<anforande>
<dok_hangar_id>2348382</dok_hangar_id>
<dok_id>GP0987</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:87 Fredagen den 22 mars</dok_titel>
<dok_rm>2001/02</dok_rm>
<dok_nummer>87</dok_nummer>
<dok_datum>2002-03-22 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Museer och utställningar </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>A9BC1CC5-69BE-4436-8BEA-6601F1CD7F27</anforande_id>
<anforande_nummer>93</anforande_nummer>
<talare>DAN KIHLSTRÖM (kd)</talare>
<parti>kd</parti>
<anforandetext>Fru talman! Det är spännande att läsa alla motio-
ner som behandlar museiområdet. I detta betänkande
behandlas motioner från den allmänna motionstiden
både 2000/01 och 2001/02.
Här finns begäran om statligt stöd till allt från
flygvapen- till skoindustrimuseum. Alla önskningar
sammanställs, som sagts tidigare här, i tabell och
avslås i klump. Det finns naturligtvis orsaker till
detta.
Jag började med att säga att det är spännande att
läsa alla motioner. Det är intressant att läsa om att det
faktiskt sjuder av aktivitet på museiområdet på olika
nivåer i hela landet. Det ska naturligtvis uppmuntras.
Innan jag glömmer det vill jag yrka bifall till re-
servation 7 under punkt 8. Jag står givetvis bakom
alla kristdemokratiska reservationer, men för tids
vinnande yrkar jag bifall bara till denna reservation.
Fru talman! Museerna ansvarar för en stor del av
vårt gemensamma kulturarv. De har ansvar för att
föremålen bevaras på ett bra sätt och för att de finns
tillgängliga för allmänheten och forskarsamhället.
Museerna är också en naturlig plats för diskussion om
människans förutsättningar, livsfrågor och värdering-
ar under olika tidsepoker både i Sverige och i andra
delar av världen. Jag tror att den rollen kommer att
stärkas. I arbetet för att motverka främlingsfientlighet
och rasism kan därför museernas roll inte nog po-
ängteras.
Trots en statlig resursförstärkning i år finns stora
behov och utmaningar. Det handlar bl.a. om tillgäng-
ligheten, samlingarna och säkerheten. Jag tror också
att samarbetet med skolan kan utvecklas mycket mer.
Den utåtriktade verksamheten på ett museum bör
syfta till att skapa ökad förståelse för vårt kulturarv
och stimulera människor till att ställa frågor om sig
själva, om vårt samhälle och om våra värderingar.
I reservation 7 tar vi på nytt upp frågan om ABM-
utredningen. Samverkan mellan arkiv, bibliotek och
museer är en viktig och intressant fråga. I bevarandet
av kulturarvet spelar arkiv, bibliotek och museer en
särskild roll, och vi anser att de har en uppgift som
förenar dem. Ansvaret ligger i att välja ut vad som
ska bevaras, systematisera materialet och sprida in-
formation till allmänheten. Dessa tre delar i ABM-
institutionernas uppgift måste uppfyllas för att insti-
tutionerna ska fullgöra sin roll. Detta förenar dem,
men det innebär inte att de är utbytbara. Varje insti-
tutions särart måste tas till vara.
Förra året motionerade vi kristdemokrater om till-
sättande av en statlig utredning om möjligheterna till
ett utökat samarbete mellan ABM-institutionerna.
Glädjande nog fick vi stöd i riksdagen för detta. Tan-
ken med utredningen var att lyfta fram de positiva
aspekterna av samarbete och ringa in behoven för att
kunna vidareutveckla det samarbete som redan pågår.
Utifrån regeringens redovisning av utredningens
uppdrag i budgetpropositionen för år 2002 drar vi
slutsatsen att regeringen missförstått utskottets begä-
ran och gått in för att utvärdera gjorda erfarenheter.
Som jag redan sagt handlade utskottets begäran mer
om att undersöka hur samarbetet kan gå vidare och på
vilket sätt detta bör ske.
Vi anser att regeringen med större noggrannhet
borde tagit till sig kulturutskottets begäran. Det kan
inte nog betonas att samarbete inte innebär samgåen-
de. Det är viktigt att varje institution får bevara sitt
unika uppdrag och sin unika profil.
Fru talman! I ett särskilt yttrande med utgångs-
punkt från kristdemokratiska motioner har vi krist-
demokrater tillsammans med flera andra ledamöter
utvecklat önskemål om en utredning om bidrag till ett
nationellt skogsmuseum. För övrigt behandlar flera
motionsyrkanden i betänkandet just detta område.
Skogen och den svenska skogens historia är värda
mycket mer uppmärksamhet än de får i dag. Den
svenska skogens historia är också historien om Sveri-
ges ekonomi och handel, om vår exportindustri och
den framväxande industrialiseringen. Kanske är sko-
gen och skogsmarken upphovet till själva staten - det
allmänna.
För de flesta av oss är skogen något som vi har
inom oss. Många svenskar är faktiskt också mer eller
mindre skogsägare. En stor del av Sveriges yta täcks
av skogen. Vad vill jag nu ha sagt med detta?
Skogen och skogsbruket har under hela vår svens-
ka historia varit basen för överlevnad, utveckling och
tillväxt. Precis som det anges i motionerna finns det
ett antal lokala och regionala skogsmuseer som stöds
av lokala och regionala intressenter. Skogens historia
skulle behöva bevaras i ett heltäckande nationellt
skogshistoriskt museum. Våra grannländer Danmark,
Norge och Finland har insett detta. Deras nationella
skogsmuseer är välbesökta. Med vårt yttrande har vi
velat föra upp frågan på den kulturella agendan.
</anforandetext>
<intressent_id>0338278373318</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>152079</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0987/#anf93</protokoll_url_www>
</anforande>
