2348382 GP0987 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:87 Fredagen den 22 mars 2001/02 87 2002-03-22 00:00:00 Radio- och TV-frågor AB06E5B2-4C54-4FB5-AD24-2D5959F3DA70 53 Charlotta L Bjälkebring (v) v Herr talman! Det låter alltid så roligt när herr tal- man säger L Bjälkebring. Jag kanske ska förtydliga att L står för Lundmark, om det är någon som undrar över det. Herr talman! Public service, en radio och TV i allmänhetens tjänst, är en viktig hörnsten i en demo- krati, en demokrati som tar ansvar för breddad yttran- defrihet, mångfald, kultur men också för förströelse och underhållning. Det är djupet, bredden och finan- sieringen som gör en radio och TV i allmänhetens tjänst till just public service, en radio- och TV- verksamhet som tjänar det gemensammas bästa och står fri gentemot olika politiska och ekonomiska särintressen. Public service är då SVT, UR och Sveriges Radio. De ska göra program av hög kvalitet som är tillgäng- liga och begripliga för alla, oavsett ålder, kön och etnisk eller kulturell bakgrund. De ska spegla olika gruppers verklighet. Den regionala verksamheten är också mycket viktig. En ambition ska vara att arbeta interaktivt, så att allmänheten inte bara blir mottagare av program utan även kan påverka innehållet och därigenom bidra till ett varierat programutbud och en vidgad dialog. Jag har förstått att många medborgare tror att ock- så TV 4 är ett public service-bolag. Bl.a. i morse fann jag, när jag öppnade min e-post, ett väldigt argt brev där man sade att det är skandal att statens pengar går till en kanal som gör så dåliga program. Nu vet jag inte exakt vilka program som man syftade på, men det var i alla fall en väldigt arg röst. Därför tål det att sägas igen: TV 4 är ett TV-bolag som till 100 % fi- nansieras av reklamintäkter och ingenting annat. Public service behövs, och för det finns det en bred majoritet i riksdagen. Ett parti som dock skiljer ut sig i den frågan är Moderata samlingspartiet. För Moderaterna är public service ett komplement till en fri TV. För oss är public service grunden, och den kommersiella TV:n är ett komplement till den. Jag vill därför yrka avslag på Moderaternas reservationer som innebär en utförsäljning av delar av SVT och Sveriges Radio och hela utbildningsradion. Man vill också avskaffa licensavgifterna och deras knytning till TV-mottagaren, och man vill att den fortsatta utbyggnaden av digital-TV ska stoppas. Jag vill också säga att det inte kommer att bli så att varje liten telefon kommer att beläggas med TV- licens. Lagstiftningen är nämligen sådan att varje hushåll ska betala en licens, så den skräckpropaganda som Moderaterna här målar upp är inte verklighets- förankrad. Jag är övertygad om att vi kommer att få ökad en- fald i programutbudet om en utförsäljning genomförs enligt Moderaternas förslag. Förmodligen kommer vi att få än mer arga brev i ett sådant medielandskap. Det är ingenting som vi i Vänsterpartiet vill verka för, utan vi vill stärka public service roll i medielandska- pet. Vi vill satsa på den digitala tekniken, inte bara för TV utan också för radio. Det är därför viktigt att digitaliseringen får genomslag inom radion. Som det är i dag har radion en oacceptabel situation där man inte har kompenserats tillräckligt för de digitala för- söken. Risken är att försöken går i graven utan att en seriös politisk prövning har gjorts. Vi anser att det behövs politiska beslut nu som räddar DAB- sändningarna, så att de också har en framtid. Fr.o.m. i år har vi ett nytt public service-tillstånd, ett tillstånd som vi i efterhand har haft anledning att utvärdera. Jag tycker dock att det här avtalet är bättre än det avtal som vi tidigare har haft. I det nya avtalet gör man stora satsningar på de språkliga minoriteter- na och när det gäller de funktionshindrades tillgäng- lighet till radio- och TV-mediet. Det tycker jag är bra. Jag hoppas att en efterhandsgranskning kommer att visa och leda fram till att TV-mediet, när det gäller public service, blir allt mer tillgängligt. Det finns en annan viktig fråga där public service också bör gå i spetsen. Den handlar om att bryta könsmaktsordningen i TV-rutan. Det framgår inte i själva public service-avtalet hur man ska göra det. Det finns ju ett jämställdhetsmål, men det framgår inte på vilket sätt man ska kunna komma till rätta med de här problemen. Det är långt ifrån jämställt i SVT:s programutbud. Det gäller inte minst nyhets- program. Det visas bl.a. i en undersökning som har gjorts vid Göteborgs universitet. Av den undersök- ningen framgår det att ju viktigare en nyhet är desto mindre chanser är det att en kvinna blir intervjuad. Undersökningen visar också att SVT inte har klarat att bryta könsmaktsstrukturerna i nyhetsprogrammen. Vänsterpartiet menar därför att SVT borde upprätta en handlingsplan för att män och kvinnor likvärdigt ska komma till tals i nyhetsprogrammen. Fagra tal om jämställdhet räcker inte. Man måste gå från ord till handling. Därför behövs det ett handlingsprogram. Avslutningsvis, herr talman, yrkar jag bifall till reservation 7. 0703309898919 N 2010-01-01 00:00:00 152039 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0987/#anf53