2348382 GP0987 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:87 Fredagen den 22 mars 2001/02 87 2002-03-22 00:00:00 Hänvisning av ärenden till utskott 61A0A3A0-3D13-411A-A019-61DFCD4C28B9 25 INGEGERD SAARINEN (mp) mp Fru talman! Så har då Socialdemokraterna, Väns- tern och Centern lagt fram sin energiproposition. Den är ett diffust hastverk. Den är till för att låsa frågan inför valet. Den är ett maktpolitiskt redskap. Den är till för att möjliggöra olika regeringsbildningar och konstellationer efter valet. Det är tredje gången Centern sviker kärnkraftsav- vecklingen. För Vänsterns del är det andra gången. Varför är det denna informationsordning? Varför läcker man ut detaljer i förväg utan att ge helheten så att propositionen presenteras i pressen på ett felaktigt sätt? Varför har man så bråttom? Borde inte Lagrå- dets anmärkningar ha åtgärdats? Uranbrytningen innebär stora faror vad gäller bå- de strålning och andra föroreningar. I Sverige ville vi inte ha uranbrytning. Vi sade nej till det i kommunala folkomröstningar. Uranbrytningen orsaker cancerfall i de länder vi importerar uran från. När det gäller driften har vi dåligt underlag om säkerheten. Ingen ordentlig säkerhetsanalys är gjord sedan 1979. Nu tillsätts en säkerhetsutredning. Men borde inte den ha varit klar innan regeringen börjat förhandla med industrin? Kravet på en ny utredning har funnits sedan 1988, då det visade sig att Oskarshamn 2 var mycket farli- gare än vad det borde vara. Risken för en härdsmälta i kärnkraftverket Oskarshamn 2 är 25 gånger högre än ägaren Sydkrafts eget säkerhetsmål, och Barsebäcks- reaktorn har låg säkerhet. Varför har denna utredning dröjt så länge? Varför är den inte klar nu? Den ska vara klar den 1 oktober 2003. Det underlaget borde regeringen haft när den går in i detta. Jag anser också att vi borde ha miljömått på kärn- kraften. Hur många bequerelsekunder blir en kilo- wattimme upphov till? Hur många cancerfall i län- derna som vi köper uran från ger en kilowattimme upphov till? Vi vet också att det är betydande strål- ning i normal drift. Avfallsfrågan är ännu inte löst. Processen ger upphov till kritik. Egentligen är ac- ceptansen avgörande och inte säkerheten. Vi är mycket kritiska till att regeringen, Centern och Vänstern har använt sig av möjligheten att avveckla med marknadsmekanismer. Det har visat sig att just marknadsmekanismer är ett effektivt sätt att avveckla. Finansdepartementet har också fått ett brev från Vattenfall där man vädjar om att kärnkraftsskatten ska tas bort. Man skriver: Om inte kärnkraftsskatten snabbt re- duceras kommer den att leda till en förtida avveckling av ett eller flera kärnkraftsaggregat med påföljd att elpriserna stiger. Med kraftigt reducerad kärnkrafts- skatt kommer den befintliga kärnkraften däremot att bli klart lönsam. Regeringen, Centern och Vänstern hade alltså en väg att välja som verkligen skulle ha inneburit en avveckling. De valde att inte ta den. Varför? Att ta bort kärnkraftsskatten förefaller vara rege- ringens öppningsbud till industrin tillsammans med Rosengrens uttalande om en avvecklingstid på 30-40 år. Det skulle betyda en drifttid på ungefär 60 år. Det är en lång drifttid för en reaktor. Dessa öppningsbud är inte signaler till avveckling utan till motsatsen. De är signaler till att kärnkraft- verken lugnt kan göra sina renoveringar, eftersom de kommer att betala sig. Skattens nuvarande nivå är ett resultat av en upp- görelse mellan Miljöpartiet, regeringen och Vänstern om en grön skatteväxling. Överväger regeringen, som näringsministern har antytt, att bryta den uppgörel- sen? Nytillskottet är mycket viktigt. Här sätter man i propositionen en nivå på 10 terawattimmar i stället för 25 terawattimmar, som man borde ha satt om man följde EU:s rekommendationer för vad Sverige bör producera av förnybar energi år 2010. Man valde att lägga sig på mindre än hälften av det. De 10 terawattimmarna kan dessutom täckas i stort sett av byte av bränsle i kraftvärmeverken. En- ligt Energimyndigheten finns det 14 terawattimmar per år som kan täckas av bränslebyte. Till år 2010 behövs alltså ingen tillkommande energi, utan de 10 terawattimmarna täcks av bränsle- byte i kraftvärmeverk. Även om målet blir 15 tera- wattimmar till år 2015 krävs inga stora tillskott av ny energi. För att byte av bränsle ska ske får inte skillnaden mot att elda med kol och olja i kraftvärmeverken bli för liten. Då finns risken att det inte sker ett byte. Förutsatt att bränslebyte blir lönsamt som planerat kommer i stort sett ingen ny kraft till år 2010, efter- som bränslebyte blir det billigaste sättet och kan stå för omställningen ända upp till 14 terawattimmar. För att få ett tillskott som kan täcka konsumtions- ökningen och