och mognad. Konventionen säger med andra ord att den fysiska planeringen ska ske i samråd med barnen och inte för barnen. Det är också viktigt att vid all planering lyfta fram rullatorperspektivet, som innebär att planera för de äldre och funktionshindrade. Hur planerar vi våra miljöer för dem som ser dåligt, hör dåligt och går dåligt? Fru talman! Jag vill till sist lyfta fram det regio- nala perspektivet i planeringen. Sverige har sedan 1995 minskat sin befolkning i 208 av landets 289 kommuner. Våra avfolkningsområden blir allt större, och i dag lever 55 % av befolkningen i kommuner med bostadsöverskott, överdimensionerade infra- strukturer och stora ödsliga torg. Våra tillväxtområ- den har omvänt problem med bostadsbrist, överhettad infrastruktur och brist på tysta områden och bebyg- gelsebar mark. Här måste andra åtgärder till för att ge kommunerna incitament till att öka sitt bostadsbyg- gande. Det är nödvändigt att på alla områden söka mot- verka den regionala klyvningen av landet i en över- hettad del och en del som kämpar för sin överlevnad. I detta sammanhang kan även de instrument som den fysiska planeringen ställer till vårt förfogande ha en avgörande betydelse. En bättre anpassning till regio- nens behov kan aktivt bidra till det självklara målet att hela Sverige ska leva. De skilda förutsättningar för den fysiska planeringen som råder i olika delar av landet måste komma till uttryck också i den lagstift- ning som sätter upp ramarna för planeringen. Krist- demokraterna anser därför att regeringen bör utreda hur denna lagstiftning i större utsträckning kan ta hänsyn till regionala skillnader och behov. Fru talman! Jag instämmer i alla våra reservatio- ner men yrkar för tids vinning bifall endast till vår reservation nummer 3. 045666679112 N 2010-01-01 00:00:00 152899 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0993/#anf201