2348376 GP0981 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:81 Onsdagen den 13 mars 2001/02 81 2002-03-13 00:00:00 Allmänna motioner om inkomstskatt m.m. 2CB2A324-9DA1-4BFC-A75A-425CB24DC0FB 30 ROLF KENNERYD (c) c Fru talman! För någon vecka sedan fick svenska folket genom ett nyhetsinslag i Rapport kännedom om det som många av oss redan visste, nämligen att det är höginkomsttagare som har tjänat mest på rege- ringens inkomstskattesänkningar under den här man- datperioden. Det innebär att t.ex. den som tjänar 35 000 kr i månaden får en fyra gånger så stor skattesänkning som den som tjänar 13 000 kr. Dessutom är det så att höginkomsttagare inte bara i kronor räknat tjänar mest på skattesänkningen, utan också om man ut- trycker det i procentuell sänkning, vilket är än mer anmärkningsvärt. Det här resultatet står i bjärt kontrast till den reto- rik som regeringspartiet och dess samarbetspartier ägnar sig åt när de säger att man sänker skatterna främst för låginkomsstagare. Det de säger är helt enkelt inte sant! Det vore intressant om Lennart Ax- elsson, Marie Engström och någon miljöpartist, om det nu skulle råka finnas någon sådan tillgänglig, ville kommentera detta. Jag noterade att Marie Engström påpekade att det finns klyftor kvar att åtgärda. Ja, det gör det. Men det är faktiskt så, Marie Engström, att ni har medverkat till att under innevarande mandatperiod öka dessa klyftor på ett sätt som jag just nu har beskrivit. Självklart är det så att om man hanterar skatte- sänkningarna på detta sätt uppstår och förstärks de sociala klyftor som skapats under denna mandatperi- od och som vi i Centerpartiet så starkt kritiserat. Vi har också dragit konkreta slutsatser av de ökade klyftorna och lagt fram förslag om en inkomstskatte- reform som ger mest till dem som bäst behöver och inte till dem som skriker högst. I det system vi har i dag, och som den nuvarande majoriteten har huvudansvaret för, har vi mycket stora marginaleffekter i låga inkomstlägen. Margina- leffekten består av den samlade effekten av högre skatt och minskade bidrag vid en inkomstökning. Av en inkomstökning på 100 kr i dessa inkomstlägen återstår för individen ofta inte mer än 20-30 kr efter ökad skatt och minskade bidrag. Det här ger inte särskilt stor stimulans, fru talman, till att öka sin inkomst genom ett mer kvalificerat arbete, en högre tjänstgöringsgrad eller genom att gå från en bidragsförsörjning till en arbetsförsörjning. I vårt förslag till inkomstskattereform kommer vi till rätta med marginalskatteproblematiken. Genom vår konstruktion gör vi det lönsamt att arbeta. Det är en gammal god och hederlig uppfattning som Center- partiet sedan länge har stått för. Inkomstskatterefor- men motverkar och läker de under de senaste åren starkt ökade sociala och regionala klyftorna i det svenska samhället. Genom avskaffandet av det s.k. grundavdraget i det nuvarande systemet och genom att ersätta det med en statligt finansierad skatterabatt och en förvärvsra- batt ökar vi också successivt den kommunala skatte- basen. Vi får därmed ett långsiktigt och stabilt system för att öka kommunernas inkomster, deras egna in- komster, och gör dem därmed oberoende av statliga bidrag. Det står också i bjärt kontrast till det från alla håll och kanter kritiserade tillfälliga sysselsättningsstöd för kommuner och landsting som nu behandlas i fi- nansutskottet och som så småningom hamnar i denna kammare. Vi ökar alltså framför allt individens men också kommunernas eget självbestämmande och oberoende av staten. Fru talman! Jag ska göra en kort reflexion kring den avdragsrätt för installation av bredband som ju skulle medverka till att sätta fart på utbyggnaden av bredband. Regeringens upplägg av bredbandsutbygg- naden står nu inför sitt misslyckande. Vi har tidigare starkt kritiserat regeringens handhavande av denna fråga, och vi gör det alltjämt, och vi gör det med större tyngd mot bakgrund av det misslyckande som vi nu kan konstatera. Mot denna bakgrund, alltså regeringens misslyckande, ter det sig därmed närmast patetiskt när regeringen och Socialdemokraterna nu gör ett stort nummer av att statsministern tillsammans med Tony Blair ska driva på bredbandsutbyggnaden ute i Europa genom ett gemensamt agerande inom EU:s ram. Trovärdigheten i detta undergrävs totalt om man inte lyckas med denna uppgift i sitt eget hemland. Vad är det som säger att just Göran Persson skulle vara den som kan klara bredbandsutbyggnaden ute i Europa när man i varje fall hitintills så kapitalt och fullständigt har misslyckats med detta i sitt eget hemland? Fru talman! Avslutningsvis yrkar jag bifall till re- servationerna 4 och 27. 0505931201806 N 2010-01-01 00:00:00 151063 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0981/#anf30