2348373 GP0978 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:78 Torsdagen den 7 mars 2001/02 78 2002-03-07 00:00:00 Författningsfrågor, m.m. F8D576C9-F062-4C6E-9EAE-A1B3376DC3D1 13 PER LAGER (mp) mp Herr talman! Miljöpartiet anser att alla som bor och verkar i Sverige bör ges rösträtt på nationell, regional och kommunal nivå. Detta ska förstås om- fatta även rösträtt i folkomröstningar. Vi anser att det saknas saklig grund för att som i dag ha särskilda rösträttsregler för invandrare från länder utanför EU-länderna, Norge och Island. Vi ser inte heller någon grund för att inte ge alla i Sverige folkbokförda personer samma rösträtt som svenska medborgare. Det avgörande kriteriet bör vara att individen är folkbokförd, inte hur länge personen har vistats i Sverige. Det här är också något som Kom- mittén om medborgarskapskrav kom fram till. Kom- mittén föreslog att man skulle slopa treårskravet vid kommunalval. Den som bor i en kommun berörs av kommunala angelägenheter oavsett medborgarskap och bosätt- ningens längd. Det viktiga är att kunna engagera de människor som bor i området. En annan fråga i betänkandet som Miljöpartiet har varit med och skrivit en reservation om gäller sänk- ning av rösträttsåldern. Vi tror att en sänkning kom- mer att stärka demokratin och att man på så sätt kan ta till vara ungas engagemang och intressen. Vi har, som ni vet, tidigare gjort sänkningar av rösträttsål- dern: 1969 sänktes den från 21 till 20 år, och 1974 till 18 år. Det har nu gått lång tid sedan dess, snart 30 år. Vi anser att utvecklingen har gått åt ett sådant håll att möjligheten att som 16-åring fullt ut delta med röst- rätt borde accepteras. Om man inte väljer att ha 16 år som rösträttsålder måste man ändå komma till rätta med det problem vi har med dagens 18-årsgräns, nämligen att nästan hälften av 18-åringarna inte har fyllt 18 år den 15 september, när det är val. Det innebär att de får vänta ett antal år innan de får rösta. Medelåldern för första- gångsväljare ligger i realiteten omkring 20 år, tror jag. Om man inte vill sänka rösträttsåldern till 16 år kan man åtminstone ändrar den till det kalenderår man fyller 18 år. Det finns en del motioner från olika partier om rösträtt vid 16 års ålder, men jag är ensam om reser- vationen. Det är däremot flera som står bakom reser- vationen om det kalenderår då man fyller 18. Jag vill ändå markera behovet av en sänkning av rösträttsål- dern. Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation 6. Frågan om småpartispärren har tagits upp av bl.a. Ingvar Svensson och Helena Bargholtz. Jag delar uppfattningen att 4 % inte är den rätta nivån för riks- dagen. Det finns olika metoder: Antingen kan man t.ex. sänka spärren till 3 %, om man tycker att det är bättre, eller man kan använda någon form av intrapp- ningsskala. Detta bör ske för att göra riksdagen mer livaktig och för att ta till vara så många synpunkter och intressen som möjligt i vårt samhälle. Denna fråga är förresten inte så farlig, herr talman. Den är ju en utredningsfråga. Vi begär att man ska utreda den här frågan. När det gäller successionsordningens bestämmel- ser om giftermål vill jag peka på vad jag ser som några särskilt stötande inslag i den grundlagen. Det handlar om religionsfriheten och giftermålsbestäm- melserna. Vi har avgivit en gemensam reservation med Folkpartiet som handlar om att vi inte vill ha kvar bestämmelserna om att både statschefen och regeringen kan lägga sig i giftermålet. Dessa be- stämmelser är stötande, som jag sade, och de bör givetvis inte finnas med i en modern lagstiftning. Huvudfrågan är trots allt monarkins fortlevnad. Det är väl känt sedan tidigare att Miljöpartiet - inte hela partiet, men väl många av oss i partiet - har inställningen att monarkin ska fasas ut. Den hör