2348380 GP0985 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:85 Onsdagen den 20 mars 2001/02 85 2002-03-20 00:00:00 Fristående skolor 18154A4B-58FF-4780-919D-C6E5E3A60080 72 Utbildningsminister THOMAS ÖSTROS (s) s Fru talman! Valfrihet och mångfald är väldigt viktiga delar av skolpolitiken. Därför är jag, regering- en och socialdemokratin i grunden positiva till fristå- ende skolor som komplement till våra kommunala skolor. De kan betyda väldigt mycket. I många fall har de infört impulser och arbetssätt som det finns skäl att lära sig av också i den kommunala skolan. Det är inte här som den viktiga ideologiska skiljelin- jen går. Fristående skolor är en viktig del av vår skol- familj. Men lika övertygad som jag är om att valfrihet och mångfald är viktiga, lika övertygad är jag om att det också måste vara rättvisa villkor. Alla barns lika rätt måste stå i centrum, inte bara några barns möjlig- heter. Det är just detta som är propositionens huvud- sakliga tema: mångfald, valfrihet och rättvisa villkor. Det som kan bekymra mig är att det växer fram en ny syn på skolan och på skolpolitiken i borgerlighe- ten, framför allt ledd av Moderaterna, men också Folkpartiet är kraftigt med och uppmuntrar detta. Det är en ny syn som går ut på att skolan ska ses mer som en ensak för föräldrar och de barn som man vill ha och som ska gå i skolan, inte som en gemensam sak. Det här blir allt tydligare i de förslag som läggs fram och allra tydligast i Moderaternas förslag om skol- peng för hela landet. Också Folkpartiet stöder detta. Det ska vara en skolpeng som riskerar att göra det omöjligt att ge alla barn likvärdiga villkor. Alla barn har inte samma behov av resurser. Detta driver också på utvecklingen av skolan, från att vara en gemensam idé, en gemensam sak, till att bli en privatsak. Föräld- rarna riskerar, efter att de har gjort sitt val och pengen inte räcker till, att stå där ensamma och att eleven inte får den hjälp och det stöd eleven behöver. Risken är att vi får ett system med friskolor och kommunala skolor där föräldrarna till slut står där med ett besked om att ta sin skolpeng och gå om skolpengen inte räcker till för eleven. Detta är en marknadssyn på skolan som jag inte delar. Den har väldigt lite att göra med grundidén, dvs. valfrihet, mångfald och likvärdiga villkor. Den här idén kommer igen när man lyssnar på de borger- liga partierna och deras syn på kommunen. Kommu- nen är i den här diskussionen inte det gemensamma grundlagsfästa demokratiska organet där vi tillsam- mans bestämmer om viktiga saker för vår gemen- samma välfärd. Kommunen reduceras till en konkur- rent, och den har som enda roll att konkurrera med fristående skolor. Det gemensamma demokratiska ansvaret riskerar att bli fattigt om den synen på skol- politiken växer fram. Svenska skolan ska vara en kunskapsskola. Det ska gälla fristående skolor och kommunala skolor. I alla våra skolor, i hela skolfamiljen, ska strävan mot att nå kunskapsmålen dominera. Det ska gälla i fristå- ende skolor såväl som i kommunala skolor. I alla våra skolor måste föräldrar och elever engagera sig i och ha god kännedom om de mål vi ska sträva efter att uppnå. Alla elever i fristående och kommunala skolor ska ha rätt att få en noggrann uppföljning av vad de kan och vilket stöd de kan behöva. Stödet måste sät- tas in tidigt så att alla elever får goda möjligheter att nå målen. Användningen av tester och prov ska vara likvär- dig i kommunala och fristående skolor. I centrum ska den enskilda eleven stå och rätten till kunskap. I både fristående och kommunala skolor är det en stark ge- mensam idé att engagera föräldrar och elever i att leda skolans arbete, att ta fram gemensamma normer, att arbeta demokratiskt och visa respekt för varandra. Kvalitetsarbetet i kommunala och fristående skolor är oerhört viktigt. Det gäller både det interna, för att själv bedöma vart man är på väg och vilka insatser som måste göras för att få bättre resultat, men också den externa utvärderingen från Skolverket och kom- munen. Fristående kommunala skolor finns tillsammans i ett gemensamt skolsystem. De har gemensamma grundläggande regler med gemensam finansiering. En gemensam värdegrund ger gemensamma kunskaps- mål. Det är också helt naturligt att arbeta mer gemen- samt mellan kommun och fristående skolor. Den diskussion som har förts under morgonen om synen på kommunen som en konkurrent är en omo- dern syn på skolpolitiken. Vi har fått fler fristående skolor. Självklart måste kommunen som demokratisk huvudman ha ansvaret för att alla barn får gå i en likvärdig skola och vara engagerad i hur det går för de fristående skolorna. Många friskolor