2348388 GP0993 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:93 Onsdagen den 10 april 2001/02 93 2002-04-10 00:00:00 (forts. från 9 §) Skolan, m.m. (forts. UbU10) 620530A0-14FC-4DE3-AAD9-E2D7E577E55D 172 GUNNAR GOUDE (mp) mp Fru talman! Miljöpartiet har den här gången lagt fram två motioner som är rätt omfattande och av generell natur: en som sammanfattar vår skolpolitik rörande barnomsorg, förskola och förskoleklass och en som beskriver Miljöpartiets skolpolitik för grund- skolan. Därutöver har vi en lång rad motioner som mera utförligt tar upp mera specifika frågor. Motionernas innehåll behandlas relativt utförligt i betänkandet, och jag tänkte inte försöka beskriva innehållet i dessa motioner nu i anförandet, utan i stället ta upp två övergripande problem, ett för för- skolan och ett för grundskolan, som jag tror är vä- sentliga för den framtida skolpolitiken. Låt mig börja med förskolan. Förskolan är fortfa- rande under utbyggnad. Verksamheten expanderar. Förskoleverksamheten vilar på tre grundstenar. Vi har läroplanen och skollagen som ska beskriva de organisatoriska förutsättningarna och innehållet i verksamheten. Vi har tillsynsuppdraget som ligger på en myn- dighet - i det här fallet har kommunerna huvudansva- ret och Skolverket det övergripande ansvaret - som ska se till att förskolan följer det som står i läroplan och skollag. Vi har också en myndighet som ger resurser till förskolan. De resurserna ska naturligtvis anpassas efter de krav som ställs i läroplan och skollag. De här tre bitarna är naturligtvis i högsta grad be- roende av varandra. Tillsynen går inte att göra om man inte har en läroplan som man ska ställa mot verksamheten i skolan. Om förskolan inte lyckas med det som står i läroplanen blir det en anmärkning från tillsynssidan. Det kan bero på bristande resurser, och det är klart att om det inte finns tillräckliga resurser för att uppfylla läroplanen får resurserna lov att föras dit. De här tre delarna måste alltså vara kraftfulla och väl utformade för att det ska fungera. Det som nu har hänt är att vi har en förskola där läroplanen är den kritiska delen. Vi har helt enkelt inte en läroplan med ordentliga krav på vad som ska ingå i verksamheten inskrivna. Det kan gälla så viktiga delar i verksamheten som t.ex. inskolningen av de nya barnen eller att observa- tioner ska göras, det som förskollärarna får lära sig i sin utbildning, dvs. hur man systematiskt observerar utvecklingen hos barn. Det finns inte inskrivet. De regelbundet återkommande utvecklingssamtalen med föräldrar och barn, som är så noga inskrivna i grund- skolans läroplan, finns inte för förskolan. Tid för pedagogisk planering och fortbildning av personalen finns inte inskriven. Uppgift om vem som har det pedagogiska ansvaret saknas. Barnens rätt borde vara betydligt mer utvecklad. De yngsta barnens rätt till kroppskontakt med vuxna, att bli talad med osv. är saker som måste stå i en läroplan för förskolan. De här bristerna är mycket allvarliga. Läroplanen har så många viktiga funktioner och är det centrala dokument som hela kvalitetsarbetet ska vila på. Läro- planen ska naturligtvis också vara en information till föräldrarna, så att man som förälder vet vilken typ av verksamhet som erbjuds i en förskola. För personalen är den naturligtvis helt nödvändig som en riktlinje för vad som ska göras, vad som åligger personalen, bar- nens rätt, relationen till föräldrar osv. Naturligtvis är den viktig för tillsynsmyndigheten, som måste ha ett dokument där det står i vilka avseenden man ska ha tillsyn, och för den anslagsgivande myndigheten. Så länge vi inte har en bra och väl inarbetad läro- plan vacklar hela den här verksamheten. Mycket av det som vi har pratat om när det gäller bristerna går att återföra till brister i läroplanen, bl.a. den bristande tillsynen och resurstilldelningen, som också kan brista till följd av det här. Den kanske viktigaste skolpolitiska frågan är allt- så att få en bra läroplan och snabbt kunna gå vidare med resurstilldelning och tillsyn så att verksamheten håller kvalitetsmålen. En bra läroplan kan på det sättet vara stommen i det som många talar om i dag: en kvalitetsgaranti för förskolan. När det gäller grundskolan är bilden en helt an- nan. Där präglas fortfarande bilden av omställningen från staten som huvudman till kommunaliseringen av skolan. Visserligen genomfördes den för över tio år sedan, men den har ännu inte fullföljts fullt ut. Grundskolan har, till skillnad från förskolan, en bra läroplan och skollag. Trots att det är så fallerar emellertid tillsynen, och den ligger alltså delvis inom kommunens ansvarsområde. Inom Miljöpartiet vill vi att skolorna ska få ökad självständighet. Det var det som låg bakom tanken med