2348377 GP0982 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:82 Torsdagen den 14 mars 2001/02 82 2002-03-14 00:00:00 Allmänna motioner om punktskatter 25BD1BA6-F3C1-4D56-B4BE-3EF8DE8FB957 185 PER ERIK GRANSTRÖM (s) s Herr talman! I skatteutskottets betänkande nr 17, som nu behandlas, tas ett nittiotal motioner från den allmänna motionstiden upp. Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden. I betänkandet finns 23 reservationer. Punktskatter, energi- och koldioxidskatter, fyller två syften. Det första är att staten måste ta in skatter för att finansiera välfärden och andra behov som vi har bestämt att gemensamt svara för. Det handlar bland annat om vården, skolan och omsorgen. Det andra syftet med de skatter som vi nu be- handlar är att de ska bidra till en bra miljö och en god folkhälsa. Det går inte att bortse från att skatternas utformning och nivåer ger effekter på möjligheterna att värna miljön och att ge människor ett friskare liv. Visst kan jag hålla med om att det finns delar i energi- och koldioxidbeskattningen som behöver ses över. Detsamma kan sägas om fordons- och drivme- delsbeskattningen. Det kan göras mera för att stärka skatternas miljöstyrande effekter och öka takten i införandet av alternativa, koldioxidneutrala drivmedel i motorfordon. Men det handlar inte om att göra ensi- diga skattesänkningar utan föregående analyser på det sätt som föreslås i flera av reservationerna och, som jag tolkade det, i Marietta de Pourbaix-Lundins anfö- rande. Vi socialdemokrater har ställt oss bakom en stra- tegi för en successivt ökad miljörelatering av skatte- systemet genom en grön skatteväxling. Det innebär inte någon skattehöjning. Höjda skatter på energi och miljöfarliga utsläpp ska växlas mot sänkt skatt på arbete. Riktlinjerna för en strategi för alternativa drivme- del i syfte att stimulera introduktion av koldioxid- neutrala drivmedel har också tagits upp. Vi socialdemokrater menar att det är viktigt att Sverige håller en fortsatt hög ambitionsnivå när det gäller att begränsa koldioxidutsläpp. Sverige har valt att ligga steget före och tar på det sättet ett särskilt ansvar för de globala miljöproblem och risker som utsläppen av växthusgaser ger upphov till. Ett viktigt inslag i denna strategi är att på ett ak- tivt sätt förmå andra länder att följa efter och införa motsvarande ekonomiska styrmedel. En sådan inter- nationell beskattning är målet med Sveriges agerande på detta område och skulle om den genomförs minska behovet av särskilda regler för den konkurrensutsatta industrin. Dagens svenska energibeskattning är i huvudsak utformad som en konsumtionsskatt. All elproduktion i Sverige är i dag skattefri. Kvarvarande rester av en produktionsskatt på el finns endast i form av en ef- fektskatt som tas ut på kärnkraftverk. Det kanske finns fog att påstå att elmarknadens avreglering och internationalisering har fått vissa negativa konsekvenser ur miljösynpunkt. I Sverige har svensk kondenskraft i viss mån ersatts av impor- terad elkraft producerad i Danmark på mindre mil- jövänligt sätt. Det kan möjligen bero på lägre miljökrav på danska anläggningar och att elmarknaden i Danmark inte varit avreglerad i samma omfattning som i de övriga nordiska länderna. Däremot finns det som jag ser det ingen grund för uppfattningen att dansk elbe- skattning skulle diskriminera svensk el. Förslag om en särskild miljöbeskattning i Sverige som bara träffar danskproducerad el från kolkraft- verk, på det sätt som föreslås i en reservation, är som jag ser det inte genomförbart. Däremot finns det an- ledning att anta att ökande krav kommer att ställas på bl.a. elproduktion som inte är miljövänlig i samband med att staterna ska minska utsläppen av växthusga- ser i syfte att säkerställa åtaganden som har gjorts med anledning av Kyotoprotokollet. Inom EU har Sverige verkat för att gemensamma minimiskattesatser ska införas på naturgas och kol och har tillsammans med andra länder sökt få till stånd en lösning som innebär att nuvarande minera- loljedirektiv byggs ut till ett energiskattedirektiv. Vi socialdemokrater menar att det är en riktig väg för att få till stånd höjda minimiskattesatser och ökad flexibilitet. Däremot är vi inte beredda att gå över till majoritetsbeslut i skattefrågor. Majoritetsbeslut inne- bär en överflyttning av beslutskompetens till EU på ett icke önskvärt sätt. I reservationerna där en sådan utveckling föreslås kan det under ytan utläsas att reservanterna ser detta som en väg mot en lägre svensk beskattning. Att överlämna skattebeslut