2348382 GP0987 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:87 Fredagen den 22 mars 2001/02 87 2002-03-22 00:00:00 Radio- och TV-frågor 58F18247-9497-4A5C-88F6-C4169309E11A 57 ÅKE GUSTAVSSON (s) s Herr talman! Public service är stommen, inte ett komplement, i ett fungerande mediesamhälle som ska stå för mångfald och kvalitet. I takt med att medie- marknaden blir alltmer konkurrensutsatt är det viktigt att stärka public service-företaget, detta bl.a. för att garantera geografisk rättvisa, redaktionellt oberoende, hög kvalitet och minoritetsansvar. Ett väl fungerande public service-uppdrag garanterar ett medieutbud som alla människor i hela landet kan ta del av. Det är viktigt med radio och TV för hela Sverige. För att public service-verksamheten ska vara tro- värdig är det just viktigt med ett redaktionellt obero- ende. Det publicistiska ansvaret för verksamheten kan inte styrelsen ha. För den redaktionella verksamheten och friheten måste det finnas andra instrument som verkar. Jag tar upp denna fråga i anledning av den diskus- sion som fördes av vissa ledamöter av Sveriges Radi- os styrelse, som offentliggjordes i protokoll och som också fördes i medier efter händelserna i USA den 11 september, då någon styrelseledamot gick ut offent- ligt och hade synpunkter på hur bevakningen hade ägt rum redaktionellt sett. Detta togs också upp inom ramen för styrelsen. Jag menar att det inte är en uppgift för Sveriges Radios styrelse att föra den här diskussionen. Det bidrar inte till att öka trovärdigheten att man går in i den redaktionella självständigheten. Jag menar att det är Sveriges Radios styrelse som har det övergripande ansvaret för företagets program- verksamhet. Styrelsen ska fastställa företagets mål och långsiktiga planer, besluta om grundläggande prioriteringar i programverksamheten samt besluta om företagets budgetunderlag, planering och viktiga utnämningar. Men ingripanden i det löpande pro- gramarbetet på redaktionsnivå ska normalt sett inte förekomma. Nu förutsätter jag och tror mig kunna säga att det inte kommer att hända i fortsättningen att enskilda ledamöter i Sveriges Radio kommer att agera på detta sätt. Om så sker tror jag att det blir många som kom- mer att lyfta ordentligt på ögonbrynen. Det är viktigt att markera att programföretagen ska vara oberoende från kommersiella och politiska intressen. Därför kan man säga att det är viktigt, som en del har varit inne på, att diskutera hur finansiering- en sker. Många ifrågasätter den nuvarande finansie- ringsformen. För ett par år sedan sade man i en dis- kussion att nu håller hela systemet med TV-avgifter på att paja ihop. Det var stora diskussioner om detta. Sanningen är ju att det aldrig har varit så många som betalar TV-avgift som det är i dag. Sanningen är dessutom att trenden är ökande. Man fortsätter och är framgångsrik. Men, det ska vi alla erkänna, det finns också problem med den nuvarande lagstiftningen. Det har debatten om den senaste skrivelsen från Radio- tjänst till Kulturdepartementet visat. Därför är det naturligtvis viktigt att se över hur vi ska ha det med finansieringen framöver. En utredning arbetar med den frågan, och jag tror också att det finns anledning för den nya public service-utredningen, när den till- satts, att diskutera den frågan. Dan Kihlström efterlyste tillsättandet av utred- ningen, och jag ska gärna säga att jag delar uppfatt- ningen att det är viktigt att man snabbt får i gång en diskussion med riksdagspartierna, så att man därefter kan få till stånd ett direktivskrivande och därmed senare tillsätta utredningen. Det tjänar liksom ingen- ting till att man igen hamnar i en situation där man blir oerhört tidspressad. Jag tycker att man snabbt och med stor öppenhet ska föra den här diskussionen. Flera talare har fört en diskussion om DAB:en och den digitala radion. Det var inte så roligt att vara med om att man fick snörpa in DAB:en till de tre stor- stadsområdena och Luleå. Jag tror att det är de som för närvarande har sändningar i gång på DAB. Jag tror att man, som Ewa Larsson möjligen antydde, med en DAB måste kunna erbjuda ett mervärde. Annars blir det liksom inte intressant att investera. Jag tror därför att det är rimligt att fundera på om man inte borde släppa in också ett par kommersiella kanaler på riksnätet. Detta är min personliga uppfatt- ning, och den tycker jag är mycket välgrundad. De andra frågorna i den här diskussionen är lite grann av skåpmat. Moderaternas ständiga entusiasm i sin privatiseringsiver. Det är liksom inget nytt under solen. Tyvärr har de kloka argument som vi har anfört mot Moderaternas privatiseringar ännu inte nått nå- gon framgång. Men vi får väl hoppas att de kommer att göra det. Jag har tidigare nämnt finansiering genom TV- avgift. Jag tror alltså inte på att man ska skattefinan- siera eller hitta ett annat finansieringssystem med fonder osv. Men vi måste titta närmare på hur vi ska ha det med finansieringen. Det får vi återkomma till i samband med public service-beredningen, som jag förutsätter kommer att behandla också den här frågan. Kristdemokraterna begär i en reservation när det gäller DAB-sändningarna att regeringen ska lämna förslag till när det analoga nätet ska släckas ned. Moderaterna och Folkpartiet anser att utbyggnaden av det analoga marknätet ska stoppas omedelbart. När det gäller Digital-TV-kommittén pågår det för närva- rande som ni vet ett remissförfarande, och det är ganska rimligt att man när det remissförfarandet är klart tar ställning. När det gäller DAB-sändningarna som sådana på- går det som ni vet en enmansutredning som kommer att vara klar den 15 april. Därefter är avsikten att regeringen snabbt ska tillsätta en parlamentariskt förankrad beredning. För att möjligen knyta an till kd:s reservation om avveckling av det analoga marknätet vill jag säga att regeringen under året kan lägga fram förslag om vid vilken tidpunkt det är dags att släcka ned. Den frågan är dock ännu inte löst. Det finns en del motsägande faktorer här. Det som talar för är naturligtvis att man slipper kostnader för dubbel distribution, dvs. både digital och analog distribution. Det som talar emot är att faktiskt ganska många har investerat i analoga mottagare, och det kan kosta pengar att skaffa sig en box. Det var i det sammanhanget hela diskussionen om folkboxen togs upp. Regeringen får alltså efter det att remisstiden har gått ut fundera på detta och däref- ter återkomma till riksdagen med förslag. Med detta, herr talman, tror jag inte att det är nå- gon större överraskning om jag yrkar bifall till ut- skottets förslag på samtliga punkter. 0794602231002 N 2010-01-01 00:00:00 152043 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0987/#anf57