<anforande>
<dok_hangar_id>2348386</dok_hangar_id>
<dok_id>GP0991</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:91 Fredagen den 5 april</dok_titel>
<dok_rm>2001/02</dok_rm>
<dok_nummer>91</dok_nummer>
<dok_datum>2002-04-05 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Jakt och viltvård </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>AFC9D5E6-1976-4457-BA3B-68E39B23CF47</anforande_id>
<anforande_nummer>68</anforande_nummer>
<talare>ÅKE SANDSTRÖM (c)</talare>
<parti>c</parti>
<anforandetext>Fru talman! Låt oss först alla här inse jaktens stora
betydelse i vårt land som ett naturligt nyttjande av en
förnyelsebar resurs. Där tror jag att det finns en stor
enighet. Jag är övertygad om att det har sagts i de-
batten. Jag kunde tyvärr inte komma till kammaren
tidigare än precis för fem minuter sedan.
Jakten är utomordentligt gammal. Det är faktiskt
vår äldsta tradition här i landet och en stor folkrörel-
se. Tyvärr är jakten och viltvården i dag omgärdad av
fantastiskt mycket centrala beslut och detaljregler att
det är rent försvårande för vanligt folk att utöva jakt.
Det är det första.
Det andra jag vill ta upp är rovdjurspolitiken. Den
står i förgrunden eftersom den engagerar väldigt
många, inte minst i de berörda områdena. Som tidiga-
re sagts här av Carl G Nilsson har vi ställt upp på att
det ska finnas balanserade stammar av de fyra rovdju-
ren i detta land. Men vi ska ta hänsyn till de lokala
sociala förhållanden som råder. Vi måste givetvis ta
människors oro för en situation som uppkommer på
allvar.
Här har vi nu upplevt väldigt många situationer
där allvarliga incidenter har inträffat och där männi-
skor känner en vanmakt över situationen. Det är vik-
tigt när vi har nått de etappmål som vi beslutade om i
samband med rovdjurspropositionen att vi också inser
att vi behöver beskatta numerären. Det är i första
hand vargen som står i förgrunden.
Frågan gäller även det riksdagsbeslut som vi fat-
tade i stor enighet att ersättning ska vara möjlig att få
för den som skadas av björn. I mitt hemlän har vi två
aktuella fall där det nu visat sig att detaljreglerna och
föreskrifterna för att kunna få en sådan ersättning
utformats på ett sådant sätt att det är helt och hållet
omöjligt att kunna få ersättning för personskada för-
anledd av björn. Det var väl ändå inte riksdagens
mening.
Det tredje jag kort vill beröra är en reservation där
vi har pekat på att Jaktvårdsfondens medel självfallet
inte ska användas till andra uppgifter än vad som
ursprungligen var meningen. Det är medel som jägar-
na betalar in från hela landet. Det ska varken gå till
polisiär verksamhet eller statliga uppgifter i något
annat sammanhang.
Jag kommer just från en debatt om miljömål med
vindkraftsindustrin. I en motion har vi från Center-
partiet också pekat på det något märkliga att vi inte
har något miljömål för vår fauna.
Det finns många goda skäl till att man på sikt
skulle kunna utarbeta ett miljömål för hur vi ska kun-
na skydda och bevara den stora resurs som våra djur,
fåglar osv. utgör. Vi har en särskild reservation i den
frågan.
Fru talman! För tids vinnande vill jag avslut-
ningsvis yrka bifall bara till reservationerna 8, 14 och
16.
</anforandetext>
<intressent_id>0590881101608</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>152598</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0991/#anf68</protokoll_url_www>
</anforande>
