<anforande>
<dok_hangar_id>2348376</dok_hangar_id>
<dok_id>GP0981</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:81 Onsdagen den 13 mars</dok_titel>
<dok_rm>2001/02</dok_rm>
<dok_nummer>81</dok_nummer>
<dok_datum>2002-03-13 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Allmänna motioner om inkomstskatt m.m.</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>10EEBB23-6F79-4478-A418-08A3EBEA15E5</anforande_id>
<anforande_nummer>19</anforande_nummer>
<talare>CARL FREDRIK GRAF (m)</talare>
<parti>m</parti>
<anforandetext>Fru talman! Det första av dagens skatteutskotts-
betänkanden handlar om inkomstskatterna i första
hand men också om allmänna riktlinjer för skattepo-
litiken. Vår kanske viktigaste reservation finns natur-
ligtvis under moment 1 som handlar om inriktningen
på politiken. Jag ber på en gång att få yrka bifall till
reservation nr 1 under förslagspunkt nr 1.
Nu råkar det emellertid vara så att motionerna är
väckta i höstas, under den allmänna motionstiden.
Vid samma tidpunkt lade vi också fram vårt förslag i
anslutning till budgetpropositionen. Därför är det
kanske ingen nyhet för kammaren att de allmänna
riktlinjerna som vi har diskuterat tidigare när det
gäller skattepolitiken naturligtvis ligger fast vad gäl-
ler Moderata samlingspartiet. De finns sammanfatta-
de i reservationen. Vi tycker fortfarande att det är lika
angeläget som i höstas att vi får ett skattesystem som
gör att t.ex. låg- och medelinkomsttagare inte ska
vara så oerhört mycket högre beskattade i Sverige än
i andra länder.
Vi behöver ett skattesystem som gynnar och upp-
muntrar till arbete, sparande, utbildning och riskta-
gande i företag. Det är det som reservation 1 handlar
om. Det tar sig bl.a. uttryck i att vi vill öka den skat-
tefria andelen av en inkomst, exempelvis genom höjt
grundavdrag.
Om man tittar på de ensamförsörjande föräldrarna
ser man att vårt förslag har en särskild stor genom-
slagskraft. En ensamstående förälder med en genom-
snittlig inkomst får av egen kraft ett grundavdrag på
40 000 kr. Har man t.ex. två barn så kommer man upp
i en skattefri inkomst på 70 000 kr. Detta gör i kom-
bination med förvärvsavdraget naturligtvis stor skill-
nad och leder till ökade möjligheter att försörja sig
själv och till ett minskat bidragsberoende.
Fru talman! Jag tänkte i fortsättningen ta upp någ-
ra av de enskilda förslag som finns med i betänkan-
det. Det första gäller hushållstjänster. Vi kan konsta-
tera att det fortfarande tyvärr är en sektor med ett
stort inslag av grå eller svart arbetskraft. Trots att
frågan har diskuterats under åtta, kanske snart tio, år
så har det fortfarande inte kommit något genombrott
till stånd. På den här punkten finns en gemensam
borgerlig reservation med ett förslag som skulle kun-
na öppna för möjligheten att göra denna sektor vit.
Det skulle göra det möjligt för människor att köpa
hushållsnära tjänster på ett lagligt och vitt sätt. Jag
beklagar att majoriteten ligger fullständigt still i den
här frågan och varken vill eller kan ta några steg
framåt.
Men detta är inte bara en fråga om att omvandla
svart arbetskraft till vit. Det är faktiskt också en fråga
om att göra det möjligt för människor att räcka till i
sin vardag. Förutom att förslaget leder till fler arbets-
tillfällen leder det till möjligheter för fler människor
att på ett mer rimligt sätt vara tillgängliga på arbets-
marknaden.
I betänkandet finns också en del andra förslag
som illustrerar hur orimligt vårt skattesystem är. Det
förs från tid till annan fram idéer om att vissa yrkes-
kategorier ska ha lägre skatt. Vi har det ju på ett om-
råde, nämligen för utländska experter, som är ett
klassiskt exempel på hur man genom undantagslag-
stiftning kan gynna en viss grupp. Det förs också
fram krav på att vissa yrkesgrupper vid olika tillfällen
ska få lägre skatt. När de ska skatta för de tillfälligt
höga inkomsterna så framstår nämligen skattesystem-
et just så absurt som det faktiskt är.
