2348382 GP0987 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:87 Fredagen den 22 mars 2001/02 87 2002-03-22 00:00:00 Radio- och TV-frågor BCE7A8BB-A097-4835-A4C0-63C3DE7A60D9 56 EWA LARSSON (mp) mp Herr talman! Jag börjar med att yrka bifall till re- servation 18 under punkt 23 och reservation 6 under punkt 5. För att vi alla ska få gå hem denna fredag tänker jag inte föra någon allmän debatt om public service utan gå rakt in på de reservationer och konkreta syn- punkter vi har i Miljöpartiet. Grunden för public service-företagens sändnings- verksamhet är att den ska bedrivas självständigt i förhållande till olika ekonomiska eller politiska maktsfärer i samhället. I riksdagens riktlinjer för radio och TV i allmänhetens tjänst anges att program- företagens sändningsrätt ska utövas opartiskt och sakligt och ge utrymme åt en mångfald av åsikter och meningsyttranden. Miljöpartiets ståndpunkt är att public service- företagen inte får styras i sin nyhetsbevakning, men att debattider inför allmänna val ska fördelas så att en rimlig balans ges mellan de olika riksdagspartierna. Valet är inte en nyhet, herr talman. Valet är en åter- kommande demokratisk rättighet och skyldighet och ska behandlas därefter. Vid en genomgång av Sveriges Televisions riks- sändningar efter valet 1998 fann Granskningsnämn- den att fördelningen av debatter inte varit jämlik mellan partierna. Framför allt gynnades Socialdemo- kraterna på ett flagrant sätt, medan Miljöpartiet de gröna var det riksdagsparti som missgynnades mest. De flesta demokratiska länder har någon form av föreskrifter för hur medierna ska sköta sin valbevak- ning. I Sverige finns inte sådana regler, utan man betraktar valet som en nyhet. Nu tänkte jag tala om någonting tekniskt, nämli- gen textning i TV. Vi har en god teknik och kan an- vända den på ett mycket bättre och effektivare sätt än i dag om vi vill. Textning i TV är en ovärderlig hjälp för hörselskadade, men också för människor med läs- och skrivsvårigheter och för alla invandrade männi- skor. Det är alltså väldigt många människor som har glädje av att program är textade. Att ge så många som möjligt reell möjlighet att ta del av innehållet i pro- gramutbudet är en viktig demokratisk princip. Därför anser vi i Miljöpartiet att målet att nå upp till vad gäller textning måste vara 100 % - något annat är inte rimligt. Jag tänkte fortsätta på demokratitemat och prata om Öppna kanalen. Riksförbundet Öppna kanaler har en stor betydelse för grundläggande demokratiska värden som yttrandefrihet och möjlighet att ta del av den parlamentariska debatten utan att informationen filtreras. Mediet är extra viktigt då många invandrar- föreningar driver verksamhet i öppna kanaler. I dag har drygt en miljon svenska hushåll tillgång till ka- nalen och kan bl.a. se direktsända sändningar från EU-parlamentet. Miljöpartiet kommer att återkomma igen i vår budget med förslag om ekonomiskt stöd. Här vill jag passa på att nämna att Miljöpartiet an- ser närradions roll i etern ovärderlig, också det ur ett demokratiskt perspektiv. Men vi anser att reklamin- slagen inte har där att göra. Vi tycker i stället att sam- hället ska gå in och ge stöd, och vi hoppas på att få se förslag från regeringen inom en snar framtid som går i den riktningen. Så går jag över till TV-avgiften, den som många betraktar som en skatt. Miljöpartiet vill modernisera avgiftssystemet, men inte som Radiotjänst i Kiruna nu föreslagit, dvs. att ta ut individuella avgifter för äldre boende på institutioner. Medge att TV:n kan användas till mycket i dag! Hemelektroniken integre- ras, och sammansmältning pågår. Avgift på apparat är både förlegad och principiellt fel. Nu hoppas jag att beredningen som ska förbereda arbetet inför nästa public service-proposition snarast tillsätts och tar itu med frågan såsom vi har sagt i det public service-betänkande som riksdagen beslutat om. Det är ju faktiskt ungefär 300 miljoner kronor som public service-bolagen förlorar varje år på avgifts- skolkare, och det är ju ett tydligt tecken på att sys- temet måste moderniseras. Så vill jag ta upp jämställdhet. Den statliga film- politiken har samma jämställdhetskrav som övrig statlig och kommunal verksamhet. I verkligheten råder dock allt annat än jämställdhet. År 2000 fick t.ex. 9 kvinnliga och 17 manliga regissörer förhands- stöd för långfilm. När det gäller kortfilm är stödet nästan lika snedfördelat: År 2000 beviljades 35 regis- sörer stöd, därav 13 kvinnor och 22 män. Vad gäller filmproduktion till Sveriges Television är det inte mycket bättre, trots att Sveriges Television omfattas av samma jämställdhets- och demokratimål som samhället i övrigt. Här finns mycket att hämta in. Att det spelar roll framgår av den forskning som har påvisat att flickor som ser mycket på TV får minskat självförtroende medan pojkar som ser mycket på TV får stärkt självförtroende. Mediernas bild är i huvudsak den aktive mannen och den passiva kvinnan. Det här gäller inte bara fiktion utan även i nyhetssammanhang, vilket har varit extra flagrant den senaste tiden. Här används männen för att illustrera makten, och de kommenterar makten. Kvinnorna är offren tillsammans med bar- nen. Jag vill upprepa att vid FN:s fjärde kvinnokonfe- rens i Beijing 1995 antogs ett handlingsprogram, Platform for Action. Där betonades bl.a. mediers genomslagskraft när det gäller opinionsbildning och möjlighet att belysa kvinnors villkor. Här slogs det fast att länderna inom pressfrihetens ram ska verka för att bilden av kvinnan i medier är jämställd. Här finns mycket att hämta in, som ni hör. När det gäller digitalradion har utskottet erinrat om sitt uttalande redan våren 2001. Man säger igen att man utgår ifrån att regeringen snarast, dvs. i god tid före valet hösten 2002, utser de parlamentariker som ska medverka i den andra etappen av utrednings- arbetet. Första etappen lär bli klar i april. Här vill vi påminna om att 85 % av marknätet redan i dag är klart för att sända digitalradio. Här står alltså kapital och bara inte används: kapital som kan endera använ- das eller säljas. Det är vi som avgör. Här är det viktigt att de kommersiella aktörerna är med från början och att vi har lärt något från digital-TV-beredningen. Avslutningsvis vill jag säga att Teracom måste ges ekonomiska resurser att utveckla sin verksamhet. Vill vi ha ett samhällsägt distributionsnät - det vill vi i Miljöpartiet - måste vi också ge det möjligheter. Om inte de möjligheterna ges så anser vi att ett bred- dat ägande måste till skyndsamt. 07776758016 N 2010-01-01 00:00:00 152042 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0987/#anf56