2348385 GP0990 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:90 Torsdagen den 4 april 2001/02 90 2002-04-04 00:00:00 Demokrati för det nya seklet 7875BADB-9C4C-4224-8991-1C1E37EB7A64 19 PER LAGER (mp) mp Fru talman! Demokrati betyder folkstyre. Ett folk- styre förutsätter att människor både vill och kan delta och att de verkligen ges inflytande och känner sig delaktiga både i beslutsfattandet och i samhället. Frågan är hur vi ska nå detta mål. Regeringen har dragit sitt strå till stacken med en demokratiproposi- tion som vi har väntat väldigt länge på. Det har i sin tur gjort att vi har samlat på oss en del frågor som borde ha behandlats tillsammans med demokratipro- positionen i ett betänkande men som har hamnat i andra betänkanden. Det här har gjort det lite svårt för oss ledamöter eftersom det hade varit naturligt att koppla vissa frågor till demokratipropositionen, men vi har avstått för att inte upprepa oss för många gång- er. I en del fall har vi ändå gjort det, för vi har känt att det är rätt märkligt att prata om demokrati om man inte har frågor som direkt är kopplade till demokrati- begreppet. Därför har det blivit lite till och från. Miljöpartiet har till betänkandet fogat åtta reser- vationer och fyra särskilda yttranden. Det handlar om att göra demokratin mer livaktig, se till att människor känner sig mer delaktiga. Efter de diskussioner vi har haft under ett antal år finns det nu ett batteri med förslag på vad man kan göra för att försöka förbättra demokratin, dvs. göra människor mer delaktiga och göra att de känner sig mer ansvariga. Men det handlar inte bara om det. Jag tror att det var Mats Einarsson som var inne på frågan om for- mella och icke-formella möjligheter att styra. Jag menar att det handlar mycket om livsstil och om ansvar. För att vanliga människor ska tycka att det är intressant att delta i samhället på de villkoren måste man göra det så pass inbjudande att även unga män- niskor söker sig till politiken och att äldre människor känner sig behövda och tas i anspråk i olika samman- hang på grund av den enorma erfarenhet som de be- sitter och på grund av att de ofta har insikt i problem som unga människor inte har och som vi alltid behö- ver ventilera i ett samhälle som utvecklas. Därför är det så viktigt att unga människor får ta del i politiken på ett sätt som de själva vill, att äldre människor får göra det och att funktionshindrade får göra det, så att alla människor i samhället får en stör- re möjlighet att delta. Jag har ibland tänkt att det hade varit fint med nå- got slags demokratiplikt i samhället, dvs. att man på något sätt deltar i en samhällstjänst som handlar om politik eller någonting annat, ungefär som militär- tjänsten. Jag vill inte utveckla det vidare, men i tan- ken ligger behovet av att visa hur viktigt det är att vi delar på de politiska uppgifterna i samhället, att det inte blir en särskild elit som sysslar med det och de andra klagar och får nöja sig med att ha rösträtt och att rösta. Det är väldigt bra, men det räcker inte. Det måste till ytterligare engagemang för att vi ska få utveckla vår demokrati, som vi värnar så noga om. Med detta sagt vill jag fortsätta med att säga att propositionen inte handlar om småpartispärren, mo- narki-republik, antalet riksdagsledamöter här i kam- maren, författningsdomstolsfrågor, finansieringsfrå- gor inför EMU-omröstningen, partistöd, personvals- frågor och funktionshindrades rätt att delta, på det sätt som man tycker att de borde ha gjort. Detta har tagits upp i andra sammanhang. Själv har jag poängterat en del frågor som reger- ingen har hanterat i olika sammanhang och bereder på ett sätt som jag tycker är godtagbart. Det handlar t.ex. om medborgarpaneler, demokratibokslut, som är väldigt intressant, barnkonsekvensanalyser och ut- vecklande av ungdomsråden till det jag vill kalla ungdomsfullmäktige, med ganska stort inflytande och möjligheter. Bland de reservationer som jag står bakom finns en om rösträtt och valbarhet för människor som kommer från andra länder som vi har tillsammans med Vänsterpartiet. Vi tycker att det är folkbokfö- ringen som ska avgöra om man har rösträtt eller inte. Det ska gälla inte bara EU-medborgare och folk från Island och Norge utan samtliga människor som vistas i detta samhälle, och även på alla nivåer. När det sedan gäller rösträttsåldern har Miljöpar- tiet föreslagit 16 år ända sedan vi startade partiet. Vi tycker att 16 år är en bra ålder för rösträtt. Vi har inte så stor framgång med detta här i kammaren i dag. Däremot har vi blivit fler och fler som tycker att det åtminstone borde vara kalenderår för 18 år, så att nästan hälften av ungdomarna slipper fylla 21 år innan de har möjlighet att rösta för första gången. Vi får inte glömma det. Det är svårt att säga att vi har 18 år som rösträttsålder när det ser ut på detta sätt. Många blir till åren komna innan de får rösta första gången. Det är viktigt med kalenderåret. Därför vill jag, fru talman, yrka bifall till reserva- tion 10. I frågan om skilda valdagar har vi ett särskilt ytt- rande med Folkpartiet. Författningsutredningen utre- der frågan, och den har hanterats många gånger. Vi har en reservation om tröghetsregeln när det gäller utförsäljning av strategisk verksamhet, det vi i Miljöpartiet kallar demokratigaranti. Vi tycker fortfa- rande att det är det bästa instrumentet för att se till att utvecklingen i våra samhällen inte rusar i väg, utan det finns en garanti för att demokratin får fungera på lång sikt. Vi har också en reservation om ekonomiskt stöd till enskild barnomsorg. Vi menar, precis som kd och Centern, att kommunerna måste ha rätt att kunna ge stöd till annan form av barnomsorg. Det här var ett krav som vi ställde i samband med att vi en gång gick med på maxtaxan, och det följer vi upp nu. Fristående skolor har diskuterats här. Det finns faktiskt den tillsyn från Skolverket som behövs och den insyn från kommunen som behövs, så det behövs inte mer. När det gäller obligatoriska miljönämnder har vi tillsammans med Vänstern ett krav på att de ska infö- ras igen. Vi tycker att miljöfrågorna har förflackats och försvunnit. De är så pass viktiga för framtiden att de måste ha en egen nämnd, som det var förut. Vi ställer upp på de direktvalda kommundels- nämnderna tillsammans med Vänstern, Centern och Folkpartiet. Det här måste vara en väg för att utveckla direktdemokratin och demokratin på det lokala pla- net. Det är inte värre än att de kommuner som önskar det ska kunna införa det. Vi begär att regeringen ska återkomma med förslag. När det gäller folkinitiativ om folkomröstningar är vi en majoritet för det. Det är bara att gratulera oss till att vi är det. Jag har ytterligare två reservationer, en om demo- kratifolder och en om bidrag till politiska kampanjer. Demokratifoldern är en trevlig idé. Några av er minns Om kriget kommer, en broschyr som alla hushåll fick en gång. När vi var i Sydafrika med utskottet fick vi se att konstitutionen fanns i nästan alla människors händer. Den fanns som bilderbok, och den fanns i mer avancerad form. De kände till sin konstitution mycket bättre än vad vi känner till vår, med vår långa tradition. Jag menar att vi ska se till att fixa det och göra en enkel folder som man skickar ut med telefon- katalogen så att den når alla hushåll. Den ska vara enkel, och alla ska kunna läsa sin konstitution. Fru talman! Min talartid har runnit ut, så jag får stanna där. 075043103804 N 2010-01-01 00:00:00 152260 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0990/#anf19