<anforande>
<dok_hangar_id>2348385</dok_hangar_id>
<dok_id>GP0990</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:90 Torsdagen den 4 april</dok_titel>
<dok_rm>2001/02</dok_rm>
<dok_nummer>90</dok_nummer>
<dok_datum>2002-04-04 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Frågestund </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>frågestund</kammaraktivitet>
<anforande_id>2AC8B571-E45F-4931-8B64-AA148CB718AE</anforande_id>
<anforande_nummer>133</anforande_nummer>
<talare>PETRA GARDOS (m)</talare>
<parti>m</parti>
<anforandetext>Fru talman! Jag skulle vilja ställa en fråga till
statsrådet Ingela Thalén.
Statsminister Göran Persson lovar att sluta lova. I
Rudbecksskolan i Örebro på tisdagen sades det: Lova
ingenting! Men på onsdagen lovar Göran Persson i
GP att införa en nationell vårdgaranti under nästa
mandatperiod.
Så här ser det ut i verkligheten: De långa sjuk-
skrivningarna har ökat med 110 % mellan åren 1997
och 2001. Under hela denna period har Socialdemo-
kraterna konsekvent sagt nej till vårdgaranti och pas-
sivt bara följt utvecklingen. Var fjärde svensk i ar-
betsför ålder är långtidssjukskriven, i arbetsmark-
nadsåtgärder, förtidspensionerad eller något annat.
Var femte skattekrona går till sjukskrivningar, för-
tidspensioner eller arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Detta motsvarar kostnaden för all barnomsorg och
skola.
Min fråga till statsrådet är: Vilka konkreta åtgär-
der har regeringen vidtagit mellan 1994 och 2002 för
att minska de långa sjukskrivningarna? Och varför
har Socialdemokraterna hela tiden sagt nej till en
nationell vårdgaranti? Vad är disciplinen i hela eko-
nomin när det gäller det här?
</anforandetext>
<intressent_id>0112524608217</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>152374</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0990/#anf133</protokoll_url_www>
</anforande>
