2348377 GP0982 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:82 Torsdagen den 14 mars 2001/02 82 2002-03-14 00:00:00 Allmänna motioner om punktskatter A2CF9B3A-8DE1-4B16-A7F2-12F361339A2C 176 KENNETH LANTZ (kd) kd Fru talman! Skatteutskottets betänkande om mo- tioner om punktskatter från allmänna motionstiden är ett digert betänkande. Utskottsmajoriteten avfärdar samtliga goda förslag i en klump, trots att det finns många motioner som är av stort värde för svenskt näringsliv. I Sverige har man under många år belagt många varor med punktskatter i syfte att styra konsumtion och produktion. Hög skatt används ofta för att tala om för konsumenten att det inte är bra för landet, miljön eller hälsan att konsumera vissa varor. I stället prio- riterar man en gynnsam konsumtion. Ofta trotsar vi konsumenter statens signaler och genom uttröttning accepterar vi märkligt nog både hög skatt och varans eventuella negativa påverkan på miljön. Flera exempel kan ges, men i denna försam- ling torde det vara helt överflödigt. En liten erinran kan dock tillåtas falla över min läppar. Är det så att hög skatt signalerar varning och en önskan om att vi ska minska konsumtionen av den beskattade produkten? Hur ska det i så fall tolkas när vi har världens högsta skatter på t.ex. arbete? Är sysselsättning och konsumtion av tjänster också av ondo? Det skulle vara väldigt intressant att höra Per Erik Granström förklara sambandet mellan punkt- skatter - som ska avstyra konsumtion av sådant som är av ondo - och vårt höga skattetryck på arbete och tjänster i vårt land. Skattekilen talar med punktskatteord att vi borde avstå från arbete. Tolkar jag det rätt, eller? Nu är jag väl medveten om att vi inte ska debattera skatt på arbete, men jag kunde inte låta bli att jämföra med hög skatt på arbete när vi talar om hög skatt på ener- gi, avfall, diesel m.m. Rent allmänt om energibeskattningen: Kristdemo- kraterna anser att energifrågor är som miljöfrågor - av gränsöverskridande karaktär. Om vi vill komma till rätta med klimatförändringarna räcker det inte med åtgärder här hemma. Att minska utsläpp av växthusgaser kan inte längre ses som en nationell angelägenhet. Miljöföroreningar känner inte av några landgrän- ser. Därför krävs det gemensamma europeiska åtgär- der för att minska t.ex. koldioxidutsläppen. Vi anser det vara en väg att i EU lagstifta om miniminivåer för miljöavgifter. Hemma i Helsingborg ser man vårt danska grannland ganska tydligt. Vad vi däremot inte lika tydligt ser är deras produktion av kolkraftproducerad el. Visst kan vi skönja skorstenar om vi är tillräckligt nära, men det synliga är i sig ingen miljöfara. Där- emot borde den alltid smutsiga rök som sprider sig över hav och land från ett kolkraftverk vara grund för en miljöavgift. Vi måste styra vår elproduktion till sådan verksamhet som inte är skadlig för natur, djur och människan. Enligt vår mening bör regeringen därför ta upp en diskussion om att tvinga Danmark och andra länder att erlägga en miljöavgift på el producerad med kolkraft. Vidare anser vi att det är dags att ta ett hel- heltsgrepp på energiskatterna, och vi kräver att rege- ringen presenterar ett uthålligt skattesystem där goda miljöegenskaper, hög effektivitet och bra verknings- grad premieras, medan produktion baserad på fossila bränslen beläggs med styrande miljöavgifter. I Helsingborg finns ett nytt och effektivt kraft- värmeverk. Jag vill få till stånd en översyn av kraft- värmebeskattningen. Det är en effektiv och miljövän- lig el- och värmeproduktion, men med dagens be- skattning görs denna i stort sett olönsam. Genom utbyggnad av t.ex. naturgaseldad kraftvärme skulle vi totalt sett få minskade utsläpp och en höjd effektivitet i energisystemet. Kraftvärmeproduktionen måste ges rättvis beskattning för att kunna konkurrera på lika villkor. Fru talman! Kristdemokraterna står bakom samt- liga våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 2. Jag vill nämna lite grann om jordbrukets miljö- och energiskatter. Det svenska beskattningssystemet har många konkurrensnackdelar jämfört med våra närmaste grannländer. Det är inte rättvist mot våra svenska bönder att vi har 40 % högre skatt på diesel jämfört med Danmark och 50 % högre än i Finland. Vi måste få till stånd en förändring även när det gäller koldi- oxidskatten. För oss nere i Skåne är det påtagligt när vi jämför den svenska skatten, som är ca 200 och upp till 529 kronor per kubikmeter olja, med motsvarande skatt i Danmark som är 10 kronor. Det är självklart svårt för växthusodlarna att förstå denna variation i skatteuttag. Med andra ord: 0,8-procentsregeln ska avvecklas så att den svenska trädgårdsnäringen får samma konkurrensvillkor som trädgårdsnäringen i övriga EU- och konkurrentländer. Över huvud taget är svensk skatt för jordbruket betydligt högre än övriga EU-länders skatteuttag. Om vi ska kunna fortsätta med konkurrensen inom jord- bruket och växthusnäringen måste vi snarast få till stånd en harmonisering av skattepolitiken. Fru talman! Jag vill också nämna lite grann om åkerinäringen. Kristdemokraterna har i detta avsnitt ingen egen motion. Men under höstens behandling av budgetre- laterade motioner fanns våra motioner om svensk åkerinäring med. Sverige är långt. Vi har behov av transporter både inom landet och för vår export. Efter det fria cabota- get för några år sedan har vi nere i Skåne sett alltfler utländska åkare på våra vägar, och det är naturligt. Vi har inget emot normal konkurrens från danska eller polska åkare. Men jag måste ändå få träda fram till förmån för våra svenska åkare och säga: En svensk åkare vill inte bli utkonkurrerad på grund av en sned- vriden svensk skattepolitik. Jag vill fråga Granström om han anser det vara oväsentligt för svenskt näringsliv i allmänhet och för svenska åkare i synnerhet att vi har ett högre kost- nadsläge än våra grannländer. Anser Granström att vi ska behålla vårt höga kostnadsläge jämfört med t.ex. Danmarks? I Sverige är kostnaderna för ett åkeri 25 % högre, och en jämförelse med Polen vill jag knappt ta i min mun. Men ända uppe i Helsingborg kan jag se polackerna köra med smutsig diesel utan att tanka i Sverige. Den polske åkaren har 40 % lägre kostnader än t.ex. Ulf Jönssons åkeri i Helsingborg. Jag undrar: Ska jag uppmana Ulf Jönsson hemma i Helsingborg att flytta sitt åkeri till Polen? Ska han förlägga sätet för sitt företag på andra sidan Östersjön i stället? Är det så vi vill ha det? Nej, inte jag, inte Kristdemokraterna och inte övriga borgerliga partier heller. Fru talman! Det finns ytterligare reservationer i detta betänkande, men för att spara kammarens leda- möter och tjänstemän avslutar jag med detta och refererar till Kristdemokraternas övriga reservationer som vi fogat till detta betänkande. 0479155832315 N 2010-01-01 00:00:00 151430 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0982/#anf176