2348371 GP0976 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:76 Tisdagen den 5 mars 2001/02 76 2002-03-05 00:00:00 Svar på interpellation 2001/02:254 om nyföretagandet i Sverige interpellationsdebatt EB654BCE-073E-491A-963C-1712CC54435D 76 CATHARINA HAGEN (m) m Herr talman! Bakgrunden till att vi står här och diskuterar nyföretagandet är inte bara konjunktursitu- ationen, utan Sverige har också generellt sett en ganska låg andel av befolkningen som sysselsätter sig med nyföretagande. Vi ligger långt efter USA och Skandinavien i övrigt. Som näringsministern nämnde i svaret har ITPS lämnat en omfattande statistik, bl.a. över antalet ut- flyttade företag år 2000. Antalet nettoutflyttade upp- gick till 1 250 företag, och denna utvecklingstakt accelererar. Det är mot denna bakgrund som det är viktigt att nyföretagandet ökar. Vad som är mycket lättare än att vidta speciella stödåtgärder för vissa grupper är att underlätta driv- krafterna för entreprenörerna. En av entreprenörernas viktigaste drivkrafter är att kunna vara oberoende. I oberoendet ligger också en stark balansräkning och en hög självfinansieringsgrad. I dagens system, Björn Rosengren, är våra skatte- regler direkt kontraproduktiva. Exempelvis beskattas eget kapital mycket kraftigare än lånat kapital. Eget kapital beskattas både hos företaget och hos ägaren. Skatten kan bli upp till 50 % medan lånat kapital beskattas med 30 %. Vi är snart ensamma om att ha förmögenhetsskatt, och den dränerar också riskkapi- talmarknanden både på incitament och på utbudet av kapital. Vi har t.o.m. sett här i vinter att pomperipossaef- fekter kan inträda om småföretagaren säljer sitt före- tag i utbyte mot andra aktier. Dessa effekter existerar ju inte för andra företag än just för fåmansbolag. Mot den bakgrunden måste jag fråga Björn Ro- sengren: Anser inte näringsministern att det nuvaran- de skattesystemet är ett hinder för småföretagen, särskilt med tanke på att småföretagare tar risker som inte löntagare tar? Skattesystemet bygger ju på att småföretagare ska beskattas som löntagare. När man har utformat skattesystemet har man inte tänkt på att en liten företagare tar inte bara finansiella risker utan har också ofta lägre lön. De kanske inte har råd att ta ut så hög lön utan får kanske låna till sitt uppehälle. På det viset kan de också gå miste om socialförsäkringsförmåner eftersom lönen ofta är knuten till pensionsersättningar, sjukersättningar osv. Den risken måste man också ta hänsyn till när skattesystemet för småföretagare utformas, men det har man inte alls gjort. Dessutom har småföretagare ofta sämre villkor hos leverantörer. Småföretagaren tar alltså en mängd risker som inte skattesystemet tar hänsyn till. Slutligen vill jag fråga näringsministern: Varför är det så svårt att fatta beslut som generellt gynnar un- derlättar för småföretagen? Man har en benägenhet att ta till riktade insatser och bidrag till småföretagen, men man har väldigt svårt för att komma med gene- rella åtgärder. Jag undrar när 3:12-utredningen kommer med sitt förslag. Jag hörde i dag att det är försenat. Stämmer det, näringsministern? 0387494457202 N 2010-01-01 00:00:00 150362 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0976/#anf76