<anforande>
<dok_hangar_id>2348388</dok_hangar_id>
<dok_id>GP0993</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:93 Onsdagen den 10 april</dok_titel>
<dok_rm>2001/02</dok_rm>
<dok_nummer>93</dok_nummer>
<dok_datum>2002-04-10 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>(forts. från 9 §) Skolan, m.m. (forts. UbU10)</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>18D9D27C-AEA1-4748-80AA-BB01D35E03A9</anforande_id>
<anforande_nummer>164</anforande_nummer>
<talare>KALLE LARSSON (v)</talare>
<parti>v</parti>
<anforandetext>Fru talman! Det är sedan länge uppenbart att
vänstern och högern ser olika på relationen mellan
privat och offentligt. Det är knappast någon överrask-
ning. Det handlar inte oväntat om att företräda olika
intressen. Där vänstern vill göra skolan till en demo-
kratisk mötesplats för barn med olika bakgrund och
erfarenheter skapar högern uppdelning och vill göra
utbildning till en handelsvara. Det är därför inte heller
någon överraskning att den motion som i år lämnats
in för att problematisera sponsring i landets skolor är
inlämnad av en socialdemokrat. Något mer förvånan-
de är det att alla socialdemokratiska partikamrater i
utbildningsutskottet ger förslaget kalla handen. Har
motsättningen mellan arbete och kapital för social-
demokratiska utbildningspolitiker möjligen upphört
att existera?
Vänsterpartiets principiella uppfattning är att
sponsring i skolan inte ska förekomma eftersom det
riskerar att påverka eller rent av styra skolans arbete
och undervisningens innehåll. Samhället känneteck-
nas ju inte direkt av att näringslivet saknar möjlighe-
ter att nå ut med sin propaganda. I stället genomsyras
hela samhällskroppen av kommersialism och budska-
pet att vad som helst går att sälja med mördande re-
klam. Men här vill vi dra gränsen. Skolan ska inte
vara en marknadsplats där den som har pengar kan
köpa sig makt och inflytande över undervisningen,
utan en plats för allsidighet och kritiskt tänkande.
Jag står bakom Vänsterpartiets samtliga reserva-
tioner och yrkar bifall till reservation 11 under punkt
53.
Fru talman! Utomparlamentariska och på sin tid
olagliga aktioner har alltid funnits och har ibland varit
grunden för tillkomsten av många av de rättigheter
som av oss i dag anses självklara. Allmän rösträtt,
kvinnors frigörelse, kortare arbetstid och möjligheten
att njuta av almarna i Kungsträdgården är bara några
exempel på detta. Människor med civilkurage har
lyckats ändra dåligt planerade vägar, avslöja ned-
grävning av giftigt avfall osv. Civil olydnad som
bygger på principen om icke-våld är ett sätt att göra
sin röst hörd, direkt från människor som berörs till
dem som styr och beslutar.
Vi anser från Vänsterpartiets sida att den blinda
lydnaden är ett hot mot demokratin. I varje demokrati
borde medborgare kunna få lika stort inflytande över
besluten. Men så är inte fallet eftersom de stora före-
tagen inom exempelvis oljeindustrin, tobaksindustrin,
vapenindustrin, bilindustrin och bankvärlden med
sina lobbyister, sina ekonomiska påtryckningar och
sin makt över massmedier kan undergräva förutsätt-
ningarna för drägliga levnadsvillkor för flertalet män-
niskor på vår jord i dag och för hela mänskligheten i
morgon. Därför anser vi att undervisning om den
civila olydnadens betydelse för hur demokratin vuxit
fram och kan utvecklas bör vara ett större inslag i
ämnen som samhällskunskap, rättskunskap och histo-
ria på högstadiet, gymnasiet, folkhögskolan och hög-
skolan.
Fru talman! För barn inom barnomsorgen, för-
skolan och låg- och mellanstadiet handlar moders-
målsträning och studiehandledning om att lägga
grunden till språket och tänkandet. Modersmålet ger
också förutsättningen för att erövra en dubbel kultur-
identitet. Vänsterpartiet vill ha en samlad genomtänkt
tvåspråkig utbildning från förskolan t.o.m. gymnasiet,
och vi anser att det är viktigt att modersmålslärarna
faktiskt ingår i skolans ordinarie arbetslag.
Vi föreslår också att riksdagen ställer sig bakom
Unescos skolbiblioteksmanifest och att det integreras
med målsättningarna för den svenska skolan från
förskola till högskola. I manifestet fastslås att skol-
biblioteket spelar en viktig roll för utbildning och
kultur, för att främja läs- och skrivkunnigheten och
förmågan att söka information. Ännu har ingen myn-
dighet fått i uppdrag att som tillsynsmyndighet kon-
trollera att bibliotekslagen efterföljs, och det är oklart
vilka sanktioner som eventuellt kan tillämpas mot det
bibliotek eller den kommun som bryter mot lagen.
