2348383 GP0988 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:88 Tisdagen den 2 april 2001/02 88 2002-04-02 00:00:00 Svar på interpellation 2001/02:300 om skat- teväxling i Sverige interpellationsdebatt 9FF905D7-A322-4714-8164-8411E9158138 19 STEFAN ATTEFALL (kd) kd Fru talman! Jag får tacka finansministern för sva- ret. Vi kristdemokrater tror att det är mycket positivt att öka miljörelateringen av skattesystemet. Vi behö- ver använda ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken. Det ska helt enkelt vara dyrare med miljöbelastande utsläpp. Vi tror också att det är oerhört viktigt att sänka skatten på arbete. I vissa lägen kan en ökad miljörelatering av skat- tesystemet innebära att man får fram resurser för att sänka skatten på arbete. I ett statsfinansiellt svårt läge kan det vara en intressant lösning. I en högkonjunktur med bättre ekonomi och större möjligheter ska vi lägga energin på att sänka skatten på framför allt arbete. Det gäller särskilt när det är trögt på EU-nivå att få med andra länder på högre skatter på exempel- vis koldioxidutsläpp. Vi ska vrida om skattesystemet till ett lägre skat- tetryck och en högre andel av skatter på miljöbelas- tande utsläpp och mindre andel på arbete. Det är den kristdemokratiska strategin i skattepolitiken och i miljöpolitiken. Tittar man på vad SCB har räknat fram i sina miljöräkenskaper ser vi att utvecklingen går åt det motsatta håller. Skatterna på arbete som andel av BNP stiger kraftigt medan skatterna på miljöbelastande utsläpp sjunker som andel av BNP. Vi vet att det beror på en rad olika saker. Många medvetna riksdagsbeslut av den socialdemokratiska riksdagsmajoriteten har orsa- kat de höjda skatterna på arbete. Men det beror också på försummelser, indirekta beslut och vad som sker i kommunsektorn, där t.ex. kommunalskatterna har stigit. Det svar vi får från finansministern är ganska in- tetsägande. Vad är orsaken till att miljöskatterna har sjunkit som andel av BNP? Beror det på att energi- förbrukningen har sjunkit? Nej, den har t.o.m. varit stigande i Sverige under tidsperioden 1993-2000. Beror det på att vi har sjunkande koldioxidutsläpp? Nej, de har legat ganska stabilt under perioden. Vad är orsaken till den högre skatten på arbete? Det beror självklart på ökad sysselsättning. Vi har haft en högkonjunktur, även om vår sysselsättnings- ökning har varit lägre än den i de andra EU-länderna har sysselsättningen ökat också i Sverige. Men det förklarar bara mindre än hälften av ökningen enligt SCB. Det beror i stället på en rad andra faktorer. Jag nämnde höjda kommunalskatter. Vi har höjt egenav- gifterna på arbete. Vi har reducerat grundavdraget och avindexerat det. Vi har inte följt skattereformens tankar om att bara en viss andel ska vara ovanför brytpunkten. Tvärtom har fler flyttats upp över bryt- punkten. Värnskatt har införts, allmänna löneavgif- terna höjts, etc. Man kan av dessa siffror se att regeringen saknar strategi och förmåga att göra just det som är tanken med skatteväxlingen man pratar högt och brett om. Frågan är varför Miljöpartiet och Vänsterpartiet kan ställa upp på en sådan politik. Min fråga till finansministern är: Är finansminis- tern nöjd med den utveckling som SCB:s siffror vi- sar? Är det en utveckling som finansministern beja- kar? Eller är finansministern bekymrad över att skat- terna på arbete stiger medan skatterna på miljöbelas- tande utsläpp sjunker som andel av BNP? 0745549193810 N 2010-01-01 00:00:00 152120 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0988/#anf19