<anforande>
<dok_hangar_id>2348372</dok_hangar_id>
<dok_id>GP0977</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:77 Onsdagen den 6 mars</dok_titel>
<dok_rm>2001/02</dok_rm>
<dok_nummer>77</dok_nummer>
<dok_datum>2002-03-06 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Sveriges klimatstrategi </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>BBFD433B-0337-4361-A637-26D702652FE6</anforande_id>
<anforande_nummer>129</anforande_nummer>
<talare>ESKIL ERLANDSSON (c)</talare>
<parti>c</parti>
<anforandetext>Herr talman! Även jag vill hälsa det nya statsrådet
Lena Sommestad välkommen till den här debatten
och till kammaren.
Herr talman! Sverige ligger långt framme i kli-
matarbetet. Jag tycker därför att vi bör utnyttja den
position som vi innehar för att driva på klimatfrågor-
na inom den europeiska unionen och också inom den
övriga delen av världssamfundet.
Jag måste också inledningsvis konstatera att alla
delar av vårt eget samhälle, alla delar i Sverige, måste
vara engagerade i arbetet för att minska utsläppen av
växthusgaser. Enbart politiska beslut räcker inte.
Människor och företag måste bli medvetna om de
problem som utsläppen av växthusgaser ger upphov
till. En bred upplysningsverksamhet och en bred
informationsverksamhet behövs därför.
Herr talman! Regeringens målsättning är att
minska utsläppen av växthusgaser med minst 4 %
utan kompensation för upptag i kolsänkor och med
flexibla mekanismer. Vid kontrollstationen 2004
avser regeringen som komplement att överväga ett
mål som innefattar de flexibla mekanismerna. Det är
bra. Det kan tyckas vara en bra målsättning. Men med
hänsyn till att Sverige ligger så långt framme borde vi
egentligen redan nu kunna sätta ribban lite högre.
Herr talman! Jag hoppas och förutsätter att det ut-
redningsarbete som nu pågår kring hur vi ska hands-
kas med de flexibla mekanismerna och kolsänkorna
sker med skyndsamhet så att vi kan höja ribban och
spänna bågen bättre år 2004.
Jag nämnde tidigare att alla delar i vårt samhälle
måste engageras. Det är några områden som jag tyck-
er är åsidosatta, bortglömda, undangömda i den pro-
position som är förelagd riksdagen. Jag ska ta upp ett
av de områden som jag tycker kanske har kommit
allra mest i skymundan och tala mest om det. Det
gäller frågan om transporter, transportsystem, fordon,
kollektivtrafik och dylika ting.
Transportsystemens andel av utsläppen av växt-
husgaser uppgår till ungefär en tredjedel av de totala
utsläppen. Det är därför som vi i Centerpartiet anser
att det är nödvändigt att vi miljöanpassar transport-
systemen för att minska miljöpåverkan och därmed
nå en hållbar utveckling. I detta har valet av såväl
transportslag som bränsle en avgörande roll. Till
nästan alla delar baseras ju dagens transportsystem,
järnvägen möjligen till någon del undantagen, på
fossila bränslen som har en stor klimatpåverkan vid
förbränning och åstadkommer skador på människor
och miljö. Det är därför viktigt att vi skapar ett gröna-
re transportsystem.
Användningen av fossila bränslen måste minska
och på sikt fasas ut. En anpassning av transportsys-
temen i riktning mot detta kräver åtgärder både nu,
dvs. på kort sikt, och på lite längre sikt. Omställning-
en måste ske på så sätt att det också är möjligt att bo
och verka i småorter på den svenska landsbygden,
som vi har gott om i Sverige, men också i större stä-
der. Det innebär att kollektivtrafiken måste förbättras
i alla delar av landet och mer gods måste flyttas över
från vägtransporter med lastbil till järnväg och sjöfart
där så är möjligt.
Herr talman! Vilken är då den viktigaste åtgärden
för att åstadkomma en förbättring på det här området?
Som jag ser det är det att skattebefria de alternativa
drivmedlen. I klimatpropositionen har regeringen
föreslagit en skattestrategi för de alternativa driv-
medlen. Tyvärr kan man konstatera att de skattelätt-
nader som aviseras inte kommer att räcka till för att
uppnå de mål som vi vill uppnå. En strategi med en
längre horisont måste utarbetas i det här avseendet.
Det är angeläget att fler projekt för produktion av
t.ex. etanol får möjlighet att starta. Det gäller också
andra biodrivmedel. Potentialen är ju, som tidigare
påtalats här från talarstolen, stor i Sverige för pro-
duktion av etanol och andra biodrivmedel.
Vi anser att det behövs en långsiktig skattebefriel-
se för biodrivmedel. Då vågar människor och företag
göra nödvändiga investeringar för att vi ska få till
stånd det vi vill uppnå, nämligen alternativa drivme-
del som inte påverkar miljön på det sätt som nuva-
rande drivmedel gör. Då skapas alltså långsiktiga
spelregler för de investeringar som krävs för att pro-
duktion och distribution av alternativa drivmedel ska
kunna öka. För att detta i sin tur ska vara möjligt
krävs det att Sverige långsiktigt ser till att skaffa sig
möjlighet att skattebefria biodrivmedel. Då måste
Sveriges regeringen driva på för att ändra EU-
kommissionens förslag om att skattenivån för biod-
rivmedel inte får vara lägre än 50 % av motsvarande
skattenivå på bensin och diesel. Jag tycker att det är
häpnadsväckande att regeringen inte med kraft har
tagit tag i denna så viktiga fråga som påverkar miljön
på det sätt som sker och som bevisas i den proposi-
tion som nu är förelagd riksdagen.
Herr talman! Jag vill yrka bifall till min reserva-
tion nr 8.
</anforandetext>
<intressent_id>0465398691116</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>150560</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0977/#anf129</protokoll_url_www>
</anforande>
