<anforande>
<dok_hangar_id>2348376</dok_hangar_id>
<dok_id>GP0981</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:81 Onsdagen den 13 mars</dok_titel>
<dok_rm>2001/02</dok_rm>
<dok_nummer>81</dok_nummer>
<dok_datum>2002-03-13 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Motioner om företags- och kapitalbeskatt- ning</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>23FEC578-FCAA-4FD5-A3A5-4D1C2193C1F8</anforande_id>
<anforande_nummer>71</anforande_nummer>
<talare>PER ROSENGREN (v)</talare>
<parti>v</parti>
<anforandetext>Fru talman! Här behandlas motioner från den all-
männa motionstiden inom företags- och kapitalbe-
skattning. Därför blir det lite spretigt, minst sagt.
Jag ska börja med ett övergripande grepp. Man
pratar om förenklingar, enklare regler och minskat
krångel. Sedan hänvisar man till att administrations-
kostnaden för varje företag är så betungande. Det är
väl riktigt. Så fort man har anställda innebär lönead-
ministration ett ganska stort problem. De största pro-
blemen är dock inte lagstiftningen utan de avtal som
finns på arbetsmarknaden. Dem lär vi inte kunna göra
mycket åt här i kammaren.
En stor del av administrationen är sådant som är
framförhandlat mellan parterna, olika semesterperio-
der som inte stämmer överens mellan olika branscher
och olika verksamheter. Här kan det säkert finnas
ganska mycket att göra. Det är många saker som vi
inte rår över i denna kammare.
Det är också intressant att konstatera att det inte
precis blev lättare att driva företag under den tid som
vi hade borgerlig regering. Under en mängd av år har
de borgerliga varit med om att införa sådana saker
som räntefördelning och expansionsmedelsavsättning,
sådant som har gjort att det har blivit krångligt.
Man har haft ambitionen att alla typer av företag
ska beskattas på samma sätt. Man har inte insett att
enskilda firmor och handelsbolag kanske inte ska ha
exakt samma behandling skattemässigt som aktiebo-
lagen. Det är kanske det som gör att människor väljer
handelsbolag och enskilda firmor. Då hade man en
ambition att de skulle skatta likadant och att det
skulle öppnas möjligheter hit och dit. Det har natur-
ligtvis lett till att skattekonsulter har skapat sig en
ganska bra marknad på detta område.
Innan ni börjar prata om förenklingar och minskat
tvång, se efter vad ni själva varit med och åstadkom-
mit och försök komma med lite konkreta förslag! Det
ni kan komma med är fåmansreglerna. Där håller vi
som sagt på med en översyn. Den kommer den 31
maj. Ni har ganska länge varit medvetna om att den
översynen ska komma då. Det är min förhoppning att
den kommer då, som svar på en fråga som ställdes.
Det är väldigt lätt att säga att det ska bli enklare:
Vi ska ta bort krångel. Men det är väldigt sällan vi ser
några konkreta förslag från de borgerliga partierna på
hur det här ska gå till, vad som ska vara det förenkla-
de, förutom tanken bakom 3:12-reglerna.
Sedan är det intressant att se att några partier - jag
tror att det är Moderaterna och Folkpartiet - vill att
olika typer av ersättningar ska beskattas på olika sätt.
Lön ska beskattas som nu, i och för sig med lägre
skattesatser. Däremot ska optionsprogram för perso-
nalen beskattas på ett annat sätt. Man skriver i reser-
vationen att personalen i stället för att ta ut lön går
med på ett optionsprogram. Då ska det plötsligt be-
skattas lägre på något sätt. För mig blir det här väldigt
knepigt. Jag har sällan hört företrädare för näringsli-
vet säga att det skulle vara det mest prioriterade.
Lennart Kollmats men även Carl Erik Hedlunds
retorik var intressant. Det gäller framför allt det som
står i reservationen om att optioner beskattas med
höga inkomstskatter. Man lägger till ordet höga. Det
räcker att säga: beskattas med inkomstskatt och med
socialförsäkringsavgifter. Men man sätter in ordet
höga innan, precis som om de skulle beskattas högre
än normala inkomster. Jag tycker att det är en ganska
knepig retorik både i reservationen och i era argument
från talarstolen. Det är att försöka ge en bild som inte
är sann.
