<anforande>
<dok_hangar_id>2348385</dok_hangar_id>
<dok_id>GP0990</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:90 Torsdagen den 4 april</dok_titel>
<dok_rm>2001/02</dok_rm>
<dok_nummer>90</dok_nummer>
<dok_datum>2002-04-04 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>En nationell handlingsplan för de mänskli- ga rättigheterna, m.m.</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>49390928-4BEF-4D06-B9A5-DEC63D0DAE28</anforande_id>
<anforande_nummer>72</anforande_nummer>
<talare>KENNETH KVIST (v)</talare>
<parti>v</parti>
<anforandetext>Fru talman! Jag håller med om att förstörelse av
ting i en demonstration försvarar inga högre värden.
Man ska följa de lagar som finns. Det finns en demo-
kratisk rätt att demonstrera, och den ska man givetvis
utnyttja. Men det finns inget värde i att slå sönder
andras tillgångar.
Sedan är det klart att om vi ser historiskt på det
finns det ju skillnader i detta, t.ex. människor som i
sin förtvivlan över att stötas ut i massarbetslöshet har
förstört maskiner och liknande, medan det finns mate-
riella ting som har använts som symboler för förtryck
osv. Men normalt sett ska man i ett samhälle följa de
lagar och regler som gäller, och det gäller även vid
demonstrationer. Vi har inga delade meningar på den
punkten.
</anforandetext>
<intressent_id>0544752215503</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>152313</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0990/#anf72</protokoll_url_www>
</anforande>
