<anforande>
<dok_hangar_id>2348377</dok_hangar_id>
<dok_id>GP0982</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:82 Torsdagen den 14 mars</dok_titel>
<dok_rm>2001/02</dok_rm>
<dok_nummer>82</dok_nummer>
<dok_datum>2002-03-14 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Pensionsöverföringar till Europeiska ge- menskaperna</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>F64E5A62-BF38-40D2-BE0A-D90476D91A2A</anforande_id>
<anforande_nummer>212</anforande_nummer>
<talare>SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v)</talare>
<parti>v</parti>
<anforandetext>Herr talman! Detta ärende har hanterats under
många år av regeringen. Det går nog att kalla det en
riktig långbänk! Redan hösten 1994 beslutade rege-
ringen att en särskild utredare skulle tillkallas med
uppgift att klarlägga betydelsen och räckvidden av
gemenskapernas regler om samordning och överfö-
ring av pensionsrättigheter. Utredningen överlämnade
ett betänkande i mars 1996, och efter remissbehand-
lingar har en fortsatt beredning skett i Regerings-
kansliet. Arbetet har sedan redovisats i en departe-
mentspromemoria samt i maj 2000 i en tilläggspro-
memoria.
Av propositionen framgår att det har tagit lång tid
för EU:s medlemsländer att anpassa sina pensions-
system och andra regelverk så att pensionssamord-
ningen med EU:s institutioner fungerar. Kommissio-
nen har i en del fall fört pensionsfrågor till EG-
domstolen. Domstolen har då funnit att medlemslän-
derna är skyldiga att möjliggöra överföringen av
pensionsrätt även om någon sådan möjlighet inte
finns enligt nationella regler. Denna möjlighet att
överföra pensionsrätt till EU finns inskriven i unio-
nens tjänsteföreskrifter och innebär att det för Sveri-
ges del är bindande och direkt tillämpligt i Sverige
sedan den 1 januari 1995, då Sverige blev medlem-
sland i EU.
EG:s tjänsteföreskrifter har fastställts av minister-
rådet genom en förordning. En medlemsstat som
ansluter sig till unionen sedan en förordning har trätt i
kraft blir bunden av förordningen genom anslutnings-
fördraget. Den stora diskussionen vad gäller skatte-
frälse och orättvisa pensionssystem borde, som jag
ser det, ha förts i samband med folkomröstningsde-
batten. Men någon större ärlighet eller öppenhet vad
gäller dessa problem fanns inte från ja-sidan när vi
förde folkomröstningsdebatterna.
EG:s pensionssystem har många särdrag, som kan
uppfattas som negativa. Avgångsvederlag i stället för
pension kan komma att utbetalas. EU-anställda er-
håller en positiv särbehandling genom gynnsamma
pensions- och skatteregler. En stor orättvisa är också
att kvinnors och mäns pensioner beräknas på olika
sätt beroende på kvinnornas längre livslängd. Utfallet
för kvinnor beräknas bli 5-9 % sämre än utfallet för
män.
Utskottsmajoriteten har försökt att komma till
rätta med både könsskillnader och överkompensation
till följd av EU:s låga skattenivåer. Vi är säkert
många som välkomnar moderniseringsarbetet av
bestämmelserna i förordningen 1408 i syfte att för-
enkla samordningsbestämmelserna.
Om en liknande teknik skulle kunna användas i
förhållandet till anställda i EU-institutionerna så
skulle det vara betydligt bättre.
Utskottsmajoriteten säger också att regeringen
måste verka för att tjänsteföreskrifterna så snart som
möjligt ändras så att intjänade pensionsrättigheter
säkerställs för tjänstemännen utan att pensionsbelopp
behöver överföras till EG.
När det gäller skattefrågan vill jag hänvisa till
stadgan för ledamöterna av Europaparlamentet, arti-
kel 190:5. I samband med Nicefördraget diskuterades
lön, pensioner och skatt m.m. för ledamöterna i Euro-
paparlamentet. Några medlemsländer, däribland Sve-
rige, ville då behålla rätten att ta ut någon form av
nationell skatt. Den främsta anledningen till att Sveri-
ge inte kan acceptera enbart en gemenskapsskatt är att
de svenska Europaparlamentarikerna skulle kunna
uppfattas som ett skattefrälse eftersom dessa skulle
kunna utnyttja svenska sociala förmåner utan att
betala skatt i Sverige. Vad jag vet har våra svenska
EU-parlamentariker undantag, och betalar skatt i
Sverige. Men det kanske är svårare att få undantag för
ca 900 svenska EU-tjänstemän.
Som ni vet har vi i Vänsterpartiet inte skrivit nå-
gon motion med anledning av propositionen. Men jag
tycker att vår och alla partiers diskussion i utskottet
har lett till stora förbättringar och klarlägganden i
betänkandet. Utskottets markering att regeringen bör
verka för att EG:s tjänsteföreskrifter ändras, bl.a.
angående likabehandlingen av kvinnor och män, är
mycket viktig.
I vårt särskilda yttrande tar vi upp problemet med
att EU:s pensionsrättigheter inte är oantastbara. Det
finns ju en risk att personer som riktar kritik mot EU
och dess institutioner kan mista pensionsrätt. Det är
därför vår förhoppning att regeringen i förhandlingar-
na med kommissionen även tar upp detta problem.
</anforandetext>
<intressent_id>0891897903314</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>151466</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0982/#anf212</protokoll_url_www>
</anforande>