inte hemma i en modern demokrati. Det är över 190 år sedan det utsågs en släkt inom vilken man ska produ- cera nya statschefer för landet Sverige. Vi som har skrivit den här motionen har uppfattningen att detta strider mot de mest grundläggande principerna för en demokrati. Ärftlig monarki är en kvarleva för det fördemok- ratiska samhället, menar vi. På samma sätt som vi har avvecklat andra fördemokratiska funktioner, traditio- ner och regelverk som inte är förenliga med grund- läggande demokratiska principer bör även den ärftliga monarkin avvecklas. Det är just genom att avveckla sådant som bryter mot demokratins principer som vi har tagit steget från det fördemokratiska samhället till dagens system. Den som försvarar den ärftliga monarkin försvarar således att ämbeten genom lagstiftning ska kunna gå i arv. I det perspektivet motsätter vi oss också hela idén att barn ska utses till uppdrag i sin moders livmoder och att deras uppväxt därefter ska präglas av det. Det är oacceptabelt för en rättsstat att tvinga barn att bli offentliga personer utan möjlighet att ha en egen uppfattning och ett eget privatliv. Herr talman! Hur trevlig man än kan tycka att monarkin är, och hur trevliga man kan tycka att kung, drottning, prinsar och prinsessor än är, är ärftlig mo- narki något främmande för de mest grundläggande demokratiska principerna. Ofta framhålls att republik skulle ha en mängd nackdelar. Det brukar framföras att ett fritt, demokra- tiskt val av statschef kan splittra folk. Det synsättet bottnar i något slags förakt för demokrati och folksty- re, menar jag. Det borde vara främmande för de poli- tiska partierna. Ett vanligt argument är också att kungen och drottningen bidrar till att öka intresset för svenskt näringsliv genom att monarken fungerar som ett varumärke för Sverige. Det måste starkt ifrågasät- tas om det verkligen är rimligt att en ätt, tillsatt för snart 200 år sedan, på detta sätt ska ha i uppgift att producera varumärken som ska användas för försälj- ning av t.ex. Volvobilar, JAS-plan eller mobiltelefo- ner. Man måste fråga sig om dessa argument för mo- narki överensstämmer med barns rätt till integritet. Jag anser alltså att den ärftliga monarkin ska av- vecklas i samband med att den nuvarande statschefen uppnår traditionell pensionsålder, dvs. 65 år. Detta är en idé som några av oss i Miljöpartiet, men det inne- bär inte att vi motsätter oss den utredning som Mats Einarsson talade om tidigare och som vi behöver när det gäller frågan om monarki respektive republik. Vi behöver en genomgripande diskussion om den här frågan. Därför behöver den utredas, och vi behöver se alla alternativ som finns. Det behöver t.ex. inte vara en president som är statschef - det kan vara en tal- man. Det finns många olika alternativ som man skulle kunna diskutera. Det viktiga är ju att vår demokrati får rätt företrädare på principiellt riktiga grunder. Herr talman! Jag kommer då till frågan om entle- digande av regering efter riksdagsval. Det är en mo- tion som inte Miljöpartiet har lagt fram den här gång- en, men väl tidigare år. Jag instämmer då med Cen- terpartiet i hur viktigt det är att regeringen borde ha en formell skyldighet att avgå efter ett val. Regerings- formen borde ändras så att statsministern efter valet måste avgå och talmannen söka efter ny regeringsbil- dare. Det hindrar givetvis inte att det blir samma statsminister, men en allsidig prövning bör alltid ske. I övrigt finns det en fråga som handlar om EMU och demokratin. Där instämmer både Vänsterpartiet och Miljöpartiet med Bengt-Ola Ryttars motion. Tiden är ute nu, ser jag, så jag lämnar med varm hand över det ärendet till just Bengt-Ola Ryttar. 075043103804 N 2010-01-01 00:00:00 150715 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0978/#anf13