2348382 GP0987 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:87 Fredagen den 22 mars 2001/02 87 2002-03-22 00:00:00 Bibliotek, litteratur, kulturtidskrifter och språk FBCD6636-A79B-44CD-9F7F-B3D870BD39D3 87 AGNETA RINGMAN (s) s Fru talman! Jag yrkar först och främst bifall till förslaget i utskottets betänkande. När vi i oktober 1999 behandlade samma områden som vi behandlar i dag gjorde ett enigt kulturutskott ett viktigt ställningstagande. Vi begärde då att rege- ringen skulle tillsätta en parlamentarisk språkpolitisk utredning. Så skedde också. Jag har själv haft förmå- nen att få ingå i denna utredning som inom kort läg- ger fram sina förslag. Det blir tillfälle att återkomma till utredningen och de förslag som läggs fram. Men jag kan redan nu säga att mycket av utredningens arbete kretsar kring det som finns i detta betänkande. Det föreligger inte några större skillnader mellan Kristdemokraterna och Socialdemokraterna när det gäller språkpolitiken - som Gunilla Tjernberg redan tidigare har tagit upp. Det grundläggande är allas rätt till ett språk. Här har litteraturen en central plats. På olika sätt måste vi därför stimulera läsandet. Det handlar om insatser i skolan, på arbetsplatser, på bibliotek eller för att få föräldrar att läsa för sina barn - för att ta några exem- pel. Vi gör mycket. Stödet till litteraturen och läsandet är ett av de områden där kulturpolitiken har varit som mest framgångsrik sedan riksdagen antog det senaste beslutet om mål för kulturpolitiken. Under en femårs- period har litteraturstödet stärkts med 65 miljoner kronor, och det uppgår i dag till 240 miljoner kronor. Det tillsammans med en rad andra åtgärder kommer naturligtvis att på sikt ge resultat. Att stat, kommuner och landsting stöder litteratu- ren och läsandet är en självklar uppgift för kulturpo- litiken. Lika lite som på många andra kulturområden kan vi här förlita oss på marknadskrafterna. Liza Marklund och Ulf Lundell klarar sig uppen- bart utan stöd från det offentliga. Men för att få ett brett utbud och för att nå nya grupper läsare räcker marknaden inte till. Det innebär naturligtvis inte att jag nedvärderar Liza Marklund eller Ulf Lundell. Jag tycker i stället att det offentliga och marknaden kompletterar varandra. Ett aktuellt exempel är den enorma framgång som pocketboken har fått. Överallt ser man människor läsa pocketböcker - unga som gamla. Det är ett faktum som för mig är tydligt på tunnelbanan varje dag. Man läser inte bara gratistidningar. Det är mycket glädjan- de att kvalitetslitteraturen till en billig penning kan nå ut till större grupper. Det finns säkert många förklaringar till denna glädjande utveckling. En tror jag är att förlagen har kommit på nya distributionsformer. Man hittar nume- ra pocketböcker på försäljningsställen där det för bara några år sedan vara otänkbart att de skulle ingå i sortimentet. I min matbutik hemma på Öland står tidnings- och pocketbokställen bredvid varandra vid kassan. Men slutsatsen är ändå att det inte räcker med marknadskrafterna. Fortfarande är både att läsa, att skriva själv och att besöka bibliotek en klassfråga. Flera undersökningar har kommit fram till det intres- santa resultatet att kvinnor faktiskt läser mer än män. Jag har tagit upp detta faktum tidigare, men det finns all anledning att inte släppa frågan. För det första: Om läsandet och skrivandet öppnar nya infallsvinklar och ger stimulans till att tänka på ett annorlunda sätt, vad betyder då skillnaden mellan mäns och kvinnors läsvanor för t.ex. jämställdheten? Vad betyder detta för morgondagens arbetsliv där det ställs krav som stimuleras just genom läsandet och tillgången till ett språk? För det andra: Om papporna inte läser, hur påver- kar det deras barns, främst pojkarnas, intresse för läsning? Jag önskar att det vore fler än Peter Pedersen som uppmärksammade detta. Litteraturen och läsandet är viktiga för demokra- tin, dvs. att alla får tillgång till ett språk som gör att de kan och vågar använda sin yttranderätt. Vi ska naturligtvis också lyfta fram läsandets glädje. Vem är i dessa dagar en bättre representant för det än Astrid Lindgren? Ingen har väl skrivit om skog och ängar i t.ex. mitt hemlän Kalmar så målande och tilltalande som hon har gjort. Ingen som Astrid Lind- gren har väl roat så många generationer i så många länder med sina fantastiska barnböcker. Astrid har betytt mycket för läslusten hos många. Fru talman! Det har blivit en dålig årlig tradition att Moderaterna föreslår att bibliotekslagen avskaffas. I årets upplaga befarar Moderaterna att lagen ska vara ett hinder för förnyelse och mångfald på biblioteks- området. Vad betyder det? Jo, det blir klart några rader längre fram i reservationen. Som väntat handlar förnyelse om att "både regionala biblioteksfunktioner och driften av folkbibliotek skulle kunna upphand- las". Det är som vanligt när det gäller Moderaterna. Också jag kan tänka mig att i t.ex. mindre kommuner andra intressenter än kommunen kan få ansvaret för biblioteken. Det kan vara föreningar eller kooperativ. Men när Moderaterna talar om upphandling misstän- ker jag att de menar något annat. Vad blir nästa steg? Är det att de avgiftsfria lånen ska avskaffas? Nej, Moderaternas reservation har gjort mig ännu mer övertygad om att vi behöver en bibliotekslag. 0698785853314 N 2010-01-01 00:00:00 152073 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0987/#anf87