<anforande>
<dok_hangar_id>2348381</dok_hangar_id>
<dok_id>GP0986</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:86 Torsdagen den 21 mars</dok_titel>
<dok_rm>2001/02</dok_rm>
<dok_nummer>86</dok_nummer>
<dok_datum>2002-03-21 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Sveriges tillträde till Stockholmskonventio- nen om långlivade organiska föroreningar</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>8317C8BD-E173-4BF5-AD64-AF007270A28C</anforande_id>
<anforande_nummer>46</anforande_nummer>
<talare>BARBRO FELTZING (mp)</talare>
<parti>mp</parti>
<anforandetext>Herr talman! Jag ska prata lite om de motioner
som jag har väckt och som behandlas i det här betän-
kandet.
Ett av de motionskrav som jag har drivit sedan jag
kom in i riksdagen 1994 är ett förbud mot bromerade
flamskyddsmedel, som vi har pratat mycket om i dag.
De finns i textilier och i elektroniska applikationer.
Medlen har som ordet beskriver flamskyddande egen-
skaper, och den kemiska strukturen är närbesläktad
med PCB. När bromerade flamskyddsmedel för-
bränns bildas, som vi också har hört här i dag, dioxi-
ner och freoner. De är mycket giftiga för miljön och
ackumuleras.
De nya bromerade medlen, difenyletrar, är spridda
i stora delar av Sverige. Vi vet att halterna har höjts
drastiskt sedan 70-talet. De återfinns i bröstmjölk.
Man trodde att nivån gick ned ett tag, men den har
ökat igen. Bl.a. återfinns de i vårt blod.
För ett par år sedan hittade man mycket höga hal-
ter av bromerade flamskyddsmedel i Viskan. Värdena
i fisken var tio gånger högre än i fisk som fångats i
Nordsjön. Dessa värden är hundra gånger högre än i
övriga världen beroende på att man släppt ut väldigt
mycket bromerade flamskyddsmedel i Viskan.
Det är viktigt, herr talman, att ett förbud genom-
förs. Jag tycker att jag har kämpat länge för detta. Det
sägs att det kommer och att det ska komma i EU, men
hela tiden måste man trycka på för att det verkligen
ska hända någonting. Det har tagit väldigt lång tid.
Det har kommit fram ett nytt flamskyddsmedel.
Det är väl bra att man försöker få fram andra medel.
Det kallas för trifenylfosfat. Svenska forskare har
upptäckt detta i dataskärmar. När man har använt de
här dataskärmarna under två år finns medlet fortfa-
rande kvar. Det löser sig när man sätter sig framför
datorn. På grund av det elektriska fält som finns om-
kring datorn dras det närmare ansiktet och man andas
in det. Man tycker bl.a. från Chalmers att det här
medlet bör fasas ut. Det är ingenting vi ska ha.
Jag har också motionerat länge om hormoner och
hormonliknande ämnen. Ett sådant ämne är nonylfe-
nol som använts under 40 år i plaster och tvättmedel.
Man sade från början att sådana här små mängder inte
gör någonting. Men vi har nu sett, efter att det har
gått så här många år, att det har hänt väldigt mycket.
Om man tittar på den kemiska uppbyggnaden ser man
att det är uppbyggt precis som östrogen. Det ser unge-
fär likadant ut. De här utsläppen har gett allvarliga
skador. Vi vet att manliga individers spermieproduk-
tion har minskat med 50 %. Ämnet finns i hela vårt
vattensystem, i sjöar och i dricksvatten.
Det sker en samverkan med de här produkterna
och ämnena, bl.a. med DDE som är en nedbrytnings-
produkt av DDT. DDE medverkar till att pojkar föds
med missbildade könsorgan. Man har sett det på
krokodiler i Sydamerika, och man har hittat väldigt
mycket av sådana här missbildningar världen över.
Ett kemiskt ämne skulle inte få tillverkas med
mindre än att tillverkaren kan bevisa att det är ofarligt
för organismer och att det är viktigt för samhället. På
grund av detta har vi en reservation, och jag vill yrka
bifall till reservation 3 i betänkandet.
De syntetiska hormonerna som liknar östrogen
bryts inte ned i våra reningsverk, därför har man
uppmätt väldigt höga värden bl.a. i Stockholms-,
Umeå- och Göteborgsområdet. Man har upptäckt
tvåkönade isbjörnar med stört immunsystem på Sval-
bard. Det gäller att det sätts in starka krafter för att
avveckla de här hormonerna och hormonliknande
ämnena. Vi vet att de finns kvar länge i naturen.
Herr talman! Jag har också skrivit om läderhante-
ring. Genom att jag skrev den här motionen väcktes
faktiskt frågan de kemikalier som finns i läder. Jag
har själv arbetat med garvning, så det var ett sätt för
mig att upptäcka detta och anledning till att skriva en
motion om det. Det här har stor påverkan på vår mil-
jö.
Det garvas bl.a. med trevärd krom och det är al-
lergiframkallande. Men om man förbränner trevärd
krom omvandlas det till sexvärd krom, och det är
starkt cancerframkallande och allergiframkallande.
Därför tycker jag att man inte ska bränna läder som
man gör nu. Ni har pratat om sopförbränning. Sopor
förbränns nästan alltid på tippen, och det skulle man
inte göra med läder.
Vi har skrivit om pentaklorfenol som finns som
ett konserveringsmedel i läder, bl.a. i Indien och
Kina. Allt läder som vi importerar innehåller pen-
taklorfenol. Det blir dioxin även när det förbränns.
Jag tycker att regeringen ska försöka pröva ett na-
tionellt förbud mot pentaklorfenol. Militären ska nu ta
bort mängder av maskeringsnät som innehåller pen-
taklorfenol. Man återfinner alltså detta i stora mäng-
der i vårt blod.
En annan sak är azofärgämnena som finns i vårt
läder. De bör också förbjudas, men EU har inte låtit
oss göra ett undantag. Hos garveriarbetare har man
faktiskt hittat cancer av många olika slag.
I en motion talar jag om babyns hälsa och om ba-
byprodukter. Vi har ett särskilt yttrande som bl.a. tar
upp detta. Små barn i babyåldern utsätts för skadliga
kemikalier. Allting som läggs på babyns hud tas upp.
Det finns alltså fruktansvärt mycket. Av 70 produkter
som man har undersökt är det endast 12 som god-
känts. Ett exempel är att man dagligen tvättar babyn
med tvättservetter. Tillverkaren säger att produkten
ska klara två och ett halvt år. Bättre vore kanske att
sätta ett datum för sista dagen man bör använda dem.
Ett större krav på produkterna till våra små barn är
väldigt viktigt. Kemikalierna återkommer naturligtvis
i naturen sedan. En baby har så tunn hud att allting
som man lägger på den tas upp. Man ska tänka på det.
Det gäller nästan alla produkter. Det är nästan ingen
som klarar kraven.

</anforandetext>
<intressent_id>0553513261108</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>151795</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0986/#anf46</protokoll_url_www>
</anforande>
