2348372 GP0977 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:77 Onsdagen den 6 mars 2001/02 77 2002-03-06 00:00:00 Ändrad ordning för utdömande av vite enligt miljöbalken m.m. B27EF807-3163-482B-BD4B-75F333940AF4 114 CARINA OHLSSON (s) s Herr talman! I detta betänkande behandlas en pro- position med rubriken Ändrad ordning för utdömande av vite enligt miljöbalken m.m., och man kan konsta- tera att det är många "m.m." när man tar del av de fyra följdmotionerna och de 53 motionsyrkandena från den allmänna motionstiden 2001. I betänkandet finns det 22 reservationer och elva särskilda yttranden. Utskottet tillstyrker regeringens förslag och föreslår att samtliga motionsyrkanden avslås. Miljöbalkskommittén överlämnade vid årsskiftet 2000/2001 ett första delbetänkande Uppföljning av miljöbalken - vissa lagtekniska frågor. Betänkandet har remissbehandlats, det har skrivits en proposition som vi har behandlat i utskottet, och här står vi nu i dag och debatterar just dessa förslag till ändringar. I propositionen lämnas förslag om ändringar i miljöbalken, ändringar som framför allt syftar till att förenkla och förtydliga balkens processuella bestäm- melser. Den viktigaste förändringen är att talan om utdömande av vite fortsättningsvis föreslås ske enligt bestämmelserna i förvaltningsprocesslagen i stället för som nu enligt bestämmelserna i rättegångsbalken om åtal för vilket strängare straff än böter inte är föreskrivet. Dessutom föreslås ändringar som framför allt rör miljödomstolarnas handläggning av ansökningsmål. Flertalet av dessa ändringar syftar till att förenkla hanteringen. Härutöver föreslår regeringen bl.a. en skyldighet för tillsynsmyndiheter att fortlöpande kontrollera om beslutade villkor är tillräckliga och att påkalla om- prövning om myndigheten finner att villkoren måste ändras eller omprövas. Som en följd av detta föreslås att kommuner, när de övertagit tillsynen från länssty- relsen över tillståndspliktig verksamhet, ges rätt att ansöka om återkallelse av tillstånd eller omprövning av tillstånd eller villkor. Motionerna och reservationerna tar upp väsentliga frågor men handlar till största delen om det som re- dan finns med i Miljöbalkskommitténs direktiv. Det vi behandlar i dag är alltså ett delbetänkande av mer teknisk karaktär. Kommittén ska i ett mer samlat betänkande senast den 1 juli i år lämna förslag till de mer omfattande ändringar av lagstiftningen som upp- draget kan medföra och samtidigt redovisa de dittills gjorda erfarenheterna av miljöbalkens hänsynsregler. I ett slutbetänkande senast den 31 december 2003 ska kommittén sedan redovisa en fullständigare bild av miljöbalken, om den fått genomslag i den praktis- ka tillämpningen, liksom andra frågor som rör upp- följningen av de centrala instrumenten i balken. Miljöbalken utgör en sammanhållen och övergri- pande lagstiftning för hela miljöområdet. Genom sin utformning med övergripande mål, allmänna hän- synsregler och nya övergripande instrument, t.ex. miljökvalitetsnormer, skapar den större förutsättning- ar för att lagstiftningen används som ett verktyg som styr miljöarbetet mot uppsatta miljömål. Miljöbalken kan tillämpas på all verksamhet och för åtgärder som inte är av försumbar betydelse för människors hälsa och miljö. Genom sitt breda tillämpningsområde ska balken bidra till att beslut som fattas både av myndigheter och av enskilda främjar en ekologiskt hållbar samhällsutveckling. Det är naturligt att ett nytt regelverk av miljöbal- kens omfattning med ett tillämpningsområde som rör alla samhällets sektorer ger upphov till nya frågor. Det märker vi ju här i dag i vårt betänkande men också i våra kommuner, bland enskilda, i samband med infrastrukturprojekt, på företag - både stora och små - ja, i stort sett överallt. Herr talman! Den snabba samhällsutvecklingen liksom erfarenheterna av miljöbalkens tillämpning kommer att medföra att bestämmelser som nu ingår i miljöbalken måste följas upp och vid behov ändras och kompletteras. Ytterligare ett starkt motiv för detta är förändringar som följer av vårt medlemskap i EU. Det är också på grund av detta som kommittén har fått tilläggsdirektiv med ett särskilt uppdrag att lämna förslag till hur ramdirektivet för vatten ska genomfö- ras i svensk lagstiftning. I tilläggsdirektivet ingår även att gå igenom vattendomar som