Det behövs bättre kunskaper om skolbibliotekens
betydelse, och deras ställning behöver stärkas.
Vi vill också understryka, och vi gör det i ett sär-
skilt yttrande till det här betänkandet, den betydelse
som de kommunala teknikskolorna har för att öka
intresset för och kunskapen om naturvetenskap och
teknik. För att öka antalet tekniker och naturvetare
och för att vi ska kunna fortsätta vara i framkant av
den industriella och innovativa utvecklingen behövs
ett förändringsarbete. Speciellt för tjejers del är tek-
nikskolorna en möjlighet att lära teknik på ett annat
sätt än bara i teorin. Oftast är det tjejer som saknar
tillgång till verktyg och utrustning för att själva prova
sig fram.
Vänsterpartiet stöder också den försöksverksam-
het som pågår med lokala styrelser med elev- och
föräldramajoriteter. Det bästa och effektivaste sättet
att stärka elevernas och föräldrarnas makt är att de-
mokratisera alla skolor och göra skolorna till sam-
lingsplatser i lokalsamhället. Detta är också en viktig
del i kvalitetsförbättringen i skolan, inte minst i sko-
lor där många av föräldrarna är invandrare som kan
bidra med perspektiv och erfarenheter för att utveckla
skolan. Ett av de största hindren för ett engagerat
kunskapssökande och en framgångsrik inlärning är
nämligen den brist på delaktighet som många elever
och föräldrar upplever. Vi anser att försöksverksam-
heten bör permanentas.
Nyttan, fru talman, av fysisk aktivitet är otvety-
dig, och ansvaret för att underlätta barns och ungdo-
mars fysiska aktivitet är förstås föräldrarnas, försko-
lans, skolans, idrottsrörelsens men också de politiska
beslutsfattarnas. Samhällsplaneringen och regelverket
för förskole- och skolverksamheten m.m. är resultatet
av politiska beslut. Debatten om barns och ungdo-
mars brist på fysisk rörelse är till stor del i dag, dess-
värre, fokuserad på antalet idrottslektioner i skolan.
Men det hjälper inte med fler timmar om ett ökat
antal elever väljer att inte delta. Från Vänsterpartiets
sida har vi föreslagit att regeringen bör ta fram ett
brett åtgärdsprogram för att öka den fysiska aktivite-
ten bland främst barn och ungdomar och komma med
förslag som stimulerar en ökad och daglig fysisk
rörelse i förskola och skola. Det ligger i sakens natur
att ett sådant arbete måste ske i nära samarbete med
berörda parter, t.ex. idrottsrörelsen, elev- och föräld-
raföreningar, Folkhälsoinstitutet och olika forsk-
ningsorgan. Vi har därför valt att inte reservera oss på
den punkten nu, men vi kommer att noga bevaka det
utskottet förutsätter, nämligen att "regeringen i sin
kommande proposition om en förbättrad folkhälsa
föreslår åtgärder som stimulerar dagliga fysiska akti-
viteter i skolan". Är detta inte tillräckligt för oss
kommer vi att återkomma i frågan.
Fru talman! Vi närmar oss en valrörelse, och det
färgar förstås debatten. Högern inbillar sig att man
ska få initiativet i den skolpolitiska debatten genom
att ständigt tjata om fler betygssteg i tidiga år, ytterli-
gare privatiseringar av skolan och vad man kallar
"ordning och reda". För det mesta är det gamla, kän-
da ståndpunkter som inte har gjort några elever glada-
re tidigare i historien och knappast skulle göra det nu
heller. Det är tråkigt och förutsägbart - alltså egentli-
gen gammal högerdynga.
Det mest uppseendeväckande är snarare att Soci-
aldemokraterna på punkt efter punkt tycks träda hö-
gern till mötes. Skolministern - som dessvärre inte är
här i dag, men andra partikamrater kan kanske svara i
hans ställe - har på senare tid gjort uttalanden som
tyder på att han tycker att betyg är bra utvärderingsin-
strument och att skriftliga omdömen i tidiga år be-
hövs för att förtydliga informationsutbytet mellan
skolan och hemmet. Enligt uppgift ser skolministern
fram emot att i valrörelsen tala om sin positiva syn på
friskolor.
Fru talman! Visserligen avväpnas högern effektivt
om Socialdemokraterna tänker överta deras värde-
ringar och driva deras frågor. Men det innebär också
att Vänsterpartiet står alltmer ensamt i sitt försvar av
tanken på en gemensam skola för alla som skapar
grunden för kritiskt tänkande och allsidig bildning -
en mötesplats för elever med olika bakgrund och
erfarenheter. I en stundande valrörelse är det inte en
helt otacksam position.
</anforandetext>
<intressent_id>0449003924218</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>152862</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0993/#anf164</protokoll_url_www>
</anforande>
