2348377 GP0982 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:82 Torsdagen den 14 mars 2001/02 82 2002-03-14 00:00:00 Allmänna motioner om punktskatter 4089311F-321B-4B1B-9FF6-1392BB4EF97D 178 GUDRUN LINDVALL (mp) mp Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 5. Miljöpartiet står naturligtvis bakom alla reservationer vi har i betänkandet, men för tids vin- nande nöjer jag mig med det. Från Miljöpartiets sida menar vi att det är oerhört viktigt att knyta ihop energipolitiken, skattepolitiken och den ekonomiska politiken. Det är flera här i talar- stolen som har påtalat att vi när det gäller denna typ av problem måste hitta samverkanspartner inom EU. Vi delar den uppfattningen. Vi skulle dock önska att samverkan gällde fler länder än EU-länderna. Pro- blemen med energi, klimatförändringar osv. gäller betydligt fler länder än EU-länderna. Men låt oss börja med EU. Miljöpartiet menar att det är dags att tillsätta en miljökommitté inom EU, så att kommissionen kan besluta utifrån miljöprinciper som gör att vi når en långsiktigt hållbar utveckling. Vi vill öka resurserna, och vi vill se till att ekonomin också ges ekologiska spelregler. Med det menar vi att vi måste våga se att ökad konsumtion och en ansvarsfull miljöpolitik inte alla gånger går att förena, och då måste vi välja hur vi ska agera. Vi måste agera på ett sådant sätt att kom- mande generationer kan tro på framtiden. Ett sätt att göra det är att införa s.k. gröna räken- skaper eller grön NNP. På så sätt visar vi hur vårt utnyttjande av naturen kan slå i ett långsiktigt per- spektiv. Här i Sveriges riksdag, och i samverkan med So- cialdemokraterna och Vänsterpartiet, har vi tagit initiativ till en grön skatteväxling. Jag delar den upp- fattning som kd har framfört. Naturligtvis måste vi sänka skatten på arbete, men vi menar att det ska växlas mot skatt på energi och miljöförstöring, så att vi får en långsiktigt bra utveckling. Vad vi kan se är att ekonomiska styrmedel, om de används på ett kraftfullt sätt, är otroligt verkningsfulla. Jag, som har suttit i miljö- och jordbruksutskottet och stått i denna talarstol och debatterat jordbrukets miljöskatter ett antal gånger, kan bara säga att det EU har lärt oss är att ekonomiska styrmedel slår direkt. De är mycket mer kraftfulla än vad vi tror. Vi kan se att odlingen i lantbruket i väldigt stor utsträckning har styrts av bidragen. Om man använder de ekonomiska styrmedlen kraftfullt går det att påverka verkligheten väldigt mycket. Vi ser helst från Miljöpartiets sida att vi kombinerar piska och morot och ser till att ge dem som är miljöriktiga - som skapar en utveckling som vi tror är hållbar - fördelar. Att sänka momsen på ekologiska matvaror är ett sådant sätt. Det diskuteras fortfarande, vilket förvånar mig en del, om lantbrukets konkurrenskraft. Jag måste säga att jag hoppas att svenskt lantbruk och andra länders lantbruk inte får likvärdiga villkor, för då slås det svenska lantbruket ut. Vi måste ha bättre villkor här. Vi har vinter. Om ni lyckas förhandla bort vinter, ni som tror att ni kan fixa allt, är ni bara att gratulera. Vintern är ett pro- blem för svenskt lantbruk. Därför måste vi ha bättre miljöstöd i Sverige än man har i Danmark. I dag är de svenska miljöstöden tio gånger högre än de danska. Det måste vi försvara. Det är farligt att stå här och säga att vi ska ha likvärdiga villkor. Det kan tolkas i Bryssel som att vi anser att vi ska ha ungefär samma typ av miljöstöd och samma mängd miljöstöd som på andra håll. Det tycker inte vi i Miljöpartiet att vi ska ha. Vi måste ha mera. "Likvärdiga villkor" kan betyda att man tycker att lantbrukarna ska ha lika höga energikostnader som man har i andra länder. Det tycker inte vi i Miljöpar- tiet. Vi tycker att det är bra att elpriset är lägre i Sve- rige än på andra håll. Vad som utgör olika delar av elpriset är egentligen inte väsentligt. Jag var nere och pratade med tyska bönder för några år sedan. De var enormt förvånade över att elpriset var så lågt i Sverige och att vi bråkade så mycket om det. Det förstod de inte. Det är vad man behöver betala som är intressant, inte vilka delar elpriset utgörs av. Vi har lägre elpriser i Sverige. När vi hade sänkt elpriset för lantbruket och kräv- de att man skulle ansöka om pengarna för att få till- baka dem anställde man mycket folk på länsstyrelser- na för att klara den anstormning av svenska bönder som man väntade. Den har inte kommit. Bönderna har inte ens brytt sig om att ansöka om att få tillbaka de pengar som de för några år sedan bråkade så mycket om. Det är märkligt. Vi kan också konstatera att Danmark har en be- kämpningsmedelsskatt