<anforande>
<dok_hangar_id>2348372</dok_hangar_id>
<dok_id>GP0977</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:77 Onsdagen den 6 mars</dok_titel>
<dok_rm>2001/02</dok_rm>
<dok_nummer>77</dok_nummer>
<dok_datum>2002-03-06 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Ändrad ordning för utdömande av vite enligt miljöbalken m.m.</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>CF9B4EFA-7F97-493C-9AF4-F7F76AAE7CCB</anforande_id>
<anforande_nummer>125</anforande_nummer>
<talare>WILLY SÖDERDAHL (v)</talare>
<parti>v</parti>
<anforandetext>Herr talman! Miljöbalken är ju också en garant för
allmänheten gentemot företag och myndigheter, som
kraftbolag, Vägverket eller något annat. Då är det
väldigt viktigt att den vanlige medborgaren känner att
miljöbalken verkligen är den här garanten. Den måste
vara tillräckligt stark. Man får inte förenkla den på ett
sådant vis att det undergräver medborgarnas känsla
för att den verkligen är den här garanten. De måste få
insyn och möjlighet att göra sina röster hörda. På så
vis får vi också en acceptans för de åtgärder som
måste genomföras.
</anforandetext>
<intressent_id>0697255175510</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>150556</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0977/#anf125</protokoll_url_www>
</anforande>
