<anforande>
<dok_hangar_id>2348385</dok_hangar_id>
<dok_id>GP0990</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:90 Torsdagen den 4 april</dok_titel>
<dok_rm>2001/02</dok_rm>
<dok_nummer>90</dok_nummer>
<dok_datum>2002-04-04 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Frågestund </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>frågestund</kammaraktivitet>
<anforande_id>50EBD0A2-08CF-47E7-A65C-B828EE164F3D</anforande_id>
<anforande_nummer>132</anforande_nummer>
<talare>Statsminister Göran Persson (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Fru talman! Det finns två led i resonemanget.
Det första är ett klart och tydligt ställningstagande
till vad som nu sker på marken i Mellanöstern. Det
som Israel ägnar sig åt är inte försvarligt och inte i
överensstämmelse med folkrätt. Vi är också djupt
kritiska mot de terrordåd som har träffat Israel. Det är
självklart och tydligt i den delen.
Nästa fråga är hur man kommer ur situationen.
Jag tror inte att det finns någon militär lösning. När
jag väl har sagt detta så finns bara en politisk fredlig
förhandlingslösning som måste engagera båda sidor
och som måste ha ett stöd av hela världssamfundet.
Spräcker vi den alliansen i något slags strävan att
med åtgärder snabbt markera ett missnöje av det ena
eller andra slaget så kan det visserligen bli en kraft-
full åtgärd, men den kan visa sig vara en förödande
insats på sikt för möjligheterna att åstadkomma den
fred som vi förhoppningsvis alla strävar efter.
Sjukskrivningar och ohälsa
</anforandetext>
<intressent_id>0825004049003</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>152373</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0990/#anf132</protokoll_url_www>
</anforande>
