<anforande>
<dok_hangar_id>2348388</dok_hangar_id>
<dok_id>GP0993</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:93 Onsdagen den 10 april</dok_titel>
<dok_rm>2001/02</dok_rm>
<dok_nummer>93</dok_nummer>
<dok_datum>2002-04-10 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Migration och asylpolitik </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>D9823589-9B4D-4F75-8EB9-AC5048D259BD</anforande_id>
<anforande_nummer>118</anforande_nummer>
<talare>MAGDA AYOUB (kd)</talare>
<parti>kd</parti>
<anforandetext>Fru talman! Jag vill bara informera Maud Björ-
nemalm om arbetstillstånd under asyltiden. Visst kan
det beviljas efter fyra månader men det är jättesvårt
att få. Man måste själv ansöka om det. Jag undrar om
lagen efterföljs.
Jag vill också säga något angående visum. Maud
Björnemalm avslutade sitt anförande med att säga att
vi har en generös viseringspolitik. Visst, jag kan in-
stämma till stor del. Men samma krav ska ställas på
den sökande oavsett vilket land han eller hon kommer
ifrån. Allt annat är diskriminering.
Maud Björnemalm vet att ungdomar från t.ex.
Iran diskrimineras. Man hävdar att avhoppen från
Iran är fler än från andra länder. I något fall har det
hänt att en ungdom har hittat sin livskamrat. Man
påstår att det kan upprepas om ett syskon får komma
till Sverige.
Att besöka sina syskon och syskonbarn i Sverige
är en mänsklig rättighet. Är det acceptabelt att ut-
ländska personer som lever permanent i Sverige inte
kan få besök av sina anhöriga? Kan Maud Björne-
malm försöka ändra praxis i Migrationsverkets styrel-
se?
</anforandetext>
<intressent_id>0232236105111</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>152816</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0993/#anf118</protokoll_url_www>
</anforande>
