2348385 GP0990 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:90 Torsdagen den 4 april 2001/02 90 2002-04-04 00:00:00 Demokrati för det nya seklet 40E73964-0BDF-4A86-9E99-14D0BA96D8E5 28 Kerstin Kristiansson Karlstedt (s) s Fru talman! I det här betänkandet behandlar vi demokrati för det nya seklet, regeringens proposition angående demokratifrågor. Till skillnad från dem som tidigare har varit uppe i talarstolen tycker jag att den innehåller en hel rad förslag om hur man kan förnya och förstärka demokratin i vårt land. Men det handlar i stor utsträckning om att förstär- ka medborgarinflytandet - flera talare har i talarstolen sagt att det bör förstärkas - men det ska alltid ske i harmoni med den representativa demokratin, för den representativa demokratin måste vi i alla lägen värna. Jag kan konstatera att det har däremot ingen nämnt ett ord kring. Målen för demokratipolitiken är att öka valdelta- gandet, att en ökad andel av medborgarna ska inneha ett politiskt förtroendeuppdrag, att medborgarna ska ha bättre möjlighet att delta i och påverka den politis- ka processen samt att påverkansmöjligheterna ska bli mer jämlika än i dag. Det här låter sig höras, men man måste också ha lagändringar som gör att de här målen kan införlivas, och jag tycker faktiskt att det finns förslag om en hel rad lagändringar. Jag skulle bara vilja nämna några av dem. Det första handlar bl.a. om medborgarförslag som får väckas i fullmäktige om fullmäktige så beslutar. Det handlar också om att arbetsvillkoren för förtroen- devalda ska förbättras, så att skiftarbetande, som det har varit en del motioner om i det här utskottet, och småbarnsföräldrar får bättre möjligheter att delta i ett politiskt arbete än i dag. Möjligheterna för brukarin- flytande stärks via delegationsrätten. Det finns förslag om att man ska ha rösträtt i kommunala folkomröst- ningar om man har rösträtt i kommunalvalen. Det finns ett förslag om att stärka minoriteter i fullmäkti- ge, och det går ut på att samma rätt ska gälla vid återremissförfarande i fullmäktige som vid ett bord- läggningsförfarande. Dessutom förstärks insynen för allmänheten i privata entreprenader när man driver kommunal verksamhet på entreprenad. Det är bara några saker i propositionen som jag ville lyfta fram just med anledning av att man säger att den är uddlös. Men det är också viktigt, som har framhållits här tidigare, att allt kring demokratifrå- gorna inte kan lagstiftas, för det är ett långt vidare begrepp än så. Demokrati handlar om attityder. Det handlar om ansvar, och det handlar om engagemang. Och det finns ett ansvar inte minst för oss alla som är politiskt aktiva men även för de politiska partierna att verkligen jobba hårt med de här frågorna. Det handlar om ansvar och öppenhet. Det handlar om det vardagliga samtalet mellan människor, mellan väljare och valda, för att man på så sätt ska få folk engagerade och intresserade av att delta i den politis- ka processen. Men det är också viktigt att stötta och uppmuntra ideella organisationer som arbetar för att främja demokratiutveckling. Det gör man lokalt, och man gör det också på nationell nivå. I det här sammanhanget skulle jag vilja nämna Peace Quest, som har gjort mycket bra för demokra- tiutvecklingen nationellt. Ungt val, Aftonbladet, är en annan del där man lyfter fram de här demokratifrå- gorna och tydliggör dem för människor. Med detta vill jag ha sagt att all demokrati inte kan stadgas i lag - inte heller i förordningar eller annat i Sveriges riksdag. Det handlar om attityder, engagemang och ansvar. Vi har alla, tillsammans med de många människor och goda krafter som finns ute i vårt samhälle som vill samma sak som vi, ett jätte- stort ansvar. Vi kan ändra lagar så mycket vi vill, men finns det inget engagemang från medborgarna eller någon vilja att delta i en demokratisk process kommer lagänd- ringarna ändå att vara överflödiga. Jag skulle vilja ta upp de tre reservationer som vi socialdemokrater har tillsammans med Vänsterpartiet. Den första reservationen handlar om den medbor- gerliga insynen i friskolor, som har debatterats tidiga- re. Just frågan om insyn i friskolor är för oss social- demokrater en oerhört viktig demokratifråga. I en verksamhet som helt eller delvis finansieras av of- fentliga medel ska allmänheten ha möjlighet till in- syn. Det gäller inte bara ekonomisk insyn, utan också insyn i ett vidare perspektiv vad det gäller verksam- heten. Den enskilde medborgaren ska kunna vända sig till Skolverket eller till kommunen där friskolan är belägen för att få tillgång till information. Man säger nej till det från utskottsmajoritetens sida. Det förvånar