2348382 GP0987 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:87 Fredagen den 22 mars 2001/02 87 2002-03-22 00:00:00 Bibliotek, litteratur, kulturtidskrifter och språk A8DCCCB5-6328-40FB-9E60-C771D148313D 82 EWA LARSSON (mp) mp Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 14 under punkt 16. Just nu pågår en debatt i Halmstad om bibliote- ken. Det är över 300 personer som arbetar vid olika bibliotek i hela landet som har samlats för att ställa politiker mot väggen. De vill höra vad man på lokal, kommunal, landstings- och riksnivå gör för att stötta bibliotekens verksamhet. Det skrivna ordet är en viktig länk som binder samman människor i tid och rum. I Sverige har vi i ett globalt perspektiv ett unikt högt läskunnande. Det är skolväsendet tillsammans med studieförbunden och folkbiblioteken som tillsammans spelar denna viktiga roll för att skapa ett gott klimat för det skrivna ordet. Men bokläsandet har minskat under 1990-talet. Det är framför allt barn till lågutbildade som har minskat sitt bokläsande. Miljöpartiet ser med stor oro på konsekvenserna av den stora biblioteksslakten under 1990-talet, då nästan en tredjedel av landets biblioteksfilialer lades ned. Ana Maria Narti talar om den positiva utveck- lingen i Stockholm. För mig som bor i en söderförort har utvecklingen inte varit positiv. Biblioteket i Hammarbyhöjden har lagts ned. Människors tillgång till bibliotek har de senaste åren försämrats även genom att biblioteken tar ut avgifter för olika tjänster, bl.a. när man beställer böcker som biblioteken saknar. Detta slår hårt mot dem som bor på mindre orter, där biblioteken är små. Även de små biblioteksfilialerna i glesbygden el- ler i förorterna är livsviktiga för att ge människor möjligheter till ett rikt litterärt liv och därmed möjlig- het att behålla ett levande skriftspråk. Det finns också kommuner som satsar på sina bibliotek. Ett exempel är Katrineholm, där man också bygger ut nya biblioteksfilialer. Den sänkta bokmomsen har lett till att alltfler kö- per böcker - alla tecken tyder på det i dag - och den har blivit en formidabel succé. Vi tror att den kommer att leda till att det ställs större krav på de lokala bibli- oteken. Vi tror på en tillvänjning, så att fler börjar läsa och ställer högre krav. Vi hoppas att biblioteken kan gå folk till mötes och ha öppet de tider människor är lediga. Det finns många möjligheter att förmedla text i elektronisk form. Det är i dag svårt att veta i vilken form text kommer att förmedlas i framtiden. Vi vet inte om det är de tryckta eller elektroniskt förmedlade texterna som kommer att dominera. I det senare fallet anser vi att det vore olyckligt om det på grund av brister i lagstiftningen uppstår situationer där författarna förlorar kontrollen över sina verk eller inte får rimligt betalt för sina arbeten. Vi vill därför att man gör en översyn av författarnas rättigheter till elektroniskt publicerade verk. Internet har gett en ny form av kultur- och kun- skapsspridning i form av elektroniska tidningar. Inom ramen för stödet till kulturtidskrifter tycker vi att Kulturrådet ska kunna ge stöd till elektroniskt publi- cerade tidskrifter. Vi hade denna fråga upp i budget- debatten och har nu tagit upp detta i ett särskilt ytt- rande. Det finns en stor flora av invandrar- och minori- tetsmedier. Det är bra. Men ännu bättre vore det om språkbarriären kunde brytas för att det inte ska vara som det nu är, att den interna debatten förs bara inom respektive språkområde. Då förlorar vi den breda samhällsdebatten. Då fungerar stödet faktiskt konser- verande i stället för öppnande. För att kunna ge integrationsfrågorna en mer framflyttad plats i det offentliga samtalet, att t.ex. kunna ge Dagens Nyheter möjlighet att citera en kulturtidskrift från någon invandrargrupp, vill vi att man ska kunna ge öronmärkta pengar för att översätta kanske 20 % av materialet. Detta skulle göra att vi alla fick möjlighet att läsa innehållet, kanske i sam- manfattning, på svenska. Fru talman! Jag vill också ge en kommentar till seriestödet. Det finns sedan länge en egen kulturform som riktar sig till både barn och unga, nämligen seri- er. Medan det fortfarande fanns en särskild seriegrupp inom Kulturrådet blomstrade och utvecklades den svenska serien. Det gör den inte riktigt längre. Nu säger man från Kulturrådet att man har sett till att det ska finnas kunskap om serier inom den barn- och ungdomsgrupp som fördelar seriebidraget. Men jag vill påminna om att det också finns serier för vuxna. Låt mig nämna en av mina favoritserietecknerskor, Cecilia Torudd, som har gjort Familjeliv och Ensam- ma mamman. Då förstår ni precis vad jag menar. 07776758016 N 2010-01-01 00:00:00 152068 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0987/#anf82