<anforande>
<dok_hangar_id>2348386</dok_hangar_id>
<dok_id>GP0991</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:91 Fredagen den 5 april</dok_titel>
<dok_rm>2001/02</dok_rm>
<dok_nummer>91</dok_nummer>
<dok_datum>2002-04-05 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Jakt och viltvård </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>5A60F081-E80C-4231-9052-8C2E6209B414</anforande_id>
<anforande_nummer>64</anforande_nummer>
<talare>CARL G NILSSON (m)</talare>
<parti>m</parti>
<anforandetext>Fru talman! Jag skulle bara vilja fråga Kjell-Erik
Karlsson om en sak angående reservation 6 om för-
slaget om förbud mot grytjakt. En del hundar, och
inte så få hundraser, har som instinkt att förfölja det
vilda. Det gäller taxar och vissa terrierarter, osv. De
förföljer räven eller vad det nu är fråga om ned i dess
gryt. Med andra ord kan det mycket väl uppstå gryt-
jakt utan att syftet har varit det.
Om vi nu antar att denna motion skulle bifallas
och vi skulle få en lagstiftning som förbjuder grytjakt,
och det ändå kommer grytjakt till stånd på grund av
att hundar går i gryt, vilket de gör, innebär det då att
jägaren blir lagförd?
</anforandetext>
<intressent_id>0929270135300</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>152594</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0991/#anf64</protokoll_url_www>
</anforande>
