2348372 GP0977 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:77 Onsdagen den 6 mars 2001/02 77 2002-03-06 00:00:00 Ändrad ordning för utdömande av vite enligt miljöbalken m.m. BC0510B0-9756-40DC-A86C-F100E241BAFF 96 ESTER LINDSTEDT- STAAF (kd) kd Fru talman! Jag yrkar först bifall till reservation 17. Substansen i den proposition, 2001/02:65, som ligger till grund för detta betänkande är förslaget att talan om utdömande av vite fortsättningsvis ska ske enligt bestämmelserna i förvaltningsprocesslagen i stället för som nu enligt bestämmelserna i rättegångs- balken när det gäller vite enligt miljöbalken. Försla- get överensstämmer med Miljöbalkskommitténs för- slag. Att vitesmål handläggs enligt förvaltningspro- cesslagen medför att förfarandet kan vara skriftligt. Det resulterar, som vi förstår, i snabbare handlägg- ning till lägre kostnad. Och det tycker vi kristdemo- krater är bra. Inte heller Lagrådet invänder mot en förenklad handläggning av vitesmål. Däremot har Lagrådet invändningar mot den metod som regeringen väljer. Lagrådet menar att frågan om förenklad handläggning av vitesmål inte bara bör isoleras till ett lagområde utan bör gälla allmänt på rättsområden där frågor om utdömande av viten anförtrotts allmän domstol. Lag- rådet menar att lösning inte bör sökas separat för Miljöbalkens del utan att en samlad lösning bör sökas för olika rättsområden. Bedömningsunderlaget blir då bredare. Regeringens förslag innebär också enligt Lagrådet att prejudicerande avgöranden av frågor om hur för- valtningsprocesslagens procedurregler ska tillämpas kan komma att avgöras av såväl Regeringsrätten som Högsta domstolen. Regeringen löser det med att an- passa sitt förslag så att endast miljödomstolarna och Miljöverdomstolen ska tillämpa förvaltningsprocess- lagens bestämmelser i nu aktuella mål. Regeringen menar att miljödomstolarna redan i dag tillämpar förvaltningsprocesslagens bestämmelser i överklaga- de mål och ärenden och att detta hittills inte inneburit några påtagliga hinder för en effektiv rättsordning. Vi kristdemokrater har svårt att överblicka följ- derna av förslaget. Vi tycker att det är olyckligt om revideringen av miljöbalken börjar med en dålig ändring som kanske snart ger nytt revisionsbehov. Men vi motsätter oss inte att handläggningen görs enklare. Om miljödomstolen ogillar eller avvisar en fram- ställan från myndighet eller kommun om utdömande av vite har motparten i dag rätt till ersättning av all- männa medel för bl.a. sina ombudskostnader om kostnaderna varit skäligen motiverade för att denne skulle kunna ta till vara sin rätt. Förvaltningsprocesslagen, liksom viteslagen, in- nehåller inte någon bestämmelse om rättegångskost- nader. Regeringen menar t.o.m. att det inte framstår som motiverat att den enskilde i mål av denna karak- tär ska kunna få sina rättegångskostnader ersatta av det allmänna utan att själv riskera ansvar för motpar- tens kostnad. Regeringen menar också att den enskil- de kan tåla den kostnaden, eftersom handläggning utan huvudförhandling är billigare än vid nuvarande ordning. Vi anser att detta betydligt försvagar den enskil- des rättsställning vid vitesmål. Sådana mål kan ofta vara komplicerade och gälla stora belopp, även utan huvudförhandling. Målen kan också innehålla princi- piella frågor. Det kan vara svårt för den enskilde att utan sakkunnigt biträde lägga fram sin sak. Den ut- redningsskyldighet som enligt förvaltningsprocessla- gen åligger den dömande instansen uppväger inte alltid detta behov. Vi kristdemokrater anser bestämt att den enskilde även fortsättningsvis måste ha en rätt att erhålla er- sättning av allmänna medel för rättegångskostnader genom en uttrycklig bestämmelse i miljöbalken om en sådan rätt. Det är direkt anstötligt att den enskilde ska behöva betala för att hävda sin rätt när myndig- hetens begäran om utdömande av vite inte gillas. Vi är också besvikna över att propositionen inte på någon punkt belyser allmänhetens situation. Alla kan vi faktiskt plötsligt befinna oss i en situation där vi inte känner till att miljö- och hälsoskyddsnämnden ska underrättas eller att tillstånd behövs för en åtgärd eller en verksamhet. När den nuvarande Miljöbalkskommittén tillsattes gav direktiven oss uppfattningen att kommittén inom ett år skulle presentera förslag till nödiga ändringar. Vi tänkte oss förslag om de mest omtalade negativa effekterna av miljöbalken. Men kommittén insåg väl omgående omfattningen av sitt uppdrag och fann den här ordningen förnuftig, att man först kommer med en liten ändring och att man ska komma med en stör- re ändring om ett år. Och om ytterligare ett år kanske det kommer ett förslag med ett slutligt ställningsta- gande. Kristdemokraterna kritiserade att arbetet med miljöbalken forcerades så att miljöbalken inte blev tillräckligt genomarbetad. Bristerna visade sig omgå- ende när miljöbalken trädde i kraft. Lagstiftning sak- nades ju inte innan. Redan innan det första miljöbalk- såret gått till ända tillsattes Miljöbalkskommittén för översyn av miljöbalken. Vi förväntar oss att man i det fortsatta arbetet tar hänsyn till situationen för småföretagare. Proceduren vid tillståndsansökan och miljökonsekvensbeskriv- ningar har blivit så invecklad att det kan vara omöj- ligt för ett mindre företag att klara det på egen hand. Externa konsulter måste anlitas i allt högre grad, vilket dessutom i sin tur minskar företagens delaktig- het i miljöarbetet. Det minskar också insikten i miljö- frågor för den sökande parten. Just insikten är grund- läggande för ett miljöriktigt beteende. Och det måste ju vara miljöbalkens yttersta avsikt. Över huvud taget bör andan vara att det råder di- alog mellan myndigheterna och medborgarna. Sank- tion ska föregås av dialog med den det gäller. Det övergripande måste vara förståelse för miljö- balken och därmed acceptans och miljöriktigt beteen- de. Gränserna mellan tillstånds- och anmälnings- pliktiga verksamheter har ändrats. På grund av okun- skap kan många företagare, och även privatpersoner, få betala miljösanktionsavgifter - ofta av betydande storlek för den drabbade. Utöver det ska de också åtalsanmälas för miljöbrott, trots att brott mot miljön helt klart inte har inträffat. Därför har en del mil- jönämnder inte gjort någon anmälan, varpå ledamö- terna i sin tur åtalats, bl.a. i Enköping. Enköpingsle- damöterna försvarades av en känd miljöjurist som vann målet, så de blev frikända. Att just denne jurist vann detta måste med andra ord vara en fingervisning om att miljöbalken har konstruktionsbrister. Den här juristen har jagat verk- liga miljöbovar och också vunnit sådana mål. Rege- ringen har redan i något sammanhang haft medarbeta- ren till denne jurist som rådgivare. Det tycker jag att regeringen kan fortsätta med. Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 17. 0558392779801 N 2010-01-01 00:00:00 150527 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0977/#anf96