2348381 GP0986 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:86 Torsdagen den 21 mars 2001/02 86 2002-03-21 00:00:00 Polisfrågor 49ADC91F-BF27-42DD-9B04-52655516B355 178 MARGARETA SANDGREN (s) s Fru talman! I detta betänkande behandlas motio- ner från allmänna motionstiden som rör polisfrågor. Inte oväntat tas i en mängd motioner upp händelserna under EU-toppmötet i Göteborg och frågor som rör polisens förutsättningar att upprätthålla ordningen vid demonstrationer. Man tar också upp arbetsmiljö, brottsutredningsverksamhet och internationellt polis- samarbete. Jag är inte särskilt förvånad över att resursfrågor- na kommer upp. Naturligtvis har man rätt att ta upp dem också vid detta tillfälle. Jag skulle vilja börja med att kommentera detta. Ragnwi Marcelind säger så här: Jag har Thomas Bodström med mig när det gäller mer resurser till polisen. Vi socialdemokrater har också samma upp- fattning som socialdemokraten Bodström. Visst be- höver polisen mer resurser. Men det ska vägas mot andra angelägna områden som också har betydelse för brottspreventionen, dvs. förebyggande verksam- het. I polisens budgetunderlag skriver man om ett an- tal trender när det gäller brottsutvecklingen. Bl.a. lyfter man fram ungdomar och ungdomsbrottslighe- ten. Man tror att situationen kan bli mycket allvarli- gare. Man beskriver de segregerade områdena och den grogrund som finns där för en negativ brottsut- veckling. Det står alldeles klart för oss socialdemokrater, liksom jag tror att det gör för Vänsterpartiet och Miljöpartiet, att vi bör göra satsningar för att utjämna klyftorna i samhället och vända utvecklingen när det gäller ungdomar i segregerade områden. Det handlar om att satsa på bostadsområden. Det handlar om fritiden. Det handlar om kulturen. Det handlar om skolan. Det handlar om att satsa också när det gäller narkotikapolitiken och alkoholpolitiken. Man måste väga de intressena mot varandra. Det är väl allom bekant att statens kaka är begrän- sad och att vi måste göra en avvägning när det gäller insatserna. Vi har också valt att satsa en hel del på polisen, men det kanske inte är tillräckligt. Vi får se hur det går framöver. Oppositionspartierna har olika anslag i sina bud- getframställningar. Moderaterna satsar mest. Därefter kommer, med halva anslaget, Kristdemokraterna. Centerpartiet satsar ett par hundra miljoner och Folk- partiet 300 miljoner. Är ni inte ense om hur mycket som krävs och vilka behov som ska tillgodoses inom de ramarna? Det kan man fråga sig. Samtidigt ställs det krav på fler poliser till gles- bygden, fler poliser till närpolisområdena, fler poliser när det gäller brottsutredande verksamhet och fler poliser för spaning. Ni anger ungefär samma behov, men ni har inte samma summor i anslaget. Man kan också ta upp frågan om hur resurserna fördelas inom polismyndigheterna. Det kan man ha synpunkter på. På Lidingö, t.ex., finns det tillräckligt med poliser, men inte i Botkyrka. Man kan fundera på hur polisresurserna fördelas och om de kommer till de områden där de behövs mest. Låt mig återgå till betänkandet. Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationerna. Naturligtvis tar reservationerna upp ett antal angeläg- na frågor, men i de flesta fallen pågår det ett arbete som syftar till att uppnå det som både majoriteten och reservanterna eftersträvar. Självfallet ska polisen ha bästa möjliga förutsätt- ningar och beredskap för att kunna ingripa vid olika händelser som kan ske under vitt skilda omständig- heter. Det kan handla om mer resurser, javisst, men lika mycket om att utveckla arbetsmetoder, att ha tillgång till adekvata verktyg och instrument, lättill- gängliga uppgifter, vapen och skyddsutrustning samt, inte minst, att ingripande av större slag sker med en god ledning av verksamheten. Jag ska kommentera några av reservationerna och se om jag hinner med det som några tidigare talare har tagit upp. Först gäller det ordning och säkerhet vid demon- strationer och polisens agerande vid EU-toppmötet i Göteborg. Jag vill säga att regeringen agerade väldigt snabbt och tillsatte en kommitté under ledning av Ingvar Carlsson, som har fått ett vittomfattande upp- drag. Det handlar om kartläggning och analyser. Det handlar om att se över planering och organisation. Det handlar om hur man tillvaratog underrättelsein- formation. Det handlar om polisresurser och utrust- ning. Det