ersätta kärnkraft skulle alltså målet 25 terawattimmar ha behövts. Nu väljer regeringen, Centern och Vänstern att ligga på en skamligt låg nivå för förnybar el, mindre än hälften av vad EU anser att vi bör ha. Sverige har tydligen backat helt från tankarna om att vara ett miljöföredöme i EU och lägger sig bak i svansen. Om vi skulle ha avvecklat kärnkraften, som tan- ken var, hade vi behövt göra någonting åt energisys- temet. Om kärnkraften ska avvecklas måste den er- sättas med effektivisering, elanvändning och konver- tering till förnybara energislag och miljöacceptabel elproduktionsteknik. Men grunden för en lyckad omställning är att marknaden fungerar. Det är A och O. Därför är det så anmärkningsvärt att regeringen inte visat någon lyhördhet för de signaler som tyder på att elmarknaden inte fungerar bra. På producentsidan svarar endast tre kraftprodu- center för nästan all produktion i Sverige, samtidigt som det finns betydande konkurrensfördelar för stora nationella producenter. På konsumentsidan är läget bedrövligt. Det känner många till som har försökt byta elleverantör till sin privata lägenhet eller villa. Problemet i ett nötskal är att de konsumenter som använder mycket energi och vid fel tid, dvs. när det är kallt och systemet är hårt belastat, subventioneras av de övriga konsumenterna på elmarknaden. Det är faktiskt så. Det här är förklaringen till att nästan alla nybyggda hus utanför fjärrvärmenäten byggs med direktverkande elvärme: Installationen av direktver- kande elvärme är mycket billig, och driften är billig, eftersom den felaktiga konsumtion som blir följden bekostas av övriga konsumenter. Det här sker samti- digt som regeringen betalar ut dryga bidrag till dem som konverterar från direktverkande el till ett annat system. Det hela blir smått absurdistiskt. På baksidan av valsedeln i kärnkraftsomröstning- en stod det att man skulle förhindra direktverkande el i ny bebyggelse. Det är bra att Boverket nu får i upp- gift att titta på det här, men visst borde man ha fått det för 22 år sedan! Visst är det anmärkningsvärt att det har dröjt så här länge! Hade vi ett effektivt mark- nadssystem så kanske det inte över huvud taget skulle behövas. Då skulle den här saken lösa sig ändå. Trots att vi har en sådan imperfekt marknad gör Konkurrensutredningen bedömningen att konkurren- sen fungerar bra. Lägg märke till brasklappen: förut- satt de institutionella förutsättningar som råder på marknaden. Problemet är att de institutionella villkoren inte alls skapar förutsättningar för en omställning av ener- gisystemet. Det saknas mekanismer som säkerställer balans mellan utbud och efterfrågan, och det har resulterat i att staten tvingas upphandla ytterligare kapacitet när det behövs. För att marknaden ska fungera måste konsumen- terna i mycket högre grad medverka i prisbildningen och handeln. Konsumenterna måste få riktiga prissig- naler och kostnadsincitament. Det finns inte med nuvarande system över huvud taget. Omställningen måste naturligtvis innefatta timregistrerande mätning för konsumenter på något sätt, i någon ända. Det måste också finnas ett incitament för investeringar, och sådana mekanismer saknas på den nuvarande marknaden. Kjell Larsson har pratat om EU:s miljömål, och han har sagt om det att det måste finnas konkreta mål för att åtgärda ohållbara trender. Programmet måste vara skarpt, tydligt och uppföljningsbart, och det måste finnas mål och tidtabeller. Inget av detta gäller energipropositionen. Larsson har rätt, men inget av detta gäller denna proposition. Den är luddig, oklar, oambitiös och rentav skandalös både vad gäller kärn- kraftsavvecklingen och målen för förnybara energi- slag. Vi hade velat delta i utformningen av propositio- nen, men det gick inte eftersom vi avkrävdes att ac- ceptera att det inte skulle finnas något slutår för kärn- kraftsavvecklingen. Observera att det nu inte handlar om årtalsexercis längre. Nu handlar det om "inget slutår". Det är en avsevärd skillnad. Av våra kontakter med industrin och kärn- kraftsproducenterna har det framgått klart att utan slutår tror man inte på avveckling utan planerar fort- satt drift under lång tid, och det är vad som sker nu. Vår slutsats är att avvecklingen är inställd. Den här propositionen, liksom många tidigare, går ut på att avföra frågan från dagordningen inför valet och underlätta för olika konstellationer för regeringsbild- ning. Det är också därför som Vänstern och Centern snällt har anpassat sig till en icke-avveckling. Ytterli- gare en gång i raden är deras retorik bara retorik. Chansen till makt efter valet är det som har avgjort deras ställningstaganden. 0235494367806 N 2010-01-01 00:00:00 152011 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0987/#anf25