kan ha betydelse för riskerna för översvämningar. Detta direktiv är just föranlett av aktuella problem i samhället såsom över- svämningar. Eftersom tillämpningen av miljöbalken ska följas, tar det lite tid att se över alla tillämpningsområden och föreslå ändringar. Det kommer mer framöver, men inte i just detta betänkande. Det är förklaringen till de flesta avslagsyrkanden på motionerna. Det är viktigt att inte föregripa den parlamentariskt samman- satta utredningen där alla partier är representerade. Frågorna diskuteras omsorgsfullt utifrån bl.a. under- lag från olika expertgrupper, företag och intresseor- ganisationer. Jag kommer nu att kommentera några av reserva- tionerna. När det gäller situationen för de små och medel- stora företagen, som tagits upp av flera här och även i reservationer från Moderaterna, Kristdemokraterna och Centerpartiet, anförs det i direktivet att kommit- tén ska belysa hur dessa företag påverkas av hänsyns- reglerna och vid behov föreslå åtgärder för att under- lätta för företagen att leva upp till miljöbalkens mål. Vidare har regeringen genom beslut den 20 december 2001 uppdragit åt Naturvårdsverket att föreslå förenklingar av lagar och förordningar inom sitt ansvarsområde. Uppdraget ska redovisas senast den 1 juni i år. Herr talman! Miljösanktionsavgifter är en hett de- batterad fråga just nu, bl.a. beroende på de mål som varit uppe där miljönämnder i några kommuner varit åtalade för tjänstefel. I direktiven anförs att tillsynsmyndigheterna ge- nom miljöbalken får ytterligare ett sanktionsmedel, nämligen de s.k. miljösanktionsavgifterna. I förord- ningen om miljösanktionsavgifter föreskriver rege- ringen att avgifter ska betalas för de överträdelser som anges i en bilaga till förordningen. Kommittén ska utvärdera effektiviteten i det nya sanktionssys- temet och samspelet mellan tillsynsreglerna, sank- tionsavgifterna och de straffrättsliga reglerna - det som man i dagligt tal kallar för dubbelbestraffning - samt föreslå de ändringar av regelverket som kan behövas. Förslaget från kommittén kommer vid halv- årsskiftet i år. Eskil Erlandsson frågade: Vem vågar starta före- tag? Och han ansåg att regler behöver komma. Jag kan hålla med om att det behövs förändrade regler, och jag är säker på att de kommer vid halvårsskiftet. Att de inte tas fram snabbare beror på att det finns gränsdragningsproblem när det gäller att fastställa vad som är ett litet respektive stort företag, vad det är för saker som verkligen påverkar miljön och inte och, om man skulle ha förseningsavgifter, om man ska göra skillnad på om något kommer in för sent eller om det inte kommer in alls osv. Det är alltså inte så lätt att bara lägga fram ett konkret och färdigt förslag från utskottets sida. Därför föreslår utskottet att de motioner som handlar om miljösanktionsavgifter avstyrks i avvaktan på att utredningen slutför sitt arbete i den här delen. Sedan är det en fråga som kommer upp i alla miljödebatter, nämligen strandskyddet. Strandskyddet är ju oerhört viktigt. Utskottet tillstyrker regeringens förslag beträffande förtydliganden av strandskydds- bestämmelserna och undantag från beslut om vat- tenskyddsområden. Regeringen uppdrog genom beslut den 26 april 2001 till Naturvårdsverket att kartlägga i vilken ut- sträckning länsstyrelserna delegerat beslutsbefogen- heter och tillsynsansvar beträffande strandskyddet till kommunerna. Uppdraget ska, efter beslut om för- längning den 24 januari i år, redovisas i april 2002, och det är ju snart. Utskottet avstyrker mot denna bakgrund motioner rörande frågor om strandskyddet. Herr talman! Bestämmelserna i miljöbalken syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam miljö. En hållbar utveckling som bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människors rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl. De grundläggande reglerna i miljöbalken är till- lämpliga på i princip all mänsklig aktivitet som kan skada miljön, så det är klart att det är många som berörs av lagstiftningen. Det är därför viktigt att över- synen görs på ett bra sätt och att alla delar i direktivet tas upp ordentligt. Detta tar dock lite tid. Därför får vi återkomma i frågan vid flera tillfällen framöver. 0859968278117 N 2010-01-01 00:00:00 150545 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0977/#anf114