handlar om utbildning, förberedelse och utbyte av information och underrättelser osv. Man har också i uppdrag att se över polislagen i enlighet med vad som efterfrågas, som jag ser det i alla fall, i reservation 1. Det framgår av betänkandet att man ska överväga om de regler i polislagen som syftar till att upprätthålla ordningen och förebygga brott, t.ex. bestämmelserna om avvisning, avlägsnan- de och tillfälligt omhändertagande, är ändamålsenligt utformade. Arbetet ska i detta sammanhang bedrivas med utgångspunkt i att behovs- och proportionalitets- principerna också fortsättningsvis ska utgöra grund- principerna vid polisingripanden. Även Rikspolisstyrelsen har låtit utvärdera po- lisinsatserna i Göteborg och föreslagit att man ska ta fram ett nationellt koncept för särskilda händelser där man också tar upp frågor om polistaktik, riskanalys, utbildning, utrustning osv. I reservationen ställs krav på en särskild utredning kring polisens insatser och agerande vid bl.a. Schil- lerska gymnasiet. Det pågår nu en förundersökning vid åklagarmyndigheten kring de händelserna, och dessutom kommer Göteborgskommittén efter det att förundersökningen är avslutad att titta närmare på händelserna vid Schillerska gymnasiet. Jag tycker därför inte att man behöver ta till ytterligare en utred- ning för att se över vad som hände där, utan detta är föremål för särskilda utredningar och överväganden. Utredningsverksamheten är också ett prioriterat område i polisens verksamhet. I regleringsbrevet framgår att man ska redovisa vilka åtgärder som vid- tagits för att uppnå de krav som kan ställas på kvali- tet, genomströmningstider, hänsyn till brottsoffer och vittnen m.m. Rikspolisstyrelsen har vidtagit en rad åtgärder, och de erfarenheter som man hittills har uppnått är goda. Under föregående år startade ett metodutvecklingsarbete i syfte att öka kvaliteten och minska genomströmningstider och balanser. Det är inte så - det vill jag säga till Gunnel Wallin - att man bara reste runt för att minska de balanser som fanns, utan det handlade om att utveckla arbetsmetoder och att samtidigt beta av de balanser som finns. Man besökte ett stort antal myndigheter för att förbättra och utveckla utredningsverksamheten. Detta sprids nu till samtliga polismyndigheter. Inriktningen är att finna bra former för att få bra första- och andra- handsåtgärder, väl fungerande undersökningsledning med spetskompetens och tillgång till kvalificerad utredningskompetens även under kvällar och helger. Kristdemokraterna ställer i en reservation krav på utvärdering. Jag utgår ifrån att den expertgrupp som åker runt också ser över på vilket sätt man hanterar avskrivningsmöjligheterna. Det är naturligtvis inte tillfredsställande om det är som Kristdemokraterna påstår, dvs. att man skulle använda dessa på ett otill- börligt sätt. Naturligtvis kan tiden från anmälan till det att man inleder en förundersökning, om man nu beslutar sig för detta, vara alltför lång med hänsyn till vittnen, möjligheter att spåra upp brottslingen osv. Men det är viktigt att man påbörjar ett metodutveck- lingsarbete som handlar om att fånga upp detta med första- och andrahandsåtgärder så att man kan starta en utredning eller förundersökning och sedan gå vidare. Det krävs naturligtvis mer resurser, men det krävs också ett metodutvecklingsarbete. Jag ska också nämna något - jag ser att tiden tick- ar i väg - om arbetsmiljön. Denna fråga har man tagit tag i. Förra året anordnades en arbetsmiljökonferens, och vid arbetsgivardagar har detta varit en av de vik- tiga punkterna. Man har en särskild samordnare. Man arbetar med gemensam arbetsmiljöutbildning. Man har informationsutbyte om arbetsmiljöområdet. Man har former för att ta fram statistik kring arbetsskador, tillbud och sjukfrånvaro. Således har man påbörjat detta arbete. I en reservation talas det om att polisernas arbets- situation är så allvarlig att man inte ska behöva jobba natt efter 55 år. Precis det säger Rikspolisstyrelsen i sitt budgetunderlag: Man strävar efter att poliser inte ska behöva jobba helger eller nätter efter det att de fyllt 55 år. Också där är reservanternas krav alltså tillgodosett. Jag stannar där, fru talman, och yrkar återigen bi- fall till förslaget i betänkandet och avslag på reserva- tionerna. 0213183979300 N 2010-01-01 00:00:00 151927 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0986/#anf178