mig inte att moderater, folkpartister och kristdemo- krater säger så. Vad som är förvånande är att Centern och Miljöpartiet instämmer i detta. Vi har nyss hört Åsa Torstensson i talarstolen prata sig varm för att Centerpartiet är det enda parti som värnar demokra- tin. Hur kommer det sig då, Åsa Torstensson och Per Lager, att ni inte vill att allmänheten ska ha insyn i friskoleverksamheten, som finansieras med offentliga medel? Var ligger faran i detta? Jag tycker att det är ett högst rimligt krav, med tanke på att det finns sam- hällsmedel i verksamheten. Det är en viktig demo- kratifråga, men det är också en viktig rättvisefråga. Med det vill jag säga att jag yrkar bifall till reser- vation 24, men av lagtekniska skäl yrkar jag att för- slaget till riksdagsbeslut ska ha följande lydelse. "Riksdagen antar nedan angivna lagförslag. Där- med bifaller riksdagen proposition 2001/02:80 i den- na del och avslår motionerna 2001/02:K59 yrkande 2, 2001/02:K60 yrkande 3, 2001/02:K65 yrkande 6 och 2001/02:K66 yrkande 18. Förslag till lag om ändring i lagen (2002:000) om ändring i skollagen (1985:1100) Härigenom föreskrivs att 15 kap. 11 § skollagen (1985:1100) i stället för dess lydelse enligt lagen (2002:000)¹ om ändring i nämnda lag ska ha följande lydelse. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet för skolhuvudmannen att lämna sådana sakuppgifter om skolverksamheten och sådan verksamhetsredovis- ning som behövs för uppföljning och utvärdering av verksamheten samt sådan information som gör det möjligt för allmänheten att få insyn i denna. Regeringen får vidare meddela föreskrifter om vite för den som inte följer bestämmelserna om upp- giftsskyldighet i första stycket." Till det ofullständiga SFS-numret finns en fotnot fogad, där det står: "Lydelse enligt prop. 2001/02:35, bet. 2001/02:UbU7, rskr. 2001/02:184." Jag fortsätter med nästa reservation, som handlar om frågan om folkinitiativ om folkomröstning. Visst är det så att de bestämmelser kring folkomröstning som gäller i dag och som trädde i kraft 1994 inte har ökat medborgarnas inflytande vad det gäller den kommunala processen. Denna fråga har som bekant utretts av Kommundemokratikommittén. När dess första huvudbetänkande, som heter Att vara med på riktigt, gick ut på remiss ställde sig några av remiss- instanserna något tveksamma till förslaget. Jag satt med i Kommundemokratikommittén. Vi tyckte att det skulle bli en folkomröstning om 10 % av de röstberättigade ville ha en folkomröstning. Detta var flera av remissinstanserna tveksamma till. Det visar hur komplex frågan är. Regeringen avser att återkomma i denna fråga i samband med att beredning sker av det andra betän- kandet från Kommundemokratikommittén. Det be- tänkandet heter Att tänka efter före. Även i det betän- kandet tangeras frågan om folkinitiativ i samband med samrådsförfarande. Jag tycker att det vore ganska klokt att tänka efter före, som betänkandet heter, och avvakta den bered- ning som för närvarande pågår i Regeringskansliet kring folkinitiativ och kommunala folkomröstningar. Frågan är på intet sätt glömd utan kommer att tas upp så småningom. Därför bifaller jag reservation 31. Jag skulle också avslutningsvis vilja kommentera indelningsfrågorna något. Kommundemokratikom- mittén, som jag nyss har nämnt, hade fått i uppdrag att utreda just indelningsfrågorna efter ett tillkännagi- vande. Sedan inträffade det märkliga att frågan om ett utskottsinitiativ kring samma sak som Kommunde- mokratikommittén hade att utreda väcktes i KU mitt under pågående utredning. Initiativet väcktes av samma majoritet som tidigare ville utreda frågan. För mig ter sig detta mycket inkonsekvent. Socialdemokraterna, och för övrigt också Väns- terpartiet, anser att Kommundemokratikommitténs arbete och regeringens beredning av frågan måste avvaktas. Därför yrkar jag också bifall till reservation 29. Jag har valt, precis som flera andra talare, att inte ge mig in i diskussioner på områden som tidigare debatterats i denna kammare. Det gäller laglighets- prövning, kommunala bolags vara eller inte vara osv. Här har vi redan tidigare kända ställningstaganden, byggda på våra grundläggande värderingar. Det skulle bara förlänga tiden här i kammaren att upprepa detta. Många frågor i betänkandet har tagits upp och diskuterats tidigare under våren. Jag tänker inte gå in på några ytterligare diskussioner om dessa redan debatterade frågor. Avslutningsvis yrkar jag bifall till reservationerna 24, 29 och 31, samt i övrigt bifall till förslaget i be- tänkandet. 0836614547702 N 2010-01-01 00:00:00 152269 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0990/#anf28