<anforande>
<dok_hangar_id>2348381</dok_hangar_id>
<dok_id>GP0986</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:86 Torsdagen den 21 mars</dok_titel>
<dok_rm>2001/02</dok_rm>
<dok_nummer>86</dok_nummer>
<dok_datum>2002-03-21 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Kustbevakningen </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>5DA4A4C5-617C-4D1D-87D5-E387E5245D5E</anforande_id>
<anforande_nummer>233</anforande_nummer>
<talare>CHRISTER SKOOG (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till
förslaget till beslut i försvarsutskottets betänkande nr
8 om Kustbevakningen.
Som tidigare har sagts är det ett betänkande som
bygger på behandling av motioner. Det finns alltså
inget regeringsförslag. Motionerna tar upp frågor som
varit diskuterade och är kända tidigare, bl.a. flyg-
övervakning, brandbekämpning, kemikaliebekämp-
ning till sjöss och andra saker som Kustbevakningen
utför tillsammans och i samverkan med andra myn-
digheter och aktörer.
Samverkan är ett kungsord i de här sammanhang-
en. Det fanns med redan när den dåvarande försvars-
ministern Roine Carlsson lade fram förslaget och
riksdagen sedan beslutade att inrätta en kustbevak-
ning, en civil myndighet inom Försvarsdepartemen-
tets område.
Man kan, om man vill, studera instruktionen för
Kustbevakningen. Där finns mycket av det som
många av motionerna tar upp redan inskrivet. Det
gäller samverkan och sambruk. Man kan också avläsa
det i hur styrelsen i Kustbevakningsverket är sam-
mansatt, nämligen med representanter från de olika
myndigheter som ska samverka och se till att stödja
samhället i de olika sammanhang där samhället blir
utsatt för påfrestningar. Jag kan nämna Tullen, Rädd-
ningsverket, Försvarsmakten och Fiskeriverket, myn-
digheter där man sambrukar och samanvänder Kust-
bevakningens resurser.
Det som också förtjänar att sägas i det här sam-
manhanget är att, vad gäller oljebekämpning, brand-
bekämpning och bekämpning av kemikalier till sjöss,
sker ju detta i samarbete med de andra länderna runt
Östersjön. Det övas också ofta i de här sammanhang-
en. Jag vill påstå att det funderar ganska väl, och det
hjälper inte att enbart ha en nationell samordning.
Man måste även ha en internationell samordning med
de olika länderna runt Östersjön.
Regeringen har låtit en utredare se över Kustbe-
vakningens långsiktiga investeringsbehov, och den
utredningen har inlämnats till regeringen så sent som
den 1 februari innevarande år. Det kanske kommer
förslag så småningom.
Det som också berörs mycket i motionerna är
sambruk och kanske detta att bryta ned lite gamla,
traditionella gränser, och även de lagstadgade gränser
som finns, vad gäller behandling av civila olyckor.
Det görs ju för närvarande, efter ett riksdagsbeslut
efter en motion från s och c, ett försök på Gotland där
man ser om man kan hitta de här samarbetena mellan
de olika myndigheterna för att kunna utnyttja de re-
surser vi har gemensamt.
Fru talman! Kustbevakningsverket är ju en myn-
dighet som är relativt ung, men som ändå har varit
föremål för mycket diskussion och många utredning-
ar. Jag tror faktiskt att själva Kustbevakningen som
sådan behöver den arbetsro som den förtjänar för att
kunna vara den civila myndighet som vi ska känna
stöd och trygghet från i olika delar av samhället.
</anforandetext>
<intressent_id>0209063197208</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>151982</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0986/#anf233</protokoll_url_www>
</anforande>
