2348372 GP0977 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:77 Onsdagen den 6 mars 2001/02 77 2002-03-06 00:00:00 (forts. från 9 §) Trädgårdsnäring, m.m. (forts. MJU17) E2F7D234-9B31-4F39-B4AB-2FA8B7B11E08 199 CAROLINE HAGSTRÖM (kd) kd Fru talman! I dagens betänkande finns det två re- servationer som bl.a. vi kristdemokrater står bakom. Den första reservationen tar upp trädgårdsnäring- ens konkurrensförutsättningar och frågan om näring- ens energibeskattning, vilket i sig kan låta ganska tråkigt och tekniskt. Det är förvisso tekniskt, men i praktiken handlar det om ifall vi även fortsättningsvis ska kunna äta inhemskt producerade tomater och andra grönsaker. Och något missvisande kan det synas som att växthusodlingen medges en betydande skattenedsätt- ning på bränsle för uppvärmning. Man ska då vara klar över att de svenska skattenivåerna både på ener- giskatt och på koldioxidskatt tillhör de högsta i Euro- pa. Svenska växthusodlare erlägger i dag individuellt beräknade koldioxidskatter beroende på omsättning och energiförbrukning enligt den s.k. 0,8- procentsregeln. Detta innebär att skatten på t.ex. eld- ningsolja 1 kan variera mellan 210 och 535 kr per kubikmeter. En jämförelse med den danska växthusodlingen, som är en av de främsta konkurrenterna på den svenska marknaden, visar att man där erlägger en generell skatt på endast 10 kr per kubikmeter. Det är självklart att detta innebär betydande skillnader i konkurrensförutsättningar, särskilt som energi är en av de större kostnadsposterna i växthusodlingen. Det svenska skattenedsättningssystemet för växt- husodlingen innebär också att interna konkurrensef- fekter skapas mellan svenska företag. Riksdagen har tidigare beslutat att Sverige ska tillämpa gemenska- pens mineraloljedirektiv med en minimiskatt för koldioxidutsläpp som där fastställts till 16 kr per kubikmeter. Det är uppenbart av vad jag tidigare anfört att detta direktiv inte tillämpas i Danmark och inte heller i de flesta andra EU-länder. Systemet innebär också för den svenska växthu- sodlingen att företag med oljeuppvärmning beskattas väsentligt högre än företag som råkar ligga i natur- gasnätets sträckning. Företag som eldar med naturgas kan därmed utnyttja den fulla skattenedsättningsef- fekten av 0,8-procentsregeln, vilket oljeanvändande företag alltså inte kan. Konkret innebär detta att ett växthusföretag med oljeuppvärmning erlägger unge- fär dubbelt så mycket koldioxidskatt som ett företag med naturgasuppvärmning. Då de senare dessutom har förutsättningar att utnyttja koldioxiden i avgaser- na för gödsling i växthus har dessa ytterligare kost- nadsfördelar. Det måste också vara fel att basera en beskattning på företagens omsättning, vilket sker i dag. Ett före- tag med höga ingångsvärden i produktion, t.ex. för plantmaterial, beskattas efter detta värde som inte på något sätt behöver vara relaterat till företagets lön- samhet. Detta är missförhållanden i beskattningen för växthusodlingen som påpekats för regeringen och riksdagen i flera år. Jag skulle vilja fråga Kaj Larsson hur han ser på just det problem som trädgårdsnäring- en faktiskt har när det t.ex. gäller 0,8-procentsregeln. Jag vet om att en utredning tittar på detta, men jag skulle ändå vilja höra hur Kaj Larsson principiellt ser på detta och att han inte bara refererar till att utred- ningen, vilken jag hoppas på, när den slutredovisas vid årsskiftet, kommer att landa i förslag som rättar till den här snedvridningen. Fru talman! Vi har i vår motion även tagit upp frågan om ett nationellt stöd för ekologisk odling i växthus. I det nationella programmet för landsbygds- utveckling för perioden 2000-2006 har stödet till resurshållande konventionell odling tagits bort. I programmet finns inte heller möjlighet till stöd vid övergång till ekologisk växthusproduktion. Vi bekla- gar denna brist i programmet eftersom vi i stödet till ekoodling sett en möjlighet till stora miljövinster för samhället och i ett ekologiskt växthusodlingsstöd sett ett starkt incitament för branschen att ta ett viktigt steg i en ekologisk riktning. Utskottsmajoriteten skriver i utskottsbetänkandet att ökad ekologisk uthållighet ska främjas. Varför är ni då inte beredda att bifalla vårt krav på ett nationellt stöd för ekologisk odling i växthus? Det skulle jag vilja ha svar på från samtliga majoritetsföreträdare här i dag. Vi kristdemokrater anser således att miljöstöden i landsbygdsprogrammet ska byggas ut med ett natio- nellt stöd för ekologisk odling i växthus. Fru talman! Därmed vill också jag yrka bifall till reservation nr 1. 0855851906414 N 2010-01-01 00:00:00 150630 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0977/#anf199