2348385 GP0990 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:90 Torsdagen den 4 april 2001/02 90 2002-04-04 00:00:00 Demokrati för det nya seklet 9D63A4A0-D6A7-43CE-848E-ACE36AF18C3B 8 INGVAR SVENSSON (kd) kd Fru talman! Mats Einarsson brukar beteckna sig som kommunist. Och jag har lärt mig att i den tradi- tionella kommunistiska ideologin omfattar politiken allt i livet, alla livsområden. Man kan då säga att Mats Einarsson reviderar denna uppfattning genom att säga att den politiska sfären är begränsad. Man kan då säga att allt hopp tydligen inte ute när det gäller Mats Einarsson. Fru talman! Först vill jag notera att delvis på grund av att demokratipropositionen kom sent finns det ett antal förslag som nyligen avhandlats av ut- skottet och kammaren. Vi för vår del har därför inte velat köra repriser på reservationer i denna omgång. Det gäller t.ex. författningsöversyn, den kommunala självstyrelsen, renodlade personval och regionala självstyrelseorgan. Vi har i ett särskilt yttrande mar- kerat detta. I vår motion med anledning av propositionen har vi tagit upp ett antal av dessa områden och noterat att krav väckts i annat sammanhang. Regeringens demokratiproposition innehåller någ- ra praktiska förslag av administrativ karaktär samt ett mer skarpt förslag om medborgares rätt att väcka medborgarförslag som ska behandlas i kommunfull- mäktige inom ett år. I övrigt påminner propositionen mer om en skrivelse till riksdagen där regeringen redovisar sin hållning. Den är alltså, som Nils Fredrik Aurelius tidigare sade skäligen tunn även om den är mångordig. Fru talman! Människan existerar i spänningsfältet mellan gott och ont. Hennes inneboende förmåga att skilja på rätt och fel ger henne samtidigt en stor po- tential och stora möjligheter att skapa ett gott sam- hälle. Hon har möjlighet och förutsättningar att ut- veckla sina personliga resurser och sin personlighet. I detta ligger tydliga drivkrafter att förändra männi- skors villkor i en positiv riktning bort från fattigdom, okunnighet och kränkande behandling. Människans ofullkomlighet innebär att för mycket makt inte får läggas i en enskild människas, en en- skild grupps eller ett enskilt partis händer. Det krävs alltid någon form av balansskapande maktdelning. Ofullkomlighetstanken ger också en realistisk grund för synen på demokratin som arbetsform. Ingen per- son, inget parti och ingen grupp vet allt om hur ett samhälle ska skötas, men genom samarbete kan det gemensamma bästa främjas. Kristdemokratin bygger bl.a. på idén om alla människors lika värde och att deras värdighet inte får kränkas. Den moderna demokratin är den bästa sty- relseformen eftersom den utgår från denna värde- grund. Denna värdegrund bör även prägla beteendet medborgare emellan. Den innebär att medborgarna måste visa tolerans gentemot varandra och respekt för de människor man inte är överens med. Värderingen ger skäl för empati och solidaritet, för ett engage- mang och ansvar som sträcker sig utöver egenintres- se, familjeband, kön, etnicitet, religion och så vidare. På denna värdegrund byggs den mellanmänskliga tillit, som i sin tur är en förutsättning för att konflikter ska kunna lösas på fredlig väg. Om inte denna värde- grund ständigt poängteras, prövas och vårdas riskerar den att undergrävas och förtvina. Frånvaron av denna värdegrund bereder plats för maktmissbruk, elitism och i förlängningen något mycket värre. Den moraliska grunden för demokratin formas i de sociala sammanhang som utgör ett samhälle. Gi- vetvis är hemmet och familjen, skolan, kyrkor, före- ningar, organisationer och folkrörelser av största betydelse. En demokratisk stat är beroende av att det finns ett värdevitalt samhälle med levande och med- vetandegjorda moraluppfattningar hos enskilda och grupper, samt att de moraluppfattningar som där finns ger grund och stöd för demokratin. Det ideal som Kristdemokraterna framhäver är en demokrati där varje medborgare ges möjligheter till deltagande, inflytande och delaktighet, inte bara vid valtillfället utan kontinuerligt. För det krävs att ar- betsformerna inom det representativa politiska syste- met, den offentliga förvaltningen och partierna ut- vecklas så att det aktiva deltagandet uppmuntras och att verkligt inflytande kan uppnås. En fungerande demokrati förutsätter jämställdhet mellan kvinnor och män. Fru talman! De dygder som vi vill lyfta fram som betydelsefulla