2348373 GP0978 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:78 Torsdagen den 7 mars 2001/02 78 2002-03-07 00:00:00 Författningsfrågor, m.m. 6E30E503-4592-4D62-BC4B-05CE272F5C7D 4 ÅSA TORSTENSSON (c) c Herr talman! Dagens betänkande om författnings- frågor berör lite olyckligt frågor som kommer upp senare och som kanske också har behandlats tidigare. Framför allt är det frågor som senare kommer upp i ett mer samlat sammanhang med anledning av demo- kratipropositionen som också behandlas nu. De kommer kanske då att hanteras mer rättvist än vad en del av dessa frågor görs i detta betänkande. Herr talman! I dag har vi att behandla betänkandet Författningsfrågor m.m. När vi i denna kammare utifrån konstitutionsutskottets betänkanden ofta dis- kuterar demokrati, demokratiskt arbete och demokra- tisk utveckling handlar det naturligtvis också om våra grundlagar och om var, hur och av vem beslut ska fattas. För min del tror jag att en förnyad och förstärkt demokrati handlar om att få alla människor delaktiga och ansvariga för gemensamma angelägenheter och för vårt gemensamma samhällsbygge. Vägen dit ligger i att skapa utrymme för gemensamma ageran- den med utgångspunkt från just medborgarna. Centerpartiet har förslag som innebär en mycket radikal decentralisering av samhällets beslutsstruktu- rer, från stat till region, från region till kommun och från kommun till människor enskilt eller i samverkan. I svensk grundlag står att läsa att makten utgår från folket. Med Centerpartiets synsätt innebär det att makten bör byggas underifrån och delegeras från folket till de olika politiska representanterna med en mer dynamisk växelverkan än vad som sker i dag. Den decentraliseringspolitik som vi förespråkar byg- ger på tanken om ett starkt självbestämmande på varje samhällsnivå. Sverige av i dag kan bäst beskrivas som en för- hållandevis hårt centraliserad enhetsstat, vilket inne- bär att landet huvudsakligen styrs utifrån riksdagens och regeringens centralt fattade beslut. Sveriges kommuner har inte så stort utrymme att påverka, trots att kommunpolitikerna bäst borde känna till sina invånares behov och önskemål. Motpolen till detta system kan tyckas vara den federala staten, där det är noga reglerat vad centralmakten får göra. Den decentraliserade eller regionaliserade staten kan beskrivas som ett mellanting mellan den decent- raliserade och den federala staten, som ger ett stort utrymme för lokala organ att skapa formerna för välfärdens tjänster. Staten har här fortfarande en för- hållandevis starkt styrande lagstiftning, och målen med verksamheten är gemensamma över hela landet. Sverige har tidvis bedrivit den här typen av målstyrd politik. Men vi tycker oss nu kunna se en återgång till en mer tydlig central detaljstyrning av den kommu- nala verksamheten. Herr talman! Den viktigaste uppgiften är nu att se över den vertikala maktdelningen mellan stat och kommun, mellan kommun och enskilda. Utgångs- punkten för detta måste vara idén om det kommunala självstyret, att makten i huvudsak utövas lokalt nära medborgarna samt också hur det lokala inflytandet ska skyddas. Herr talman! Utvecklingen borde enligt våra ut- gångspunkter gå mot att Sverige alltmer kommer att bestå av förhållandevis självständiga regioner. Sveri- ge kan successivt bli en mer regionaliserad stat ge- nom att makt flyttas medvetet och konsekvent från riksdagen till regionala nivåer såväl i fråga om be- slutskompetens som makten över resurserna. Utgångspunkten bör vara att öka människors självbestämmande. En naturlig uppgift blir därför att åstadkomma en förnuftig vertikal maktdelning där högre administrativa nivåer förhindras att detaljstyra och göra ingrepp i det lokala självstyret. Eftersom makten enligt vår mening inte ska byggas centralt och delegeras nedåt, vill vi formulera en princip om dele- gation underifrån. Regioner och staten ska endast fatta sådana beslut som inte kan hanteras på kommu- nal nivå. Ett sådant synsätt innebär också att de lokala och regionala beslutsnivåerna bör ha större möjlighet att stärka självstyret. Ytterst bör man tänka sig att all makt som riksdagen utövar går att härleda ur de fri- villiga gemenskapernas vilja att avstå makt till, i tur och ordning, kommuner, regioner och riksdag. En fördjupning av den folkstyrda demokratin är nödvän- dig för att öka legitimiteten i det demokratiska styrel- seskicket. Inom Centerpartiet pågår också en diskussion som bygger på hur olika modeller för delegation under- ifrån skulle kunna utformas för olika beslutsnivåer. En möjlighet är att införa ett system i riksdagen, där det också finns representation från kommunerna och regionerna. Det behövs därför en bred diskussion om hur en grundlag som utgår från att all makt ska kom- ma underifrån ska utformas. Med syftet att stärka det regionala och lokala självbestämmandet måste det utredas var, på vilken nivå i samhällsstrukturen be- slutsfattandet, makten och ansvaret ska ligga. Därför är det viktigt att vi har en bred översyn av våra grundlagar. Jag ställer mig därmed bakom och yrkar bifall till både reservationerna 1 och 2. Helt naturligt arbetar Centerpartiet också för att den regionala nivån med direktvalda regionfullmäkti- ge ska bekräftas i grundlag, men jag avstår från att yrka bifall till denna reservation i det här betänkan- det. Herr talman! Centerpartiet har länge krävt en rättspolitisk utredning som bör se över formerna för lagprövning i Sverige och hur dessa kan stärkas, t.ex. genom att ta bort uppenbarhetsrekvisitet eller genom att stärka Lagrådets ställning. Detta har riksdagen redan fattat beslut om enligt Centerpartiets linje och också beställt en sådan utredning av regeringen. Vi förväntar oss att detta utredningsarbete snarast inleds. När det gäller debatten om att stärka medborgar- nas demokratiska redskap finns det förslag i det här betänkandet som berör detta konkret genom frågorna om både rösträttsålder och renodlade personval. Men då detta hanterats i andra betänkanden, både tidigare och efter detta betänkande, gör jag inget annat än bekräftar att jag naturligtvis står bakom dessa reser- vationer och övriga reservationer där Centerpartiet finns med. Jag yrkar bifall bara till reservationerna 1 och 2. 0183788551910 N 2010-01-01 00:00:00 150706 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0978/#anf4