2348376 GP0981 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:81 Onsdagen den 13 mars 2001/02 81 2002-03-13 00:00:00 Allmänna motioner om fastighets- och för- mögenhetsbeskattning 3FE813FF-63FB-4276-BB60-BE44552918AF 80 CATHARINA HAGEN (m) m Fru talman! Det finns i dag en utbredd kritik mot det höga skattetrycket i Sverige rent allmänt. Några av de skatter som kritiseras mycket behandlas i detta betänkande. Jag tänker då speciellt på fastighetsskat- ten, skatten på arv och gåva och skatten på förmö- genhet. Orsaken till kritiken torde vara att skattebetalarna inte längre upplever att de får valuta för pengarna. Alltför många revor i den s.k. välfärden visar på en ineffektiv hantering av de mycket stora belopp i skatteintäkter som det offentliga tar in. För närvaran- de tar det offentliga in skatter och avgifter på om- kring 1 200 miljarder kronor varje år. Samtidigt upplever vi att i Sverige är vårt välstånd relativt sett sjunkande gentemot andra konkurrerande länder. Jag tänker då på när man mäter välståndet som BNP per capita. Där hänger Sverige inte längre med konkurrentländerna. Vi kan ju bara titta på Danmark, som i början på 70-talet låg efter Sverige i välståndsligan men som nu ligger långt framför. Jag tänkte börja med att tala lite om fastighets- skatten. Av de 1 200 miljarder kronor som totalt kommer in i skatter står fastighetsskatten bara för drygt 20 miljarder. Varför är då kritiken mot den så utbredd? Fastighetsskatt finns ju i andra länder, säger försvararna. Men i andra länder belastas inte medbor- garna dessutom med skyhöga inkomstskatter, skyhö- ga konsumtionsskatter och skyhöga skatter på ägan- de. Svenska medborgare har en förhållandevis liten del kvar efter skatt av sina inkomster och det är därför inte rimligt att de dessutom ska betala fastighetsskatt. Ovanpå fastighetsskatten kommer dessutom i många fall förmögenhetsskatten på boendet. Bara bland småhusägarna finns omkring 160 000 personer som beräknas betala förmögenhetsskatt på sitt boende - och detta efter regeringens ändringar i förmögenhets- skatten. Behovet av att införa en begränsningsregel visar också på orimligheterna. Begränsningsregeln innebär ju tyvärr också nya marginaleffekter, och ny sambeskattning blir dessutom följden. Mot denna bakgrund vill Moderaterna kraftigt sänka uttaget av fastighetsskatt genom att låsa taxe- ringsvärdet, successivt sänka procentsatsen och mins- ka underlaget så att bara halva markvärdet ska tas med. Fru talman! Jag yrkar därför bifall till reservation 1. Jag vill också nämna några ord om skatten på arv och gåva. Sverige har jämfört med andra länder mycket låga skattefria belopp plus höga skattesatser. Ovanpå detta kommer det faktum här i Sverige att arvet eller gåvan redan har beskattats flera gånger, t.ex. genom skatt på inkomst, genom avkastnings- skatt, genom förmögenhetsskatt och genom skatt på kapitalvinster. Man bör komma ihåg att skatten på arv och gåva bara tar in drygt 2 miljarder kronor av dessa 1 200 miljarder. Arvs- och gåvoskatten sysselsätter många personer på skattemyndigheterna och dess- utom mängder av konsulter och andra specialister. Den bidrar också till att öka kapitalflykten från lan- det. Den som har råd och kunskap kan komma runt delar av denna skatt om man hinner planera i tid. Men för den som plötsligt blir änka och som i sorgen vill försöka bo kvar i sitt hem kan skatten bli katastrofal - för att inte tala om dem som har ärvt värdepapper, där skatten blir större än arvet. Det innebär alltså att Pomperipossa kan komma fram igen! Detta händer om aktiernas värde efter värderingsdagen sjunker så mycket att de blir mindre värda än vad man ska betala i skatt. Då blir arvet en ren kostnad. Tala om konfis- kation! Därför vill Moderaterna kraftigt sänka skatten på arv och gåva och på sikt slopa den. Den tredje skatten som jag vill ta upp är förmö- genhetsskatten. Det är kanske den mest skadliga skatten av alla för närvarande. Den drabbar många direkt och den skadar alla indirekt. Faktum är att den bara står för 5 miljarder av de 1 200 miljarder kro- norna. Förmögenhetsskatten är slopad i de flesta konkurrentländer. I Sverige i dag kan man inte säga att förmögenhetsskatten går efter några som helst principer. Dessutom är sambeskattningen en skatt på familjebildning. Sambor utan barn betalar ju lägre skatt än sambor med barn. Det är absolut kontrapro- duktivt, ur alla synvinklar. Förmögenhetsskatten är en skatt på ägande. Där- för uppmuntrar inte skatten till att