för medborgarandan går tillbaka till den klassiska och den kristna kulturen i västerlandet. Det handlar om de fyra kardinaldygderna rättvisa, måttfullhet, mod och praktisk klokskap. Rättvisa rör relationer människor emellan. Var och en försvarar sina men respekterar också andras rättigheter. Mått- fullhet innebär att förnuftet bör råda över alltför vid- lyftiga önskningar. Mod betyder en moralisk styrka att våga möta faror och stå upp mot oförrätter. Det handlar om civilkurage och integritet, vilket innebär att uppriktigt både söka och stå för sanning och rätt, inte minst när det är inopportunt. Under påskveckan då vi faktiskt hade lite ledigt läste jag med stort intresse en bok just om den fjärde dygden, klokheten. Den heter just De prudentia. Jag är inte latinare, men det lär betyda klokhet. Den är skriven av Ola Sigurdson. Ola Sigurdson säger att det är viktigt att fundera över det moraliskt goda men också hur vi kommer dit. Han konstaterar det med anknytning till Aristoteles. Demokratidebatten hand- lar givetvis om värden som grund för samhällsarbetet men i stor utsträckning om hur vi ska få det goda samhället. Omdömesförmågan, erfarenheten och klokheten spelar förstås en stor roll i denna process. Den politiska gemenskapen och auktoriteten är till för det civila samhällets medlemmar och gemenska- per, inte tvärtom. Dess roll visavi det civila samhället är rättsskipande, reglerande, koordinerande och stöd- jande. För att dessa verksamheter ska kunna ske på rätt sätt, dvs. på ett sätt som respekterar människornas naturliga rättigheter och det civila samhällets legitima självbestämmande, bör staten låta sig vägledas av subsidiaritetsprincipen. Det är en klok princip. Den löser inte gränsdragningsfrågor om kompetens med automatik, men den är ett väldigt bra arbetsverktyg för det politiska tänkandet. Självklart innebär subsidiaritetsprincipen att en gemenskapsnivå ska begränsa sin verksamhet till just de uppgifter för vilka de tidigare s.k. underliggande nivåerna inte var tillräckliga. Det tänkande för vilket subsidiaritetsprincipen är en exponent bejakar alltså tillskapandet av nya högre gemenskapsnivåer men ställer sig samtidigt avvisande till alla centralistiska tendenser, dvs. försök att till en högre nivå överföra uppgifter som ändamålsenligt kan lösas av de lägre mindre gemenskaperna. Just ordet ändamålsenlighet är mycket central i principen. Större gemenskaper och högre nivåer har en sub- sidiär, dvs. stödjande, roll visavi enskilda och mindre gemenskaper i deras relation till mellanliggande nivå- er, i händelse av begångna orätter. Detta är en aspekt av subsidiaritetsprincipens logik som ibland glöms bort. Jag noterar t.ex. att i dag går motionsrätten ut vad gäller sanktionsförfarande gentemot kommuner som trotsar domstolsbeslut. Detta är ett stöd för individen i förhållande till mellanliggande nivå som är ett gott exempel i sammanhanget. Fru talman! Mot denna bakgrund talar alltså mycket för att subsidiaritetsprincipen bör vara ett styrande arbetsverktyg även för den nationella nivån i Sverige. Den bör ges en normerande roll. Den kan dock inte fastställas som sådan utan en grundlig genomgång av principen och dess effekter för svensk förvaltning och politik. Regeringen bör därför till- kalla en utredning som får i uppgift att genomföra ett nödvändigt analysarbete i syfte att göra den till en vägledande norm för den demokratiska uppbyggna- den. Därför vill jag yrka bifall till reservation 3. Fru talman! Några ljuspunkter i betänkandet att helt kort uppmärksamma är att regeringssidan har fått vika sig vad gäller försöket med dubbla insynsmöj- ligheter i fristående skolor. Glädjande är också att det finns en majoritet bakom kravet på ett folkinitiativ avseende kommunala folkomröstningar, som Nils Fredrik Aurelius här tidigare var inne på. Vidare är det positivt att Moderaterna och Folkpartiet ställer sig bakom det kristdemokratiska kravet på en utredning om en mer oberoende kommunrevision. Den tanken har framtiden för sig. Vårt krav på att kommunerna ska ha rätt att själva disponera sina egna resurser på barnomsorgssidan utan lagliga hinder har också vunnit ökad anslutning. Fru talman! Vi står självfallet bakom alla våra re- servationer men nöjer oss, som sagt, med att yrka bifall till reservation 3. 0575413157004 N 2010-01-01 00:00:00 152249 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0990/#anf8