har varit mycket bra för skolut- vecklingen i och med att de har fungerat som ban- brytare. Det är också viktigt med valfrihet. Den är ett viktigt välfärdsvärde. Valfrihet ger människor större möjlighet till inflytande över centrala välfärdsfrågor. Men den får inte rucka på principen om likvärdighet. Det är det som propositionen handlar om. Det är för elevernas skull som vi föreslår att alla fristående skolor också ska ha krav på behöriga lära- re. Det är för elevernas skull som vi föreslår att alla fristående skolor ska vara öppna för alla elever, oav- sett bakgrund, kultur eller övertygelse. Det är för elevernas skull som fristående skolor inte får ta ut avgifter från eleverna. Här svajar Moderaterna. Det är klart att det inte går riktigt ihop med den i grunden marknadsidé som Moderaterna har för skolan. Det är för elevernas skull som fristående särskolor ska ha bidrag enligt samma principer som kommunala särskolor. Det är för elevernas skull som vi ska ha samma idé och princip för fristående gymnasieskolor som för kommunala gymnasieskolor. Det ska inte vara som Folkpartiet vill som vill behålla en prislista där det kan bli olika villkor för elever i samma kom- mun. Det är inte rimligt. Det finns inget gehör för det bland människor. Det är dessutom viktigt att inse att när kommu- nerna har detta gemensamma ansvar som vi har gett dem i demokratiska former för alla våra barns rätt till en bra skolgång, innebär det också att kommunerna har kostnader som en fristående skola inte har. Det är tydligen svårt att komma fram till att det finns en skolpliktskostnad som innebär att fristående skolor i dag överkompenseras om kommunen inte får möjlig- het att ta hänsyn till denna kostnad. Kommunen har ansvaret för alla eleverna i kommunen och ska alltid vara beredd att ta emot och lösa ännu en elevs pro- blem. Det borde finnas en uppslutning kring detta i denna kammare. Vi kan inte ha ett system där fristå- ende skolor överkompenseras. Rättvisan ska vara grund. Det ska vara valfrihet, mångfald och rättvisa. Det är också för elevernas skull som jag skulle vilja se att fristående skolor ingår i kommunernas arbete med uppföljning och utvärdering. Det är kom- munernas ansvar. Kommunerna måste bli allt bättre på att arbeta med detta. Skolverket har sin viktiga roll gentemot fristående skolor och kommunala skolor. Men huvudansvaret för verksamheten ligger hos kommunerna. Här finns en önskan från fristående skolor att få samverka tätare med kommunerna. Här finns t.o.m. moderata kommuner som säger att de skulle kunna ställa upp på detta. Det är märkligt att man reducerar kommunens roll till att bli ett särintresse när kommunen är den som ansvarar för skolgången. Förtroendet för fristående skolor blir stärkt av att människor känner att det finns en kontinuerlig granskning och kvalitetsuppföljning. En viktig diskussion vi för i dag men som vi ock- så har framför oss är risken för att vi får en "marknadifiering" av skolan, att kommersiella intres- sen blir allt starkare inom skolvärlden. Det finns en risk att vi ser kedjor växa fram och etablera sig på börsen med stora vinstkrav som efterhand knuffar undan det som är så fint med fristående skolor, dvs. föräldrarnas engagemang, elevernas engagemang, en pedagogisk idé, en förnyelsetanke i botten som sam- lar människor till ett gemensamt arbete. Vi får en helt annan syn på skolan än den i dag. Jag vill inte se en sådan utveckling. Därför är det väldigt viktigt att vi ser över former- na för hur det ska vara möjligt att ta ut vinst från en fristående skola. Det är inte så att fristående skolor ska gå med underskott. De får gärna gå med över- skott. De ska naturligtvis planera för framtiden. Men drivkraften för skolutveckling får inte bli drivkraften efter vinst. Det som då blir möjligheten till vinst är när inte elevens och föräldrarnas valfrihet dominerar utan när skolan börjar välja bland eleverna. Det är där möjligheten finns till att föra vidare en vinst till aktie- ägarna. Alla ska ha rätt till lika utbildning. Mångfald och valfrihet är viktiga välfärdsvärden. Kommunen har ett brett ansvar, inte bara som skolhuvudman utan som den demokratiska organisation som ansvarar för att alla elever har en bra skolgång. Skolan är inte en privatsak utan en i grunden gemensam fråga. Det är det som genomsyrar denna proposition. Jag ser möj- ligheterna att efter valrörelsen fortsätta resonemanget både med friskolorna men också med fler partier i riksdagen, för att få en bred uppslutning kring rättvisa villkor mellan kommunala och fristående skolor. 0977281927618 N 2010-01-01 00:00:00 151574 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0985/#anf72