som är tio gånger högre än den svenska. Det finns skäl till det. I det här betän- kandet har Miljöpartiet ett särskilt yttrande som just handlar om en avvecklingsplan för bekämpningsme- del. Vi anser att man ska använda ekonomiska styr- medel. Det är inte alls som det står i många reservationer, att vi är på väg åt rätt håll. Det är fel. Det har aldrig läckt så mycket näringsämnen till sjöar, hav och vat- tendrag som under det senaste året. Det beror inte bara på att man använder mycket kväve. Det beror framför allt på att vi har haft ett mycket blött år. Kli- matförändringen slår till. Det läcker ut mer. Det innebär också att problemen i haven ökar. Angående den förekomst av blågröna alger som vi haft under många år har en forskare nu kunnat visa att det antagligen är bekämpningsmedlen som orsakar detta. Bekämpningsmedel slår ut väldigt många djur i ekosystemen i havet. Det innebär att man har rubbat balansen. De blågröna algerna har kunnat ta för sig och har förökat sig i massor. Det är dessutom så att användning av bekämp- ningsmedel har ökat på de hektar där bekämpnings- medel används. Att användningen halverats i statisti- ken beror på att vi har fått andra preparat som jag skulle vilja kalla för höggiftspreparat. Per liter har det minskat, men per dos har det ökat. Att siffrorna inte skenar iväg rejält beror på att alltfler går över till ekologiskt lantbruk, vilket är mycket glädjande. Det är däremot mycket oroande att man kan finna bekämpningsmedel i dricksvatten. I en undersökning som har gjorts av Svenska vatten- och avloppsföre- ningen har man hittat 40 platser, framför allt i jord- bruksbygder, med halter som låg långt över 0,1 mik- rogram per liter som är det gränsvärde som EU har. Man vill inte berätta vilka de här vattentäkterna är, därför att det i en del fall är åtgärdat medan man på andra håll kan se att det inte gjorts någonting. Man säger att det finns en 97-procentig risk för att en skå- ning får i sig rester av bekämpningsmedel när han dricker vatten. Det är ganska obehagligt egentligen. I Danmark har man insett att det här problemet är en realitet. Vi kan också se, både i Sverige och i Danmark, att när det gäller många bekämpningsme- del som är förbjudna ökar resthalten i vatten. Vi kan också se att bekämpningsmedel som vi har trott bryts ned i jorden inte gör det i Sverige, eftersom vi har kallare jordar här. Det gäller t.ex. glyfosat, substansen som finns i det vanliga bekämpningsmedlet Roundup. Det gäller alltså att ta lärdom av de risker vi kan se och framför allt ta lärdom av Danmark, som menar att vi inte kan fortsätta på det här sättet. Vi måste hitta ett alternativ. Danmark har valt att skapa ett rejält handlings- kraftigt avvecklingsprogram för bekämpningsmedel, där skatten är en viktig del. Därför har man en skatt som är tio gånger högre än den svenska. Det finns också andra ämnen som vi måste titta på, andra farmakologiska substanser. Det finns inte bara antibiotika som man brukar prata om utan också många andra biocider, livsdödare. Den här typen av ämnen är till för att döda liv. De dödar liv också i naturen när de kommer ut. De bryts inte ned. I betänkandet finns också reservationer som handlar om avfallsförbränning. Vi är glada att den utredning som presenterades för några månader se- dan, som miljöpartisten Roy Resare har gjort, visar att om vi får en skatt på 400 kr per ton för sådant avfall som förbränns får vi ekonomiska incitament för att inte ta in utländskt avfall och för att få en biologisk behandling av avfall. Det kan ske till en mycket liten kostnad för hushållen. Vi hoppas på att denna utred- ning som Miljöpartiet har initierat ska göra att vi får den typen av skatt i framtiden. Jag vill säga något kort om alternativa drivmedel. Som det är i dag får alternativa drivmedel som finns inom pilotprojekten en nedsättning av både energis- katten och koldioxidskatten. Att ge en nedsättning bara av koldioxidskatten är inte verkningsfullt i dag, för det behövs än så länge mer ekonomiska incita- ment för att det ska bli en lönsamhet i detta. Miljö- partiet menar att vi måste slå fast att koldioxidskatten ska reduceras för koldioxidneutrala drivmedel. Vi måste också i ett inledningsskede se till att teknikut- vecklingen påskyndas, så att de här drivmedlen kan stå på egna ben den dag de får en reduktion av bara koldioxidskatten och inte av energiskatten. Vi menar att regeringen i dag har ett ansvar för att skapa en sådan utveckling. Med detta, herr talman, yrkar jag än en gång bifall till reservation 5. 0962854674801 N 2010-01-01 00:00:00 151432 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0982/#anf178