När vi sedan går in på de enskilda reservationerna
och tittar på t.ex. generationsskiften hoppas jag att ni
är medvetna om att 3:12-utredaren även tittar närmare
på detta och att den delen i princip redan är behand-
lad. Jag vet inte vad utredaren kom fram till, men
detta var det första som utredaren tog tag i. Här ligger
säkert färdiga förslag. Och vi vet att det står i budget-
propositionen att så fort 3:12-utredningen lagts på
bordet kommer detta att behandlas med förtur.
Det är klart att man kan fortsätta att reservera sig
gång efter gång, men det är som P-O Svensson sade:
Man måste låta utredningen arbeta färdigt. Jag är den
förste att beklaga att utredningen har fått byta utreda-
re, jag tror att det är två gånger. Det är klart att det
fördröjer processen. Jag tror att vi måste vara med-
vetna om att när sådana saker inträffar blir det en
förlängning av utredningen. Det kan man bara bekla-
ga. Men det finns kanske skäl till att så har skett.
När det sedan gäller sådana frågor som periodise-
ringsfonderna i mindre företag föreslås det att man
ska kunna sätta av mer, man ska kunna skjuta upp
skatten i bolagen i fem år. Jag har jobbat tillräckligt
mycket med små företag för att förstå vilka skuldfäl-
lor man bygger in om man genomför den typen av
förslag. Jag tycker att 30 % avsättning till periodise-
ringsfond under sex år, som nu är möjligt, är ganska
väl avvägt.
Man ska vara oerhört försiktig med att utvidga
möjligheterna till skattekredit. Jag har sett tillräckligt
många företag gå i putten på grund av sådana saker.
Risken är betydligt större när man skjuter upp skatte-
betalning. När den dagen kommer att man ska börja
betala skatten är det inte lika roligt längre. Företagare
glömmer många gånger också bort att de lever på
kredit och invaggas i falsk säkerhet. Man är inte
medveten om vilka kostnader som egentligen drabbar
verksamheten.
När det gäller reservation 8 om enklare beskatt-
ningsmetod för småföretag, som Kristdemokraterna
står bakom, vet vi att det pågår ett arbete. Frågan är
utredd, och Riksskatteverket har lagt fram en rapport.
Problemet är att Riksskatteverket inte har kommit
med någon lagtext, inga förslag och inga avgräns-
ningar på det sättet. I det avseendet kommer det na-
turligtvis att pågå ett arbete på departementsnivå eller
också blir man tvingad att tillsätta en utredare som
ska göra detta. Det är möjligt att det fordrar en lite
djupare utredning än den som Riksskatteverket har
gjort för att man ska få fram var gränserna ska gå,
vilka typer av företag det ska gälla osv.
Jag förstår inte heller den reservationen. Man vet
att saker är på gång och att frågan faktiskt håller på
att behandlas politiskt. Det är klart att man kan reser-
vera sig och säga till regeringen att man ska komma
med förslag. Så stod det faktiskt i budgetpropositio-
nen också. Man överväger att komma med förslag.
När det gäller fåmansreglerna, 3:12-reglerna osv.,
vet vi att det är saker på gång. Jag utgår naturligtvis
från att datumet den 31 maj håller.
När det gäller reservationen om företagsbilar, dvs.
installationsbilar, vet ni också att det kommer ett
förslag från Riksskatteverket inom kort. Det är inte
meningsfullt att då reservera sig för att regeringen ska
göra någonting. Vi måste ju avvakta promemorian om
avgränsningsproblemen som kommer från Riks-
skatteverket. Sedan kommer det här att fixa sig. Ef-
tersom det redan gjorts ett tillkännagivande en gång
utgår jag från det.
Vänsterpartiet är naturligtvis tacksamt att skogs-
kontoavsättning görs möjlig i samband med upplåtna
naturvårdsområden. Vi är också tacksamma för att det
ska ges avdragsmöjlighet för lantmäterikostnader i
samband med omarrondering. Det finns en del positi-
va saker.
Jag vill bara slutligen kommentera att man skulle
göra konstinköp avdragsgillt. Det blir lite knepigt. Vi
såg vad som hände, vilka gränsdragningsproblem
som uppstod och hur konst faktiskt väldigt lätt kan
försvinna från en vägg och sedan hamna på en privat
vägg. Vi ska inte på grund av att vi vill gynna konst-
närer öka möjligheterna till avdrag i näringsverksam-
het. I näringsverksamhet ska avdrag medges för såda-
na saker som är en kostnad för verksamheten och
ingenting annat.
Jag yrkar bifall till utskottets förslag.
</anforandetext>
<intressent_id>0681085425612</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>151104</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0981/#anf71</protokoll_url_www>
</anforande>