kommunaliseringen och med en ordentlig de- centralisering: en ökad självständighet, så att skolle- dare, lärare, föräldrar och elever i samverkan kan utforma sin skola. Den decentralisering som skedde vid kommunali- seringen stannade i många kommuner vid kommun- kontoret. Här krävs det krafttag för att fullfölja de- centraliseringen och utveckla tillsynen, så att vi också får ett bra tryck på kommunerna att ställa resurser till förfogande så att verksamheten i grundskolan följer det som står i läroplanen, t.ex. att alla elever i behov av särskilt stöd också får det stöd som de enligt läro- planen är berättigade till. Det här är en typisk tillsynsuppgift. Här ska alltså den myndighet som har tillsynen gå in och se att detta verkligen sköts. Det är minst sagt konstigt att vi år ut och år in har haft en skola där det har varit stora bris- ter när det gäller just elever i behov av särskilt stöd och deras möjligheter att få hjälp utan att tillsyns- myndigheten har reagerat, sagt ifrån på skarpen att det inte kan få vara så här och pressat fram de resur- ser som vi nu alla talar om och som Miljöpartiet i samverkan med regeringen har fått bidra med, åtmin- stone på det sättet att det nu går ut ordentlig förstärk- ning av resurserna till skolorna. Men de ska ju hamna på rätt ställe och av rätt skäl också. Sammanfattningsvis kan man säga att decentrali- seringen av skolverksamheten måste fortsätta och tillsynen förstärkas så att kraven på resurser kan for- muleras tydligare och med hänvisning till läroplan och skollag, och att därvid en nödvändig förutsättning är att vi får en bra läroplan också för förskolan. Fru talman! Låt mig avsluta med att kort nämna någonting om alla de motioner som vi har lämnat in om mer specifika frågor. Någon har tagit upp försko- leklassen. Jag vill bara påminna om att Miljöpartiet var det enda partiet som för tre år sedan, när det in- fördes, gick emot förslaget, därför att vi då befarade att förskoleklassen skulle vara ett första steg in i en tioårig skola och att våra sexåringar skulle hamna i en skolmiljö i stället för en kontinuerlig övergång från förskolan. Tyvärr fick vi rätt, och skolifieringen av förskoleklassen är det många som har noterat. Skol- verket har i en utredning riktat allvarliga anmärk- ningar mot förskoleklassens utveckling just i det här hänseendet. Vi föreslår alltså att man lämnar försko- leklassen och återgår till sexårsverksamhet, så att sexåringarna får en naturlig avslutning på förskolan, med alla de fördelar som förskolepedagogiken har i det avseendet. En annan stor fråga är elevinflytandet. Miljöparti- et vill se ett ökat elevinflytande. Vi tror att det är en bra väg att föra in idéerna om värdegrunden i skolor- na, att förankra dem på demokratisk väg. Många har berört själva innehållet i skolarbetet. Vi är alla överens om att man ägnar för lite intresse åt en rad områden. Det står utförligt i betänkandet. Jag kan nämna ANT-undervisningen, sex- och samlev- nadsundervisning och fysisk aktivitet. Utskottet har påtalat betydelsen av att vi får in ämnet idrott och fysisk aktivitet på ett helt annat sätt. Miljöpartiet har väckt en motion om de konstnär- liga ämnena i skolan. Det är ett exempel på effekten av att man har fokuserat så hårt på kunskaperna och de kommande betygen i årskurserna 8 och 9 i grund- skolan. Matematik, svenska och engelska ses som de viktigaste ämnena. Man har tappat en del av helhets- synen på eleven. Alla de andra ämnena är också vik- tiga inslag i skolverksamheten. Miljön i skolorna måste tas på större allvar. Sko- lan är Sveriges största arbetsplats. Den är viktig efter- som våra barn går där. Många skolor har i dag en arbetsmiljö som inte skulle accepteras på arbetsplat- ser för vuxna. Det gäller ventilation, bra vistelserum och arbetsmiljöer. Det har också tillkommit nya problem när det gäller miljön. Miljöpartiet har påpekat några sådana. Ett exempel är den ökade UV-strålningen på grund av förändringarna i ozonlagret. När man planerar en skola bör man tänka på att det finns trädplanteringar på skolgårdar och lekplatser. Flera olika partier har tagit upp skolmaten. Det är naturligtvis viktigt att vi får den frågan löst, så att skolmaten ute i skolorna är bra. Det gäller både grundskolan, förskolan och gymnasiet. Det ska också finnas variation - vegetarisk mat eller veganmat för dem som vill ha. Naturligtvis ska man också använda ekologiskt producerade basvaror. Jag tänker inte gå in på fler motioner. Naturligtvis står jag bakom alla förslag som har lämnats in av Miljöpartiet. För tids vinnande nöjer jag mig med att yrka bifall till reservation 3 under punkterna 11 och 50. 0281408160607 N 2010-01-01 00:00:00 152870 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0993/#anf172