<anforande>
<dok_hangar_id>2348376</dok_hangar_id>
<dok_id>GP0981</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:81 Onsdagen den 13 mars</dok_titel>
<dok_rm>2001/02</dok_rm>
<dok_nummer>81</dok_nummer>
<dok_datum>2002-03-13 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Motioner om företags- och kapitalbeskatt- ning</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>61620D13-475F-4042-9800-4B40F09065AD</anforande_id>
<anforande_nummer>55</anforande_nummer>
<talare>KENNETH LANTZ (kd)</talare>
<parti>kd</parti>
<anforandetext>Fru talman! I detta betänkande behandlar vi mo-
tioner från den allmänna motionstiden i höstas som
gäller företagsrelaterade frågor. Kristdemokraterna
har för tids vinnande enats om att yrka bifall till en-
dast en reservation. Jag vill meddela att vi ställer oss
bakom samtliga våra reservationer och de vi har till-
sammans med övriga partier. Jag yrkar bifall till re-
servation nr 6.
När det gäller företags- och kapitalbeskattningen
allmänt togs flera motioner från Kristdemokraterna
upp vid höstens behandling av utgiftsramarna och
beräkning av statsinkomsterna. Vid genomgång av
dessa våra motioner framgår det tydligt att vi önskar
en beskattning som inte åsamkar våra företagare
alltför stort krångel. Enkla regler till rimliga kostna-
der är inte ett ouppnåeligt krav. Jag anser att det re-
dan i dag är alltför komplicerat och dyrt att administ-
rera en anställd, t.ex.
Småföretagare och soloföretag är grunden i
svenskt näringsliv. Det tror jag vi kan vara överens
om. Det är synnerligen viktigt att Sverige skyndsamt
skapar ett företagsklimat som gör det enkelt att driva
och administrera företag. Att anställa människor i det
egna företaget måste vara lönsamt. Det är ett axiom,
men det verkar inte vara helt självklart i skattelag-
stiftningen.
Jag häpnar när min gode vän Lennart som driver
ett eget trädgårdsföretag hemma i Helsingborg knappt
vågar anställa folk på grund av allt krångel. Lennart
måste betala i runda svängar 30 000 kr per år enbart
för att administrera en anställd. Om vi antar att Len-
nart har tre anställda är det ganska enkelt att räkna ut
att den totala kostnaden för administration av perso-
nal uppgår till i det närmaste 100 000 kr. Riksskatte-
verket räknar med att det kostar 18 % att administrera
en anställd.
Kristdemokraterna vill därför föreslå att en ex-
pertkommitté tillsätts. Denna bör snarast få uppdraget
att föreslå reformer som skapar större hållbarhet och
effektivitet i beskattningen.
Nu kommer jag, fru talman, in på fåmansföreta-
gen och 3:12-reglerna. Det är många av oss som är
nästintill färdiga att ge upp. Hur många gånger har vi
inte suttit i denna kammare för att försöka lösa frågan
om denna krångliga och märkliga lagtext. Att rege-
ringen haft frågan på sitt bord ganska länge gör inte
saken enklare.
Enligt utskottsmajoriteten ska riksdagen få förslag
om åtgärder senast den 31 maj 2002. Jag vill passa på
att fråga Per-Olof Svensson om detta stämmer.
Kommer vi att få ett förslag senast den 31 maj eller
ska våra företagare fortsättningsvis leva i ett Krångel-
Sverige med alltför höga skatter och krångliga 3:12-
regler?
Kristdemokraternas förslag i detta ärende är att en
normallönemodell ska kunna användas för att dela
upp beloppen mellan inkomstslagen tjänst och kapi-
tal. Det är rimligt att en normallönemodell utreds i
den pågående utredningen. Att hela vinsten ska delas
lika mellan tjänst och kapital, som i dag, är fel, likaså
att man skulle kunna ta ut allt i form av kapital med
den låga beskattningen på 30 % som vi har i dag.
Det är ju så att alla ska ta sitt ansvar för att finan-
siera våra socialförsäkringar och pensioner. Det är vi
säkert överens om. Med detta som grund anser Krist-
demokraterna att vi ska arbeta efter en normallöne-
modell i detta ärende.
Fru talman! Jag vill också ta upp enklare beskatt-
ningsmetoder och schablonbeskattning. Kristdemo-
kraterna har under den senaste tiden ställt frågor och
agerat på olika sätt för att få fram ett tydligt och klart
besked från regeringen avseende schablonbeskatt-
ningen. Så sent som under frågestunden förra veckan
sade sig finansminister Ringholm vara positiv till
tanken att pröva ett förslag om schablonbeskattning.
Många företag inom kontantbranschen frestas
medverka till att enorma summor, upp till 100 miljar-
der kronor, placeras inom den svarta sektorn. Detta är
inte bra. Det är vi också överens om. Vi kan inte låta
skattemyndigheterna i vårt land agera som upptagare
av kollekt genom att samla in skattekronor som råkar
bli tillgängliga för ärlig verksamhet och redovisning.
Skattemyndigheten är ju en viktig myndighet, och
vi får inte nedvärdera dess personal genom att låta
denna gå runt och samla in skattemedel där det finns
något att hämta. Dessutom upplever sig skattemyn-
dighetens personal vara skattekonsulter snarare än
granskare och rättskipningsfolk.
Med anledning av detta har de kristdemokratiska
ledamöterna Sven Brus och Kenneth Lantz för någon
vecka sedan presenterat att förslag avseende frisör-
branschen. Riksskatteverket gjorde vid samma tid en
presentation av en rapport i samma ämne. Det är
glädjande att även finansministern ställer sig positiv
till de i detta sammanhang framlagda förslagen. Jag
ska med stort intresse följa arbetet och vill till rege-
ringens företrädare här Per-Olof Svensson ställa frå-
gan när regeringen avser att återkomma med ytterli-
gare ett konkret förslag och med mer av information
och viljeinriktning avseende schablonbeskattningen.
</anforandetext>
<intressent_id>0479155832315</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>151088</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0981/#anf55</protokoll_url_www>
</anforande>
