<anforande>
<dok_hangar_id>2348371</dok_hangar_id>
<dok_id>GP0976</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:76 Tisdagen den 5 mars</dok_titel>
<dok_rm>2001/02</dok_rm>
<dok_nummer>76</dok_nummer>
<dok_datum>2002-03-05 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på interpellation 2001/02:256 om mål för förnybar energi</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>E67C642A-3876-4585-8BFE-874269F06A38</anforande_id>
<anforande_nummer>87</anforande_nummer>
<talare>Näringsminister Björn Rosengren (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Herr talman! Jag vill börja med att påminna om
att Sverige, näst efter Österrike, har den största ande-
len el producerad av förnybara energikällor. Enligt
statistiken i det refererade EG-direktivet var andelen i
Sverige år 1997 i Sverige 49 %. Som jämförelse kan
nämnas att t.ex. Danmark samma år hade 9 % och
Tyskland 4,5 %.
Skulle vi kraftigt öka det förnybara vore det enk-
last att bygga ut de fyra stora oreglerade älvarna. Jag
tror ingen skulle stödja det. Jag hoppas att ingen stö-
der det. Men det är den vägen vi kan gå.
Jag vill som Lennart Värmby säga att den väg vi
har att gå är de gröna certifikatens väg. Den förnybara
elproduktionen i Sverige utgör så mycket som en
femtedel av den förnybara elproduktionen i hela EU.
20 % av all förnybar energi produceras i Sverige. Vi
är bäst på detta, näst Österrike som är bra av naturliga
skäl.
Det innebär att vi startar från en mycket hög nivå.
Ytterligare åtgärder för att öka produktionen kräver
stora uppoffringar inte minst vad gäller ekonomi och
påverkan i miljön.
Jag vill också säga att målen är indikativa. Direk-
tiven för främjande av förnybar elproduktion är något
som Sverige inte accepterat eller kommit överens
med andra länder om. Inget annat land har heller
accepterat dem. Här gäller subsidiaritetsprincipen,
dvs. att länderna själva hanterar frågan. Men det är
klart att målen är viktiga.
Jag vill ansluta mig till det Lennart Värmby sade.
Vi talar om 10 terawattimmar. Det är en bas eller
botten. Vi säger att vi fram till 2012 ska försöka upp-
nå 15 terawattimmar. Vi talar också om att det vad
gäller vindkraften i ett längre perspektiv kan röra sig
om ungefär 10 terawattimmar.
Eftersom marknaden ska kunna agera utifrån det-
ta, och eftersom marknadsmekanismerna gör att den
förnybara energin byggs ut, menar jag att det ger
väldigt stora möjligheter. I detta avseende tycker jag
ändock att vi kan vara väldigt nöjda med vad Sverige
har förmått.
Jag vill också säga att jag är väldigt glad över att
vi har kunnat bygga vidare - det ger en väldig stabi-
litet när det gäller energipolitiken - på den överens-
kommelse vi har mellan Socialdemokraterna, Väns-
terpartiet och Centerpartiet. Det har varit en ambition.
Vi kommer också att presentera en del andra radi-
kala åtgärder i propositionen, som kommer att leda
till att utvecklingen går mot det förnybara även när
det gäller sådant som har att göra med kärnkraften.
</anforandetext>
<intressent_id>0294802296006</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>150373</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0976/#anf87</protokoll_url_www>
</anforande>