till EU vill inte vi socialdemokrater. Under senare år har jordbrukssektorn fått samma skattelättnader som tillverkningsindustrin vid för- brukning av el och bränslen. Fordonsskatten på jord- brukstraktorer har slopats. Riksdagen har beslutat om återföring av skatten på bekämpningsmedel och han- delsgödsel till jordbruksnäringen. Både Skattenedsättningskommittén och vägtrafi- kutredningen ska se över frågor som rör jordbruksnä- ringen. Jag menar att vi visst ska ha ett konkurrens- kraftigt jordbruk men att vi också ska ha en näring som har så små negativa miljöeffekter som möjligt. Om det ska uppnås är det nödvändigt att invänta pågående översyner och utredningar innan beslut om förändringar av skatter fattas. Låt mig avliva en myt. Sverige har inte en be- skattning inom vägtrafikområdet som nämnvärt avvi- ker från övriga Europa. Svensk åkerinärings konkur- rensproblem kan inte ensidigt knytas till skatten på dieselbränsle. Det handlar också om andra orsaker som social dumpning, löner och arbetstider som an- vänds som konkurrensmedel. Det är naturligtvis viktigt att åtgärder vidtas för att uppnå en sund konkurrens. Men då är inte skattened- sättningar på drivmedel rätt metod. Pågående vägtrafikbeskattningsutredning ska med förtur redovisa frågor som särskilt rör åkerinäringens konkurrenssituation. Förutom fordonsskatten och drivmedelsskatten ska utredningen också titta på hur ett system med kilometerskatt kan utformas. Person- ligen tror jag att införande av kilometerskatt kan bli ett alternativ när Tyskland nu avser att frångå Euro- vinjettsystemet. Eftersom vi vill minska vägtrafikens utsläpp av koldioxid och växthusgaser finns inga skäl till att sänka skatterna på diesel och bensin. Jag vill också påpeka att drivmedelspriserna även styrs av en kom- mersiell komponent. Det är i stället viktigt att se över hur vägtrafikens miljöbelastning kan minskas genom att man i större omfattning introducerar koldioxid- neutrala drivmedel. Vi socialdemokrater menar att det bör göras ge- nom satsningar på forskning och utveckling i syfte att sänka produktionskostnaderna på alternativen. Skat- tesystemet bör också bidra till att gynna alternativa drivmedel. Sverige för sedan en lång tid tillbaka en restriktiv alkoholpolitik som syftar till att begränsa alkoholens skadeverkningar genom en minskad totalkonsumtion. Detta sker främst genom en kombination av höga skatter och restriktioner som på olika sätt begränsar tillgängligheten. Information, opinionsbildning och behandlingsinsatser är också åtgärder som vi föror- dar. Med denna restriktiva politik har Sverige lyckats bättre än andra länder med att hålla nere mängden konsumerad alkohol och de alkoholrelaterade skador som överkonsumtion medför. Det finns tydliga sam- band mellan tillgänglighet, pris, konsumtion och skador. I den nationella handlingsplanen för att förebygga alkoholskador finns förslag till åtgärder för att Sveri- ge fortsättningsvis, även vid höjda införselkvoter, ska kunna behålla målet om att begränsa alkoholens ska- deverkningar och för att minska den totala konsum- tionen. När det gäller avfallsskatten finns det anledning att ge enskilda, kommuner och producenter ökade ekonomiska incitament att minska mängden avfall som deponeras. Detta ligger också i linje med en avfallsstrategi som primärt syftar till att styra bort mängden avfall från deponering genom minskning av mängden avfall och få till stånd en ökad grad av åter- användning och återvinning. En utvärdering av hur systemet med avfallsbe- skattning fungerar har genomförts. Även utvärdering och analyser av ekonomiska och miljömässiga kon- sekvenser av att införa en skatt på förbränning av avfall har gjorts i utredningen. Avfallsskatteutred- ningen har nyligen avlämnat sitt betänkande. I det sägs att avfallsskatten i sina huvuddrag fungerar på det sätt som riksdagen förutsåg när man beslutade om den för tre år sedan. Betänkandet remissbehandlas för närvarande. Den pågående beredningen bör avvaktas. Med anledning av det avstyrker utskottsmajoriteten förslag om ome- delbara åtgärder. Herr talman! Flertalet av de frågor som tas upp i reservationerna är i nuläget föremål för utredningar, översyn samt överväganden i regeringen. Från ut- skottsmajoritetens sida anser vi att de av den anled- ningen inte ska föranleda några åtgärder eller tillkän- nagivanden. Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och av- slag på samtliga reservationer. 0634122058105 N 2010-01-01 00:00:00 151439 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0982/#anf185