spara. Det sänder fel signaler från ett samhälle som vill öka välståndet. Den som sparar och lägger ned sina sparslantar t.ex. på sitt hus genom att reparera kök och badrum eller genom att amortera på sina lån drabbas egentligen av en straffskatt om man jämför med den som konsume- rar och slösar och kanske åker utomlands och lägger pengarna på hotellnätter och restauranger. Det kan inte vara en riktig signal till svenska folket. Dessutom har man visat att privat sparande har ett positivt samband med antalet företagare. Allt startka- pital kan ju inte lånas upp när man ska bilda ett före- tag, utan det måste också finnas eget kapital. Och företagarna behöver vi verkligen mer av! I Sverige har vi ovanligt få människor i förhållande till hela befolkningen som är sysselsatta i nyföretagande. Vi ligger långt efter de andra skandinaviska länderna och hästlängder efter USA. I Sverige är det bara 3 % av befolkningen som är sysselsatta i nyföretagande. Därför är det en viktig faktor att man inte har skatter som hindrar nyföretagande. Företagen bidrar ju också till att ge jobb och egen försörjning för många männi- skor och på så sätt bidrar de också till att skapa högre skatteintäkter i form av bolagsskatt, inkomstskatt osv. Det är därför viktigt att man inte har skatter som straffar de företagare som har lyckats. Entreprenörer, idrottsstjärnor och artister måste kunna bo kvar i Sverige utan att luggas på det kapital de kanske har fått ihop om de har lyckats. Det är bättre att kapitalet och dessa personer finns i Sverige och ger avkastning här, vilket bidrar till att ge jobb och högre skattein- täkter. Regeringen måste över huvud taget sluta med att se skatter och människor som stora aggregat eller kollektiv. Man måste börja se på bevekelsegrunderna för enskilda individer. Jag tänker på bevekelsegrun- derna att spara, att ta risker och att satsa i företagan- de. Det behövs om vi ska få nya idéer, och nya idéer verkställs ju av nya företag. Ett annat argument som används av utskottsmajo- riteten när det gäller att fortfarande ha förmögenhets- skatt är att det är en skatt på arbetande kapital. Frågan är då varför t.ex. samma aktier på börsen ibland klas- sas som arbetande och ibland inte. Jag kan ta exemp- let med Securitas. Varför anses t.ex. Gustaf Douglas Securitasaktier vara arbetande kapital, men inte Mel- ker Schörlings? Och varför anses kapitalet i onotera- de aktier vara arbetande kapital om man äger aktierna direkt, men inte om man äger dem via en aktiefond? Fru talman! Det säger sig självt att det är en orim- lig ståndpunkt att säga att det bara är arbetande kapi- tal som förmögenhetsbeskattas. Ett annat argument hos utskottsmajoriteten är att förmögenhetsskatten används i fördelningssyfte. Men för närvarande innebär det ett väldigt godtyckligt utfall. Om man t.ex. har varit tjänsteman och har en ganska hög pension från sin före detta arbetsgivare så har man en tryggad pensionstid med höga inkomster. De inkomsterna förmögenhetsbeskattas inte. Men om man däremot har varit egen företagare och kanske inte har så hög pension från det allmänna, säljer sitt företag och får ett kapital som man tänker använda för att dryga ut sin pension så förmögenhetsbeskattas det kapitalet. Det finns inga fördelningsmässiga prin- ciper som håller för att ha kvar förmögenhetsskatten. Slutligen vill jag nämna något om alla de utred- ningar som tillsätts av regeringen i känsliga frågor. Utskottsmajoriteten hänvisar även i detta betän- kande till ett antal utredningar varav flera ännu inte är tillsatta, och det finns inte heller några direktiv. Jag tänker då på utredningen om en ny fastighetsskatt, utredningen om förmögenhetsskatten och utredningen om arvs- och gåvoskatt. Det är väldigt bekvämt för utskottsmajoriteten att gömma sig bakom dessa kommande utredningar för att slippa diskutera princi- perna. Men min förhoppning är att utredningen om för- mögenhetsskatten enbart kommer att tjäna som en fördröjning av ett beslut som förr eller senare måste komma, nämligen att slopa förmögenhetsskatten. Andra länder har kommit till denna insikt, och frågan är när Socialdemokraterna kommer att göra det. Samtliga borgerliga partier står bakom en reservation som innebär att förmögenhetsskatten ska slopas för alla kategorier. Fru talman! Jag vill avsluta med att fråga: Varför vill inte Socialdemokraterna slopa förmögenhets- skatten? 0387494457202 N 2010-01-01 00:00:00 151113 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0981/#anf80