<anforande>
<dok_hangar_id>2348372</dok_hangar_id>
<dok_id>GP0977</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:77 Onsdagen den 6 mars</dok_titel>
<dok_rm>2001/02</dok_rm>
<dok_nummer>77</dok_nummer>
<dok_datum>2002-03-06 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Ändrad ordning för utdömande av vite enligt miljöbalken m.m.</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>D671159E-759C-4D17-8915-CEB94812DDC5</anforande_id>
<anforande_nummer>99</anforande_nummer>
<talare>MARIA WETTERSTRAND (mp)</talare>
<parti>mp</parti>
<anforandetext>Fru talman! Vi i Miljöpartiet är lite bekymrade
över läget vad gäller miljölagstiftningen, inte så jätte-
bekymrade som en del andra när det gäller just att
miljölagstiftningen skulle vara ett hinder. Syftet med
miljölagstiftningen är att den ska vara ett hinder, att
det inte ska vara någon negativ miljöpåverkan. Det är
själva det grundläggande i miljöbalken. Miljön ska
skyddas. Det ska inte vara någon negativ miljöpåver-
kan. Därför ställs det också hårda krav på kontroll av
allt som kan tänkas ha någon form av negativ mil-
jöpåverkan, så att man i processerna kan se till att
undvika detta och kompensera för de problem som
kan tänkas uppstå.
När det gäller straff för miljöbrott är vi också lite
bekymrade. Vi tycker inte heller där att det riktigt
fungerar som det ska i dag. I Enköpingsmålet t.ex.
tycker vi att det är väldigt underligt att man blev
frikänd. Vi menar bestämt att om man anser att lagen
är fel ska man som en kommunalt vald nämnd kräva
en ändring av lagstiftningen snarare än att välja att
bryta mot den lagstiftningen. Visst kan vi i Miljöpar-
tiet i vissa sammanhang acceptera att det förekommer
civil olydnad men knappast ifrån en kommunal
nämnds håll. Civil olydnad bygger just på principen
att man ska vara beredd att ta sitt straff för de brott
man begår.
Vi tycker att det är bra att man har tillsatt en mil-
jöbalkskommitté. Vi kan se i betänkandet att förvänt-
ningarna på den här kommittén är väldigt höga. Man
ska hinna med väldigt många olika översyner. Vi
hoppas att det kommer att bli så. Jag kommer själv att
försöka föra detta vidare, eftersom jag sitter som
ledamot i denna kommitté.
Hårdare straff brukar vara moderat retorik, men
inte när det handlar om miljöområdet och miljöbovar.
Det kan vara så att brott mot framtiden och komman-
de generationer kan vara betydligt svårare att se, att
se själva kopplingen till brottsoffren i de samman-
hangen än vad det är i andra sammanhang. Dessutom
är det faktum att brottslingarna i de här fallen ofta ser
annorlunda ut än när det gäller t.ex. våldsbrott. Vi i
Miljöpartiet ser kopplingen till brottsoffren. Vi anser
att det är ett allvarligt brott att skapa problem även för
framtiden. Det är allvarligt. Straffen för vissa av de
miljöbrott som förekommer behöver skärpas.
Vi har ändå bara ett par reservationer - vi har en
reservation och ett särskilt yttrande i just detta avse-
ende - därför att vi har höga förväntningar på Miljö-
balkskommittén. Det finns vissa saker som vi anser
man skulle kunna göra redan nu, och där har vi för-
slag. En sak handlar t.ex. om miljödomstolarnas
sammansättning. Det är ett faktum att miljön inte är
företrädd som annan part i domstolssammanhang.
Domstolens ansvar i de här fallen är att se till att
miljöfrågorna blir ordentligt utredda vid exempelvis
tillståndsprövningar. Trots det är det endast en av fyra
eller en av fem av dem som fattar beslut i de här
ärendena är miljöexpert, alltså miljöråd. Vi tycker att
det är fel och menar att den fördelningen mellan ju-
rister och miljöråd i Miljööverdomstolen behöver
ändras så att miljöståndpunkten stärks. Miljöråden
skulle utgöra åtminstone hälften av dem som fattar
besluten i Miljööverdomstolen. Vi tycker att det är
viktigt att miljöråd alltid deltar när det gäller frågor
om prövningstillstånd. Detta tar vi upp i vår reserva-
tion, det är reservation 15.
Det är också viktigt att alla de jurister som finns i
Miljööverdomstolen har genomgått grundläggande
utbildning i ekologi, miljövård och miljökemi. Kun-
skaper på de här områdena är nödvändiga för att man
ska kunna ta ställning och fatta beslut på ett sätt som
verkligen tar hänsyn till miljön i enlighet med syftet i
miljöbalken.
Vi har ett särskilt yttrande som handlar om in-
frastrukturprojekt. Som vi ser det finns det i dag pro-
blem med hanteringen av både små- och storskaliga
infrastrukturprojekt. Vi tycker att det är viktigt att
man bedömer de samlade konsekvenserna för miljön
vid infrastrukturprojekt. Där finns brister i dag, ex-
empelvis när det gäller effekterna av ökat trafikarbe-
te. Det är också så att miljöfrågorna ofta kommer in i
ett ganska sent skede i processen. Därför kan det vara
svårt att hävda miljöns intressen när väldigt mycket
annat redan är bestämt.
Vi tycker därför att det är fullt rimligt att större in-
frastrukturprojekt behöver tillståndsprövas. Man ska
då bedöma dessa ur ett helhetsperspektiv såväl som i
enstaka delar som påverkar eller riskerar att påverka
miljön.
Vi stöder också Vänsterpartiets synpunkt när det
gäller skärpta krav på nollalternativ, alltså att det
måste ställas hårda krav på vad de här nollalternati-
ven verkligen ska innehålla och hur de ska genomfö-
ras.
</anforandetext>
<intressent_id>031414803913</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>150530</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0977/#anf99</protokoll_url_www>
</anforande>
