<anforande>
<dok_hangar_id>2348386</dok_hangar_id>
<dok_id>GP0991</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:91 Fredagen den 5 april</dok_titel>
<dok_rm>2001/02</dok_rm>
<dok_nummer>91</dok_nummer>
<dok_datum>2002-04-05 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Arbetsliv </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>E1BDBA97-7290-4C96-9332-B2F39C5D6DA2</anforande_id>
<anforande_nummer>6</anforande_nummer>
<talare>CARLINGE WISBERG (v)</talare>
<parti>v</parti>
<anforandetext>Herr talman! Jag kommenterade det regeringsun-
derlag som Maria Larsson själv diskuterade, perioden
1994-1998. Självfallet har jag ett ansvar för perioden
efter 1998. Det ska kanske noteras här.
Maria Larsson försöker göra ett nummer av 6
miljarder extra till sjukförsäkringen. Men var tar
Maria Larsson de pengarna?
Maria Larsson svarade heller inte på frågan på
vilket sätt man åstadkommer en förbättring genom att
kapa i bidragssystemen. Den fördelningsmässiga
profilen skulle det kunna vara intressant att få en
utveckling av.
Sedan finns det en rad i er reservation som jag
också skulle vilja ha ett litet förtydligande av. Det står
så här: "Den enskilde måste också själv ta ansvar för
att ta tid för sammanhängande återhämtning och vi-
la." Det skulle vara intressant att höra Maria Larsson
utveckla tankegången lite ytterligare bakom just den
meningen, så att vi andra som kanske inte riktigt
förstår får en möjlighet att förstå innehållet i den.
</anforandetext>
<intressent_id>0282644582407</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>152536</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0991/#anf6</protokoll_url_www>
</anforande>