Vi avvisar den typen av propåer. Vi tycker att det
är bättre med ett enhetligt skattesystem där alla beta-
lar en rimlig skatt under hela sin livscykel.
Det här betänkandet illustrerar även en annan sak,
nämligen att även små förändringar är oerhört tröga
att få igenom i Finansdepartementet. Det finns t.ex.
ett förslag om att man inte ska behöva att bli skatte-
pliktig om man deltar i ett TV-program och arrangö-
ren skickar en färdbiljett för att man ska kunna resa
till studion. Den här detaljen leder till att en del män-
niskor överraskande nog kommer att få betala för-
månsbeskattning för denna färdbiljett. Då hänvisar
utskottsmajoriteten, vilket man också gör när det
gäller förslaget om dubbel bosättning, till utredningen
om ökade levnadsomkostnader. Den presenterades
1999.
I betänkandet står det att remissomgången slutför-
des under våren 2001. Då frågar sig vän av ordning:
Hur kan det komma sig att sådana här förslag blir
liggande i kanslihuset och hos Finansdepartementet
utan att någonting händer?
Majoritetsföreträdaren kan kanske upplysa kam-
maren här i dag om när utredningen om avdrag för
ökade levnadsomkostnader och den remissbehandling
som är slutförd med anledning av denna kommer att
leda till en proposition, så att man kan rätta till många
av de ofullkomligheter som finns i inkomstbeskatt-
ningen, i synnerhet som det inte finns någon kom-
mentar till detta med intervjuresorna i majoritetstex-
ten utan man hänvisar bara till den här punkten.
I motionen finns det också en enig skrivning kring
beskattningssituationen i Öresundsregionen. Utskottet
har också haft en hearing i frågan, och det pågår up-
penbarligen en del arbete inom både Finansdeparte-
ment och Utrikesdepartementet på den här punkten.
Men jag vill likväl framhålla att jag tycker att det är
angeläget att det här arbetet fortskrider i en sådan takt
att integrationen i Öresundsområdet verkligen kan
komma till stånd och att det inte reses hinder föran-
ledda av bl.a. skattelagstiftningens regler.
Vidare har vi ett antal reservationer på olika om-
råden. Jag vill avslutningsvis ta upp ett område där
det finns ett mycket bra förslag som på ett konkret
och snabbt sätt skulle kunna leda till förbättringar.
Det gäller skattereglerna för uthyrning av privat-
bostad. I dag är det känt att det på många orter, inte
minst i de orter där det finns högskolor och universi-
tet, råder stor bostadsbrist för studenter. Ett sätt att
komma till rätta med detta är att göra det mer attrak-
tivt för privatpersoner att upplåta sina privatbostäder
för uthyrning till bl.a. studenter.
Vi föreslår därför att man ska få möjlighet att öka
den skattefria delen för den här typen av hyresintäk-
ter. Det leder dels till ett ökat utbud att uthyrnings-
objekt, dels också till att man även på denna punkt
kan göra en del tjänster vita som måhända tidigare
har varit svarta. Även på den här punkten avvisar
tyvärr utskottsmajoriteten förslaget och hänvisar till
att det leder till gränsdragnings- och kontrollproblem.
Att det kan leda till gränsdragnings- och kontroll-
problem kan man ju hävda nästan på alla punkter
inom skattelagstiftningen. Det hade varit önskvärt om
utskottsmajoriteten hade haft en lite mer öppen attityd
till förslaget om att öka den skattefria andelen av de
inkomster som man får av att hyra ut sin privatbostad.
Inte minst hade många studenter runtom i landet haft
glädje av detta för att praktiskt kunna lösa sina bo-
stadsproblem.
</anforandetext>
<intressent_id>0505599928316</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>151052</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0981/#anf19</protokoll_url_www>
</anforande>
