<anforande>
<dok_hangar_id>2348374</dok_hangar_id>
<dok_id>GP0979</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:79 Fredagen den 8 mars</dok_titel>
<dok_rm>2001/02</dok_rm>
<dok_nummer>79</dok_nummer>
<dok_datum>2002-03-08 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på interpellation 2001/02:237 om de ungas skuldsättning</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>5B3CEE59-9363-466F-BEB6-9E0142AD9F23</anforande_id>
<anforande_nummer>43</anforande_nummer>
<talare>MARIE ENGSTRÖM (v)</talare>
<parti>v</parti>
<anforandetext>Fru talman! Jag får tacka för svaret.
Jag vill teckna lite bakgrund. Det är i dag alltfler
unga människor i dag som hamnar i kronofogdemyn-
digheternas register. I åldersgruppen 18-25 år är det
så många som 6 %, och det är alldeles för många. Det
största problemet är kanske att det är i just dessa
åldersgrupper som ökningen sker snabbast. Det får
man väl ta som en varningssignal.
Vad är det då för skulder som ungdomarna har?
Ja, jag tror att det är mobiltelefonräkningar som top-
par skulderna. Men det handlar också om kostnader
för medicin, läkarvård och försäkringar. Även skatter
är ganska väl representerade, alltså skulder till staten.
Det finns även andra skulder till staten som också
ligger ganska högt på den här skalan.
Som många vet kan en betalningsförsummelse
många gånger rendera i en personlig katastrof. Just
för unga människor som befinner sig i ett sådant
skede i livet att de vill skaffa lägenhet, köpa möbler,
skaffa ett telefonabonnemang osv. kan detta faktiskt
få väldigt allvarliga konsekvenser.
När det gäller inbetalning av restskatt har ord-
ningen tidigare varit att det har varit arbetsgivarens
skyldighet att betala in restskatt för den anställde.
Därmed har inte den typen av problem som vi har i
dag funnits tidigare, men vi har faktiskt tillskapat ett
nytt problem.
Finansministern säger i svaret att det handlar om
så låga belopp, men det vet jag inte riktigt om jag kan
hålla med om. Det får vi kontrollera. Men vi kan ändå
vara överens om att det är ett problem i dag som vi
inte har haft tidigare. Så är det onekligen.
Sekretesslagstiftningen ändrades den 1 oktober
förra året. I beslutet ligger naturligtvis att vi ska följa
upp vad lagstiftningen har givit vid handen. Vi vet
redan nu att flera s.k. småskulder har rensats bort från
registren hos kronofogdemyndigheterna. Men jag
tycker nog personligen att man kunde ha gått ett litet
steg längre. Om det skulle dyka upp ytterligare en
liten skuld inom en tvåårsperiod, finns man ju åter-
igen med i registren och är därmed också exponerad
för kreditupplysningsföretagen.
Svaret på min interpellation går i stort sett ut på
att vi ska följa utvecklingen efter förändringen i sek-
retesslagstiftningen. Jag skulle sammanfattningsvis
vilja säga att jag tycker att situationen är ganska all-
varlig nu. Den tendens vi ser gör att vi kanske skulle
behöva ta i lite mer kraftfullt än att bara hänvisa till
att vi ska utvärdera en förändrad lagstiftning.
</anforandetext>
<intressent_id>0906336297511</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>150947</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0979/#anf43</protokoll_url_www>
</anforande>
