<anforande>
<dok_hangar_id>2348386</dok_hangar_id>
<dok_id>GP0991</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:91 Fredagen den 5 april</dok_titel>
<dok_rm>2001/02</dok_rm>
<dok_nummer>91</dok_nummer>
<dok_datum>2002-04-05 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Jakt och viltvård </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>1570F21A-BF15-4610-A78E-2B037DEE7E71</anforande_id>
<anforande_nummer>95</anforande_nummer>
<talare>MICHAEL HAGBERG (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Fru talman! Jag ska ta det sista först. Naturligtvis
är vi intresserade av att påverka och informera våra
ministrar om situationen som råder i Sverige och
övriga nordiska länder i förhållande till situationen i
Portugal och Spanien, visst, och de är också medvet-
na om den. Kjell Larsson höll t.ex. i samband med
ordförandeskapet ett ministerrådsmöte i Kiruna, där
han fick visa upp fjällvärlden och förutsättningarna
och möjligheterna till jakt, fiske och skoteråkning i
området. Det är oerhört viktigt att vi ser till att minist-
rarna jobbar enligt de svenska traditionerna. Men i
huvudsak är det inte de som ska driva de här frågor-
na, utan det ska jaktutövarna i Sverige göra. De ska
föregå med gott exempel, så att de inte ger bränsle åt
de organisationer som inte är speciellt starka i Sverige
men som är oerhört starka i övriga länder i Europa.
Vi ska inte bjuda på sådana självmål som man har
gjort England, där man sätter i väg med 40 hundar
och ett antal hästar efter en räv. Vi ska inte bjuda på
sådana passningar. Det finns ingen anledning, för det
ligger utanför den etik- och miljösyn som vi har på
jakten i de nordiska länderna och i de nordiska tradi-
tionerna.
När det gäller Rovdjursutredningen har vi från
mitt parti om några naturligtvis varit i de här område-
na och diskuterat rovdjursfrågan och rovdjursutveck-
lingen. Men jag siktar faktiskt lite längre än till bara
etappmålet som vi kanske når nästa år eller året där-
på, som vi diskuterade alldeles nyss. Det får vi se.
Men när vi får siffrorna klart för oss vet vi att de är
trovärdiga. Det är då vi ska diskutera vilken vision
och vilken framtid vi ska ha och vilken förutsättning
det kan ge när vi kommer in i förvaltningstanken
även när det gäller rovdjuren i vårt land.
Jag är övertygad om att vi då kommer att få höra
en diskussion där rovdjuren ses som en resurs, både
som en turistresurs och som ett jaktbart vilt i framti-
den.
Då blir det inte svårt att få acceptans för det. Då
blir det en viltvård, en förvaltning, av även de här
djuren. Det är min vision. Det tror jag på, fru talman.
</anforandetext>
<intressent_id>0480007629014</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>152625</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0991/#anf95</protokoll_url_www>
</anforande>
