2348373 GP0978 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:78 Torsdagen den 7 mars 2001/02 78 2002-03-07 00:00:00 Vissa frågor rörande ärvdabalken och namnlagen 3E525744-5A2C-4F83-9CA0-5EEE06F5BB47 185 NIKOS PAPADOPOULOS (s) s Fru talman! I betänkande LU:14 behandlas frågor som berör ärvdabalken och namnlagen. Jag vill börja med att yrka avslag på samtliga reservationer. Allmänna arvsfonden tillkom 1928 i samband med att kusiner och avlägsnare släktingar uteslöts från arvsrätt. Utgångspunkten för den allmänna arvs- rätten blev att kvarlåtenskap som inflyter till det all- männa på grund av att arvsberättigade släktingar saknas skulle tillfalla en fond, den allmänna arvsfon- den. De medel som tillförs arvsfonden ingår inte i den statliga budgeten utan förvaltas av Kammarkollegiet. Fonden har enligt lagen om Allmänna arvsfonden till ändamål att främja verksamhet av ideell karaktär till förmån för barn, ungdomar och människor som har funktionshinder. Stöd ska ges till nyskapande och utvecklande verksamheter. Det är riktigt som Berit Adolfsson säger att stödet inte går till enskilda perso- ner. Regeringen eller Arvsfondsdelegationen beslutar om medel ur fonden. Utskottet stöder Allmänna arvs- fondens verksamhet. Utskottet finner inte någon an- ledning att pengarna ska gå till staten. När det gäller yrkandena i motion L335 vill ut- skottet erinra om att riksdagen år 1990 och 1992 avslagit motionsyrkanden om att medel borde återfö- ras till primära kommuner. Inga nya omständigheter har framkommit för att utskottet ska ändra sin inställ- ning. Fru talman! Jag yrkar avslag på reservation 1. Arvsrätt för kusiner avskaffades 1928. Frågan om att utsträcka arvsrätten till kusiner har behandlats av utskottet vid flera tillfällen tidigare och senast förra våren i betänkande LU:14. Utskottet ifrågasatte be- hovet av ändrad lagstiftning. Det finns inget underlag för att ändra lagstiftningen. Fru talman! Jag yrkar avslag på reservation 2. Vad beträffar laglotten vill jag säga att när riksda- gen beslutade om arvsregler 1987 ansåg utskottet att laglotten ska fylla två syften. Det första är att bevara en del av den avlidnes kvarlåtenskap åt dennes när- maste släktingar. Det andra är att skapa rättvisa mel- lan bröstarvingarna inbördes för att förhindra att arvlåtaren genom testamente i alltför hög grad gynnar någon eller några av dem på de övrigas bekostnad. Laglotten spelar en viktig roll för bröstarvingarna och särskilt för särkullbarn. Utskottet menar att laglotten är djupt förankrad i det allmänna rättsmedvetandet i alla nordiska länder. Fru talman! På grund av vad som anförts yrkar jag avslag på reservation 3. 0899701619804 N 2010-01-01 00:00:00 150887 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0978/#anf185