2348380 GP0985 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:85 Onsdagen den 20 mars 2001/02 85 2002-03-20 00:00:00 Fristående skolor B6614902-CAB1-4C71-BCA6-41E2AF80A57B 44 ERLING WÄLIVAARA (kd) kd Fru talman! För tio år sedan ändrades reglerna för finansiering av fristående grundskolor och gymnasie- skolor. Bidragen var på 1980-talet statsbidrag som beslutades av regeringen. Det infördes ett nytt bi- dragssystem som innebar att bidraget skulle lämnas av den kommun där skolan var belägen. Vidare fick alla friskolor som godkänts av Skolverket rätt att få ersättning som ungefär motsvarade den ersättning som de kommunala skolorna erhöll. Detta var en viktig reform på skolområdet. Det var också då den s.k. närhetsprincipen övergavs. Det innebar att elever och föräldrar fick större möjligheter att välja andra skolor än de där de annars skulle ha tilldelats en plats. De förändrade förutsättningarna har inneburit att fristående grund- och gymnasieskolor blivit allt vanligare och att konkurrensen mellan sko- lor om eleverna har ökat. År 2000 fanns det 5 643 grund- och gymnasie- skolor i Sverige. Av dessa var 371 fristående grund- skolor och 72 fristående gymnasieskolor. I dag är siffran något högre, men ungefär 4 % av alla elever går i fristående skolor vilket trots en ständig ökning är en låg siffra i ett internationellt perspektiv. Även lärarnas och pedagogernas intresse för att arbeta i fristående skolor ökar. Under våren 2001 kom en statlig utredning och en departementsskrivelse som båda två gav en positiv bild av fristående skolor. I ESO-rapporten Konkur- rens bildar skola konstaterades att fristående skolor inte är något hot mot utbildningen i den kommunala skolan. Vad som är av intresse är att även barn som går i en kommunal skola gynnas av att det finns fri- stående skolor i närheten på grund av de positiva konkurrenseffekterna, konstateras det i rapporten. Även utredningen Fristående gymnasieskolor - hot eller tillgång? är i grund och botten positiv till friskolorna. I rapporten ges ett antal förslag till regel- förändringar för att kommunala och fristående gym- nasieskolor ska konkurrera på lika villkor. Ingenstans föreslås en tillbakagång eller försämring för friståen- de skolor. De fristående skolorna har hjälpt till att bryta upp den ofta stela synen på undervisningen. I deras spår har det blivit möjligt för lärare, pedagoger och föräld- rar att utveckla pedagogik och metoder också i den kommunala skolan. Gjorda undersökningar och statistik visar också att antalet elever i grundskolan som inte klarar God- känt är färre i de fristående skolorna jämfört med de kommunala skolorna. Fru talman! Med detta som bakgrund är det ytterst märkligt att Socialdemokraterna och Vänsterpartiet genom skärpt lagstiftning försöker göra det svårare att starta och driva fristående skolor. Regeringens proposition innehåller en rad förslag som skulle sätta käppar i hjulen för fristående skolor i framtiden. Förslaget att tillsätta en särskild nämnd - en politisk överrock - för tillståndsgivning för fristå- ende skolor och att ge kommunen möjlighet att säga nej till skolor på grund av läge och storlek och även att överföra tillsyns- och uppföljningsansvaret till kommunerna är enligt vår mening ett försök att öka den politiska makten och styrningen av skolan. Kristdemokraterna motsätter sig en sådan utveck- ling på det bestämdaste. Den nuvarande ordningen med Skolverket som tillståndsgivare och tillsyns-, utvärderings- och uppföljningsansvarig för fristående skolor är enligt vår mening fullt tillräcklig. Politikernas ansvar måste vara att presentera olika alternativ men med lika villkor. Men valet av skola och skolform måste alltid få vara den enskilda ele- vens och hans eller hennes förälders rätt. Detta är en viktig grundprincip för oss kristdemokrater. Fru talman! Det är glädjande att Miljöpartiet valt att inte gå på Socialdemokraternas och Vänsterparti- ets friskolefientliga linje, utan ser friskolan som ett alternativ och en möjlighet. För oss kristdemokrater är det en självklarhet, fru talman, att också de fristående skolorna ska arbeta efter nationella läroplaner och skolplaner oavsett vilken inriktning den fristående skolan har. Skolla- gens krav på lärarbehörighet för den kommunalt drivna skolan måste gälla även för de fristående sko- lorna. Fru talman! Vi anser att friskolepropositionen in- nebär tre steg bakåt. Därför vill vi avslå propositio- nen, men väljer ändå att försöka lindra de negativa effekterna. På väsentliga punkter har vi fått gehör för våra förslag, men på en del punkter anser Kristdemo- kraterna att utskottsmajoriteten borde ha gått längre. Vi kan inte förstå varför en fristående skola inte till fullo ska få göra avdrag för sina momskostnader, utan att det ska behöva gå via den kommunala ersättning- en. Vi ställer oss också tveksamma till begränsningen i rätten att välja skola. Vi anser vidare att etablerings- frihet inom förskolan ska möjliggöras. Vi anser det orimligt att en kommun ska kunna hämma utveck- lingen mot en ökad mångfald genom att säga nej till att starta en fristående förskola. Möjligheten borde även öppnas för friskolor inom vuxenutbildningen. Fru talman! Självfallet står jag bakom alla reser- vationer där Kristdemokraterna finns med, men för tids vinnande nöjer jag mig med att yrka bifall till reservationerna 1 och 5 under punkt 31. 0205071690103 N 2010-01-01 00:00:00 151546 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0985/#anf44